En arbetsplats att längta till

Under 2025 minskade sjukhusets personalomsättning från 11,6 procent till 10,5 procent och andelen medarbetare som jobbade kvar på Karolinska ökade från 71,6 till 74,9 procent – ett rekordhögt kvarstannande.

– Det är många samverkande faktorer som ligger bakom det generellt sett högre kvarstannandet. Vi har en väldigt god dialog – arbetsgivare, fackförbund och skyddsorganisationer emellan – och vi fångar upp och diskuterar viktiga frågor på sjukhuset. Arbetet kring öppenhet och våra sjukhusövergripande samtal kring medarbetarskap och ledarskap tror vi också har gjort att ännu fler av sjukhusets enheter nu får fina siffror i KOSA:n när det gäller just medarbetarskap och ledarskap och de anställdas engagemang för jobbet, säger Lena Hadad.

Många medarbetare har jobbat länge på sjukhuset. En som kanske slår rekord är den 73-åriga röntgensjuksköterskan Annika Ström som har arbetat på neuroradiologen på Karolinska i ett halvt sekel. Nu hjälper hon till med tidsbokningen drygt en gång i veckan. Vad uppskattar Annika Ström med Karolinska? ”Den konstanta utvecklingen på området har hållit jobbet intressant. Det har aldrig varit tråkigt att gå till jobbet. Jag tror att man håller sig ung och pigg när man har ett syfte och jobbar. Jag känner att jag gör nytta för andra, och det var ju därför jag började jobba inom vården – för att hjälpa människor.”

Läs mer i nyheten på karolinska.se: Annika har jobbat i 50 år på neuroradiologen på Karolinska.

Sjukfrånvaron minskade från 6,4 till 5,88 procent under perioden oktober 2024–oktober 2025.

– Bakom siffrorna ligger ett aktivare rehabiliteringsarbete. Cheferna är väldigt bra och snabba på att ta hjälp av HR idag för att se vad det finns för möjligheter som kan hjälpa medarbetare tillbaka till arbete. Tillsammans försöker vi ta fram rehabiliteringsplaner och anpassningar som passar varje individ, säger Lena Hadad.

Återhämtning under arbetsdagen är en viktig del för att medarbetarna ska vara hållbara. Runt om på sjukhuset görs insatser i verksamheterna för att hitta fler sätt till pauser och reflektion när patienttrycket är högt. En sådan insats är ”Circle of Care” inom sektionen NIHK2 inom Arbetsterapi och fysioterapi i Huddinge. Här träffas 4–5 medarbetare, som vanligtvis inte jobbar tätt ihop, någon gång i månaden för att prata och reflektera över utmanande saker de upplevt i jobbet. Seniora kollegor blandas med mer juniora, och medarbetare från slutenvården får träffa kollegor från öppenvården. Circle of Care får bra betyg: "Det är frivilligt att delta i grupperna, men många vill vara med."

En av Karolinska Universitetssjukhusets viktigaste frågor handlar om kompetensförsörjning. Sjukhuset vill erbjuda ett brett spektrum av karriärmöjligheter inom vård, forskning, utbildning och ledarskap så att alla medarbetare har möjlighet att utvecklas inom olika områden och roller.

– Det är så vi skapar en hållbar organisation. Jag brukar säga att det är händer och hjärnor som gör jobbet på sjukhuset. Vi behöver erövra ny kunskap både genom teori och praktik. Gå kurser och utbildningar ibland, men framför allt lära av varandra i vardagen. Vi utvecklas när vi tar fram nya metoder, arbetar på nya sätt, sprider forskningsresultat eller annan kunskap till kollegor. Men också när vi frågar ”Hur gör du det där? Eller hur gör ni det där hos er?”, säger Lena Hadad.

Några exempel på lärande:

• Lärandet pågår varje dag, året om. Många läser också vidare för att få en ny roll på sjukhuset. En av dem är specialistundersköterskan Karin Larsson på Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Karolinska. Hon är PMIs första steg 5-undersköterska vilket ger henne mandat att kunna påverka och utveckla vården för en av funktionens patientgrupper. Läs mer i nyheten på karolinska.se.
• Vi utbildar vårdpersonal i landet inom olika ämnen, till exempel hur man gör om en patient får en stor blödning under en robotassisterad operation. Läs mer och se film från övningen.
• Vi lär oss nya apparater och maskiner, bland annat för att genomföra strålbehandling som kan anpassas på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Läs och se mer i nyheten på karolinska.se.
• Vi tar sats och utför nya ingrepp. Under 2025 genomförde till exempel Karolinska en avancerad transplantation av två händer tillsammans med Södersjukhuset. Genom ett stort samarbete på sjukhusets verksamheter behandlades också de första patienterna i Sverige med CAR-T-terapi, en avancerad immunterapi, mot multipelt myelom. En chans till bot för en egentligen obotlig cancersjukdom om vi behandlar tillräckligt tidigt.
• På sjukhuset genomförs det också många större initiativ för att stärka olika yrkesrollers kompetens. Ett sådant exempel är det utbildningsår som neonatalen på Astrid Lindgrens barnsjukhus har infört. Här får undersköterskor fördjupade och utvecklade kunskaper och färdigheter inom neonatal omvårdnad, vilket bidrar till högre patientsäkerhet och välmående för både patienter och medarbetare. Läs mer i nyheten på karolinska.se.

