Kvalitetstester, felanmälan och lärdomar

Man kan vara trygg i att produkten håller för det skyddsändamål den är avsedd för

Nina Westman och Tove Alm arbetar vanligen med Karolinska Universitetssjukhusets administrativa miljöer på staben för Vårdstöd och service. När covid-19 pandemin tog fart pausades det arbetet och de kunde bidra som resurser på Command Center Materialförsörjning.

Hur ser logistiken ut för kvalitetstester av olika produkter?

För respektive produktkategori, t.ex. andningsskydd, munskydd eller förkläden finns ett specifikt test-protokoll. Vid varje leverans som kommer till Arlanda-lagret med flyg eller bil skickas ett antal testexemplar till Command Center för första inspektion och vidare leverans till våra olika testinstitut, berättar Nina.

Hur testas respektive produkt?

-Andningsskydd har vi hela tiden skickat på partikelfiltreringstest bl.a. till FOI eller RISE. Munskydd skickar vi till RISE för splash- och "breathability" test. Behovet av visir säkrade Command Center tidigt via ett antal stora leveranser. Visiren kontrolleras utifrån att de har rätt mått, d.v.s. täcker tillräckligt mycket av ansiktet och flergångsvisiren behöver hålla för ett antal rengöringar. Förkläden testas utifrån vattenavvisande förmåga, passform och hållbarhet. De stora volymerna av förkläden vi får in nu har Command Centers team Vårdbehov och klinisk verksamma varit med och tagit fram. Det innebär att vi kunnat påverka både material och utformning och gör att vi känner oss väldigt trygga med dessa produkter.

Testar ni varje leverans?

-Vi nöjer oss inte med att testa bara varje produkt eller leverans en gång. För vissa produkter, t.ex. andningsskydd, där en order kan komma i flera leveranser skickas nya batcher på test. När vi fått resultat har vi"spärr-möten" där vi går igenom alla testsvar som kommit in. Där tar vi beslut om produkten kan skickas ut i vården eller inte, berättar Nina.

Vad är största utmaningarna och lärdomarna?

En utmaning har varit att förutsättningarna hela tiden förändras och att vi fick sätta upp hela processen under tidspress. Det är svårt att beskriva komplexiteten i det här men det är otroligt många steg vi ska igenom, allt ifrån att granska dokument och leverantörer till att faktiskt få hem en produkt och kunna säga att en viss produkt är godkänd. Det var avgörande att vi tidigt kunde sätta upp en testprocess för andningsskydd. Vi har fått till det bra, säger Nina.

Hur ser felanmälans processen ut?

Tove Alm på Command Center har riggat felanmälansprocessen.

-Vi skapade ett formulär som förråden hos respektive vårdgivare har tillgång till. Som nyttjare av skyddsutrustning kan man på så sätt ta med ett exemplar av den produkt man har kommentarer på och tillsammans med förråden göra en så kallad felanmälan. Varje vecka skickar vi ut information till alla förråd om nya ärenden. Ha vi fått kommentarer på eller till och med dragit tillbaka en produkt går information ut direkt så att inte fler exemplar delas ut.

Har det kommit in några felanmälningar och vad gör ni då?

Ja, vi har bland annat dragit tillbaka en leverans av munskydd som upplevdes som obehaglig vid långvarig användning för ett fåtal personer och vi undersöker just nu en batch med handsprit som inte luktar så bra. Ibland är det inte regelrätta fel på produkter, men om det upplevs obehagligt att arbeta med dem undersöker vi om vi kan återkoppla till leverantörer för att justera varan.

Peter Ryd och John Sjöström är de arbetsmiljöspecialister som varit med sedan Command Center initierades. Vad har ni lärt er under resans gång?

Vårt arbetssätt har utvecklats kontinuerligt. Att vi behövt arbeta med så måna olika bristprodukter och leverantörer har varit utmanande. Samtidigt är det otroligt motiverande att hjälpa till och att vi fått vara med och bidra till att inhemsk produktion initierats för vissa produkter. Hanteringen av kvalitetstesterna är komplex men vi är trygga i hur vi satt upp det. Det som nu finns i bredskapsförråden är genomgångna produkter. Man kan vara trygg i att produkten håller för det skyddsändamål den är avsedd för, berättar Peter.

Vad var ni inte beredda på när det här tog fart?

Ingen kunde ana att vi inte skulle kunna få tag på någonting från Europamarknaden, och att det är så många olika produkter som av olika skäl inte håller måttet. Produkten i sig kan vara ok men man laborerar med falska intyg eller standarder och samtidigt har vi stött på mycket undermåligt material. Det behöver inte betyda att leverantören eller fabriken vill luras, de kanske får in bristfälligt material från underleverantörer. Kvalitén är svår att upprätthålla när allt går så snabbt. Det finns leverantörer och tillverkare som verkligen vill vara med och i dialog ta fram bra produkter, men det finns också ganska många som vill sko sig på det här. Med ganska smutsiga metoder, menar John och Peter.

Vad tar ni med er för lärdomar från den här perioden?

Vi har insett vikten av att göra tester när man köper material in stora volymer. Från vissa leverantörer har vi testat många olika exemplar och alla har varit bra, hos andra ser vi en stor variation. Även "säkra kort" har visat sig inte hålla måttet ibland, berättar John.

Sen ser vi, utifrån Karolinskas perspektiv, hur viktigt själva hanteringen och internkommunikationen är. Det spelar ju ingen roll om man har godkänd utrustning på sig om man inte vet hur man tar av sig den korrekt. Vi har en del att utveckla kring det allmänna kunskapsläget om hur man skyddar sig från smitta. Alla i vårdflödet behöver vara informerade och utrustade på rätt sätt, från mottagande av patient, till transport, operation och uppvak.

Vi får flest frågor om andningsskydd. Hur de skyddar, vad de skyddar mot, att de är godkända trots att det inte finns svensk text på förpackningen o.s.v. Det finns viss oro fortfarande men det är inte undermåliga ersättningsprodukter vi levererar utan allt skyddsmaterial är testat och uppfyller förutsättningar för att på ett säkert sätt kunna användas inom vårdverksamheten, säger Peter.

Text: Josefin Lundgren Gawell

Foto: Josefin Lundgren Gawell och Nina Westman