När samverkan räddar liv – anestesi och intensivvård i ständig utveckling

Nyhet 2026-09-28

Anestesi- och intensivvården är en förutsättning för mycket av den avancerade sjukvården. Här vårdas patienter som är svårt sjuka eller skadade och där varje minut kan vara avgörande. Samtidigt är intensivvården en central del av samhällets förmåga att hantera pandemier, större olyckor och andra allvarliga händelser.

Under tre dagar, den 23–25 september, samlades omkring 1 900 deltagare på Stockholm Waterfront för att dela erfarenheter, ta del av ny forskning och diskutera hur vården kan utvecklas. Årets rekordstora deltagande visar på ett stort behov av att mötas över professionella och organisatoriska gränser.

Från den första narkosen till framtidens intensivvård

På torsdagen arrangerade Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet symposiet "Från kloroform till livräddande vård – innovation och samverkan i modern anestesi och intensivvård".

Symposiet tog avstamp i anestesins historia – från den första dokumenterade narkosen 1846 vid ett tandingrepp till dagens avancerade operations- och intensivvårdsmiljöer. Svenska medicinska innovationer som lidokain och Engström-respiratorn blev exempel på hur forskning och teknisk utveckling genom historien har förändrat möjligheterna att behandla svårt sjuka patienter.

Men fokus låg framför allt på framtiden.

– För att en så avancerad och högspecialiserad verksamhet som anestesi- och intensivvården ska kunna fungera och fortsätta utvecklas krävs samverkan. Medicinska genombrott uppstår inte i isolering – de växer fram när klinik, akademi och life science arbetar tillsammans. När vi lyckas omsätta ny kunskap och innovation i vården är det patienterna som vinner på det, genom bättre behandlingar, ökad patientsäkerhet och ibland skillnaden mellan liv och död. I slutändan handlar det om en sak: att rädda liv, säger Stefan Grass, specialistläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och moderator för symposiet.

När innovation blir konkret patientnytta

En av symposiets starkaste delar var mötet med patienten Mats Pettersson från Strängnäs. Under covid-19-pandemin låg han 42 dygn i respirator på Mälarsjukhuset och överlevde en mycket svår sjukdom.

Hans berättelse gav ett konkret perspektiv på varför medicinsk utveckling spelar roll. Bakom nya behandlingsmetoder och tekniska lösningar finns patienter som får möjlighet att överleva och återhämta sig från sjukdomar som tidigare kunde ha haft en helt annan utgång.

Mats berättelse blev också en påminnelse om att innovation i vården ytterst handlar om människor. Forskning, medicinsk kompetens, läkemedel, teknik och organisation behöver tillsammans skapa bättre möjligheter att behandla den patient som ligger framför vårdteamet.

Vård, akademi och life science behöver varandra

Under symposiet diskuterades hur fortsatt innovation och samverkan kan stärkas. Företrädare för sjukvård, akademi och life science lyfte behovet av att komma närmare varandra och samarbeta tidigare i utvecklingsprocessen.

Ny teknik kan exempelvis ge vården bättre möjligheter att följa patienters hälsa och upptäcka förändringar tidigare. Mobil monitorering och trådlös övervakning är områden där utvecklingen kan skapa både ökad trygghet för patienten och bättre beslutsunderlag för vården.

Samtidigt behöver tekniken utvecklas utifrån verkliga behov i vården och med patientsäkerhet och integritet i fokus.

– Vi är väldigt bra idag men vi ska inte nöja oss med det. Vi behöver hela tiden fråga oss hur vi kan göra vården bättre och säkrare för patienten. Ny teknik och nya arbetssätt kan ge oss bättre beslutsunderlag och samtidigt frigöra mer tid för direkt patientkontakt. Men för att lyckas behöver vi våga tänka nytt, dela kunskap och samarbeta över gränserna. Interaktionen mellan vård, akademi och industri bör öka, det är så vi driver vården framåt och skapar bättre förutsättningar för varje patient som behöver vår hjälp, säger David Konrad, funktionschef för perioperativ medicin och intensivvård på Karolinska Universitetssjukhuset.

Det handlar också om att använda vårdens, akademins och industrins olika kompetenser och resurser på bästa sätt. När nya idéer utvecklas tillsammans kan vi snabbare och effektivare hitta nya lösningar och implementera dessa för våra patienter.

Intensivvården – en del av samhällets beredskap

Betydelsen av anestesi- och intensivvården sträcker sig långt utanför sjukhusets väggar.

Vid en pandemi, större olycka eller annan allvarlig samhällsstörning behöver sjukvården kunna ställa om och ta hand om många svårt sjuka patienter samtidigt. Intensivvårdens kapacitet, kompetens och förmåga att samverka är därför en viktig del av samhällets beredskap.

Det gör också utvecklingen av framtidens intensivvård till en samhällsfråga. Hur kan vården använda kompetens och resurser så effektivt som möjligt? Hur kan ny teknik bidra till bättre patientsäkerhet? Och hur kan forskning snabbare omsättas till nya behandlingar?

Målet är mer tid för patienten

Kongressen samlade människor från olika delar av vården, akademin och life science och det fanns en tydlig gemensam utgångspunkt: patienten.

Bättre samarbete, ny forskning och teknisk utveckling är inte mål i sig. Målet är att kunna ge patienter snabbare, säkrare och bättre behandling och samtidigt skapa mer tid för det mänskliga mötet.

För Karolinska Universitetssjukhuset är det en viktig del av uppdraget som universitetssjukhus: att tillsammans med akademi och andra aktörer driva utvecklingen framåt och omsätta kunskap och innovation till nytta för patienter och samhälle.

Talare vid symposiet

• Stefan Grass, moderator och specialistläkare, Karolinska Universitetssjukhuset
• David Konrad, funktionschef perioperativ medicin och intensivvård (PMI), Karolinska Universitetssjukhuset
• Mats Pettersson, Patient, Överlevde COVID, låg 42 dygn i respirator
• Malin Jonsson Fagerlund, professor anestesi/intensivvård, Karolinska institutet
• Martin Hägglund, medicinsk chef Norden, AOP Health
• Mia Eklund, Nordisk VD, B Braun

*SFAI-/AnIVA-veckan

Specialitetsföreningen för läkare (Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, SFAI) och professionsföreningen för sjuksköterskor verksamma inom anestesi- och intensivvård (Riksföreningen för Anestesi och Intensivvård, Rf. AnIVA) organiserar tillsammans den årliga kongressen SFAI-/AnIVA-veckan. Syftet är att uppmuntra och stödja forskning inom specialiteten samt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan läkare och sjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård. I år stod Karolinska Universitetssjukhuset som värd för kongressen.

För mer information

David Konrad, funktionschef perioperativ medicin och intensivvård (PMI), Karolinska Universitetssjukhuset, e-post.

Text: Sara Kvarfordh