Listan på hur vi lär oss, lär ut och utvecklas kan göras lång.

För att göra Karolinska till en ännu bättre arbetsplats är den årliga kartläggningen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (KOSA:n) på sjukhuset ett viktigt verktyg. I 2025 års KOSA var svarsfrekvensen hög. 11 517 av cirka 16 400 av sjukhusets medarbetare deltog vilket var cirka 1 000 fler än året innan. Svarsfrekvensen hamnade på 77 procent. Generellt sett var förändringarna i resultatet små jämfört med året innan, vilket är vanligt i stora organisationer. Men förbättringar gjordes på flera områden.

En tydlig förbättring kunde ses i frågan ”Ledningen i min organisation är intresserade av förslag och åsikter från medarbetare”.

– Vi ser tydliga tecken på ökad dialog och öppenhet – vilket vi till viss del tror är tack vare det öppenhetsarbete som har pågått på sjukhuset de senaste åren. När det är högt i tak vågar vi också utmana och ibland ifrågasätta varandras beslut oavsett yrkesroll. Det är oerhört viktigt, inte minst för patientsäkerheten så att inget blir fel, säger Lena Hadad.

Förtroendet för den närmaste chefen var också fortsatt starkt – en stabil indikator på det lokala ledarskapet.

– Den verksamhetsnära styrningen är väldigt viktig. Att vi har ett så decentraliserat ledarskap på Karolinska främjar kreativitet och bidrar till ökat samarbete i organisationen. Vilket i sin tur bidrar till att vi når så bra resultat på många områden. När cheferna som kan sin verksamhet får mandat att agera i sin roll inom givna ramar – då blir det som bäst! säger Lena Hadad.

KOSA-resultatet visade också att medarbetare upplever att de får hjälp och stöd av kollegor, och att de får det stöd de behöver för att inte fara illa av sitt arbete.

– Att känna att du har ett bra stöd från kollegor är oerhört viktigt, både utifrån ett arbetsmiljöperspektiv och ett patientsäkerhetsperspektiv. Genom ett teambaserat arbetssätt skapar vi en bra arbetsmiljö och ger patienterna en bra resa på sjukhuset.

Ett område som kan förbättras handlar om hur verksamheterna följer upp och utvärderar mål.

– Det är en viktig fråga. Medarbetarna vet vad de ska göra och vad som finns med i deras enhets verksamhetsplanering, men de kan sakna återkoppling kring hur det går med deras enhets olika aktiviteter. Jag tror att om vi pratar om det tillsammans – på arbetsplatsträffar, i utvecklingssamtal och i andra forum som vi har så kan varje verksamhet hitta smarta sätt för hur just de vill följa upp sina satsningar, säger Lena Hadad.

En verksamhet där de har jobbat med att förbättra uppföljningen är sektionen NIHK2 inom Arbetsterapi och fysioterapi i Huddinge. I dag är deras verksamhetsplan, årshjul och KOSA-handlingsplan levande dokument och självklara inslag på enhetens möten. 
"Det gör att vi hela tiden har bättre koll tillsammans, men det gör också att vi kan justera eller stryka aktiviteter om vi upplever att våra behov har ändrats. På det viset kan vi satsa resurser där det behövs mest just då och visualisera alla förbättringar vi gör."

I KOSA-resultatet för 2025 var siffrorna kring upplevelsen av kränkande särbehandling och hot och våld på samma nivåer som året innan – åtta procent klickade i att de hade upplevt kränkande särbehandling och sex procent bockade för alternativet att de hade upplevt hot och våld.

