Positivt delårsresultat, hög vårdproduktion och förbättrad prognos vid Karolinska Universitetssjukhuset

Nyhet 2026-09-23

Vårdproduktionen uppgår till 109 procent av beställningen från Region Stockholm. Öppenvårdsbesöken ligger 2 procent över budget och 4 procent över föregående år, medan slutenvårdstillfällena totalt är något under budget men 2 procent högre än samma period föregående år. Intäkterna uppgår till 19 603 miljoner kronor, 2 procent över budget, och kostnaderna till 18 936 miljoner kronor, 1 procent över budget.

– Den höga produktionsnivån är ett resultat av vår ambition att öka tillgängligheten till vård. Framför allt är det medarbetarnas arbete varje dag som gör detta möjligt, säger Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset.

Tillgängligheten till vård ökar tydligt: 78 procent av patienter som väntar på behandling hos specialist får vård inom 90 dagar, jämfört med 73 procent föregående år. Till första besök hos specialist får 60 procent vård inom 30 dagar, jämfört med 52 procent föregående år. Den nuvarande produktionsnivån bedöms skapa förutsättningar för en fortsatt reducering av väntetiderna i linje med sjukhusets tillgänglighetsmål.

På akutmottagningen i Huddinge har väntetiden till första läkarbedömning kortats till 35 minuter, vilket ligger i linje med sjukhusets och regionens mål. Samtidigt minskar sjukfrånvaron, som nu ligger på 5,5 procent, vilket är lägre än motsvarande period föregående år. Användningen av inhyrd personal har också minskat, vilket ger bättre kontinuitet i vården och ökad stabilitet, och skapar goda förutsättningar för långsiktigt hållbar kompetensförsörjning.

Utvecklingen syns tydligt i helårsprognosen. Prognosen för 2026 bedöms landa på plus/minus noll miljoner kronor, vilket är en förbättring med 400 miljoner kronor jämfört med tertialprognosen och ligger nära sjukhusets resultatkrav om 49 miljoner kronor.

Sammantaget innebär det att sjukhuset befinner sig i ett stabilt ekonomiskt läge. Förbättrad produktivitet, ökade statsbidrag, högre intäkter från utomläns- och utlandsvård samt lägre kostnader för öppenvårdsläkemedel ligger bakom den förbättrade prognosen. God kostnadskontroll bidrar också, även om bemanningskostnaderna ökar till följd av utökad bemanning i vården samt förstärkningar inom det regionala uppdraget Vårdens IT och sjukhusets beredskapsuppdrag.

– Vi ser nu en helårsprognos som i princip är i balans, och som är betydligt starkare än bilden vi hade i våras. Vårt ansvar är att använda det här läget till att planera långsiktigt och fortsätta utveckla verksamheten steg för steg, säger Christophe Pedroletti.

Det positiva läget ger sjukhuset en stärkt position att planera för nödvändiga investeringar inom de ekonomiska ramar som gäller.

– Vi har en stabil ekonomisk grund, men också ett fortsatt ansvar att använda resurserna klokt och prioritera rätt. Det här skapar möjligheter att investera i den framtida vården, i våra system, våra lokaler och vår kompetens, säger Christophe Pedroletti.

Det är för andra året i rad som sjukhuset således går mot ett plusresultat, förutsatt att resultatet följer prognosen. Trots plusresultatet är effektiviseringar och förbättringar fortsatt en del av sjukhusets uppdrag. För att långsiktigt kunna möta patienternas behov av högspecialiserad vård inom givna ekonomiska ramar behöver Karolinska Universitetssjukhuset fortsätta arbeta med produktivitetsutveckling, verksamhetsutveckling och ansvarsfull kostnadskontroll.