TETRIS ska bidra till mer individanpassad vård efter strålbehandling för bröstcancer

Nyhet 2026-10-28

Strålbehandling är en viktig del av behandlingen för många patienter med bröstcancer. Samtidigt kan strålningen påverka frisk vävnad och på längre sikt öka risken för exempelvis hjärt- och lungsjukdomar och nya tumörer. Hur stor risken är varierar mellan individer och ett fåtal av alla bröstcancerpatienter har en förhöjd risk.

Inom det EU-finansierade forskningsprojektet TETRIS, som leds från Nationella Cancerinstitutet i Milano, samarbetar forskare och andra experter från flera europeiska länder för att utveckla mer träffsäkra metoder för att bedöma dessa risker. Målet är att vårdgivare ska använda individanpassade riskbedömningar vid planering av uppföljningen efter cancerbehandling.

– Arbetet är en del av utvecklingen mot mer individanpassad cancervård, där forskning, klinisk kompetens och patientdata används tillsammans för att förbättra uppföljningen efter behandling och informationsspridning till patienter och primärvården. Patienter som genomgått behandling har ett stort behov av information och stöd i att tolka olika symptom som kan upplevas många år efter behandlingen, säger Eva Onjukka, docent och sjukhusfysiker på Karolinska Universitetssjukhuset.

Flera informationskällor ger en mer komplett riskbild

En central del av TETRIS är att kombinera olika typer av patientinformation. Forskarna undersöker hur uppgifter om den planerade och givna stråldosen kan vägas samman med bilddiagnostik samt genetiska och molekylära data för att förbättra riskbedömningen.

Projektet utvecklar och testar så kallade personanpassade riskmodeller. På sikt ska även digitala tvillingar, virtuella modeller som representerar en enskild patient, kunna användas för att simulera möjliga sjukdomsförlopp och undersöka hur olika riskfaktorer påverkar patientens framtida hälsa.

Det handlar inte om att ersätta vårdens medicinska bedömningar, utan om att ta fram ytterligare kunskapsunderlag som kan hjälpa vårdpersonal att fatta mer välgrundade beslut.

Målet är att fånga upp ovanliga allvarliga biverkningar

En mer individanpassad riskbedömning skulle kunna bidra till att identifiera patienter som behöver särskild uppmärksamhet efter avslutad cancerbehandling. Det kan på sikt ge bättre förutsättningar för riktad uppföljning och tidiga insatser när det behövs.

– För patienten handlar det ytterst om att kunna leva ett så bra och långt liv som möjligt efter sin cancerbehandling, och här spelar träffsäker information en kritisk roll, både för individen och för vårdgivaren. Om vi redan vid behandlingen kan identifiera individer med förhöjd risk får vi bättre förutsättningar att utveckla vården och rikta uppföljningen dit den gör störst nytta, säger Eva Onjukka.

Europeiskt samarbete för framtidens precisionsmedicin

TETRIS samlar universitet, sjukhus och andra specialiserade aktörer från Sverige, Italien, Spanien och Frankrike. Karolinska Universitetssjukhuset bidrar bland annat genom att testa modeller för sena biverkningar som kommer integreras i ett digitalt riskskattningsverktyg.

Riskmodellerna behöver valideras innan de kan användas som ett etablerat stöd i klinisk vård. På Karolinska Universitetssjukhuset utnyttjas svenska kvalitetsregister, vilket möjliggjort insamlingen av en mycket stor testgrupp. Detta är avgörande för att kunna bekräfta den beräknade risken för allvarliga biverkningar som förekommer mycket sällan. Eftersom bröstcancer drabbar många kvinnor är det viktigt att fånga upp andelen som har en förhöjd risk.

Femtio bröstcancerpatienter som strålbehandlas på Karolinska Universitetssjukhuset kommer dessutom bidra till utvecklingen av digitala tvillingar som pågår vid det tekniska universitet Politecnico i Milano. Alla patienter är olika och kan reagera olika på samma behandling. Genom att kombinera detaljerad information om stråldosen med patientens individuella förutsättningar kommer framtidens modeller bli ännu mer träffsäkra.

– TETRIS är ett forskningsprojekt i framkant med stor potential att göra skillnad för patienterna. Genom det europeiska samarbetet kan vi omsätta forskningsresultat i ett digitalt verktyg för individanpassad uppföljning efter strålbehandling. Det känns mycket meningsfullt att Karolinska Universitetssjukhuset får vara med och bidra till den utvecklingen, säger Eva Onjukka.

Text: Sara Kvarfordh