– Målet är förstås noll procent. Karolinska har nolltolerans mot kränkande särbehandling, hot och våld. Sjukhuset ska vara en arbetsplats att längta till där varje medarbetare känner sig trygg, inkluderad och sedd. Där det är möjligt att lyfta svåra frågor, få stöd och känna tillit. En viktig satsning här blir bland annat det arbete kring medarbetarskap och ledarskap som kommer ske under året. Vi kommer också att erbjuda olika slags stöd som kan vara till hjälp när en konflikt uppstår. För ofta är det en konflikt som har uppstått och ingen kränkning i lagens mening, men individernas upplevelser kan för den skull vara lika jobbiga, säger Lena Hadad.

Arbetet mellan arbetsgivare och fackliga organisationer är fortsatt prioriterat, för att bibehålla en arbetsmiljö där alla kan trivas och utvecklas.

– De fackliga organisationerna är med i alla frågor som rör relationen arbetsgivare– medarbetare. Det kan handla om allt ifrån verksamhetsförändringar som kan påverka medarbetares arbetssituation till hur sjukhuset mer övergripande behöver jobba i olika frågor för att fortsätta vara en arbetsplats att längta till. Det är otroligt värdefullt att träffas. De förtroendevalda ser andra saker än oss som representerar arbetsgivaren. De är en väldigt viktig pusselbit för sjukhusets fortsatta utveckling! säger Lena Hadad.

Social hållbarhet och vikten av jämlikhet och mänskliga rättigheter är något som Karolinska jobbar med och vill uppmärksamma året om – både när det gäller att ge jämlik vård och ha en jämlik arbetsmiljö.

– Vi kan alltid lära oss mer. Vi har inte många tvister kring diskriminering på sjukhuset idag heller, men det är fortsatt så viktigt att vi är uppmärksamma på hur vi behandlar både kollegor och patienter. Under 2026 lyfts Sveriges diskrimineringslags sju diskrimineringsgrunder under olika temamånader på sjukhuset. Alla verksamheter kommer då bland annat få diskutera och reflektera kring frågorna med hjälp av filmer och dialogmaterial som har tagits fram genom ett samarbete mellan Karolinskas hälsocentrum och hållbarhetsenhet, säger Lena Hadad.

Mer om social hållbarhet kommer i artikeln om sjukhusets ambition Samhällsansvar, där hållbarhet och beredskap ingår.

– Att vi som medarbetare och chefer är hållbara över tid är en av sjukhusets viktigaste frågor, säger Lena Hadad.

Runt om på sjukhuset finns i dag drygt 400 medarbetare som har rollen hälsoinspiratör. De hjälper till att sätta fokus på ämnet på sin enhet, och kan lyfta föreläsningar, träning och andra aktiviteter som bidrar till ökad arbetsglädje, hållbarhet och frisknärvaro. Genom hälsoinspiratörer skapar sjukhuset en hälsofrämjande kultur där välmående, engagemang och hållbar arbetsmiljö är en självklar del av vardagen.

Varje år arrangerar också sjukhusets hälsoteam en hälsovecka med ett program som erbjuder allt ifrån föreläsningar och service av cykel, till meditation, konstutställningar och gympapass i personalgymmen. Under 2025 låg fokus på inkludering och tillgänglighet, motivation och självledarskap, prioriteringar och återhämtning. 

Sjukhusens träningslokaler är öppna året om och erbjuder kostnadsfri gym- och gruppträning och utöver det har alla medarbetare ett friskvårdsbidrag på maximal nivå. Framöver kommer friskvårdsinsatser även att riktas mer mot de utmaningar som finns på respektive enhet.

– Just nu pågår en gedigen planering centralt kring detta. Riktade insatser tror vi kan nå ännu fler och göra ännu mer nytta, säger Lena Hadad.

”Värdegrunden hjälper oss att jobba bättre tillsammans”

En vårdavdelning som har jobbat extra med att förbättra medarbetarnas återhämtning är Trauma, akutkirurgi och ortopedi i Solna. De har gjort tre åtgärder som alla har fallit väl ut. Det handlar om:

• tydligare raster: "De 30 minuter vi pausar ska du verkligen kunna tänka på annat än jobb, återhämta dig och inte vara nåbar. Det verkar fungera bättre. Fler medarbetare stämplar nu in att de hunnit ta rast under sitt pass."
• ett grundligare värdegrundsarbete: "Värdegrunden har alla fått skriva på och vi håller den levande i veckobrev, på APT:er och i vardagen. Det känns som att många tycker det är skönt att vi enats om en grund att stå på." 
• att fira sina uppnådda mål och det framgångsrika arbetet mer: "Med hjälp av medel från Karolinskas hälsosatsning har vi tagit in externa föreläsare kring ämnena psykologisk trygghet, stolthet och motivation. Föreläsningarna har hjälpt oss att lyfta blicken och se allt det fina vi åstadkommer."