Från första allogen stamcellstransplantationen till framtidens cellterapier – 50 år av utveckling och innovation vid Karolinska Universitetssjukhuset

Nyhet

För 50 år sedan gjordes Sveriges första benmärgstransplantation på Huddinge sjukhus. I dag är CAST, cellterapi och allogen stamcellstransplantation, vid Karolinska Universitetssjukhuset en internationell ledare. Tillsammans med Karolinska Institutet utvecklar och utvärderar enheten framtidens behandlingar baserade på banbrytande forskning.

Den historiska händelsen 1975 lade grunden för dagens avancerade cell- och genterapier, som nu förändrar vården för patienter med svåra sjukdomar i Sverige. Den kliniska enheten CAST är idag Sveriges enda verksamhet som är helt specialiserad på allogen stamcellstransplantation samt cell- och genterapi. Enheten har unik kompetens och är internationell certifierad. I tätt samarbete med Tema Cancers fas1 enhet på CKC (Centrum för kliniska cancerstudier) testas nya cell- och genterapier i tidiga kliniska prövningar. Tillsammans med banbrytande forskning vid Karolinska Institutet skapas möjligheter för helt nya behandlingar för patienter med de svåraste sjukdomarna.

Matti Sällberg och Christophe Pedroletti

Från strålskador till stamceller

Grunden för benmärgstransplantation lades efter de omfattande strålskador som drabbade människor vid atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki under andra världskriget. Forskare upptäckte att strålning förstörde benmärgen, vilket är avgörande för blodbildningen och immunförsvaret. Detta ledde till forskning om hur frisk benmärg från en donator skulle kunna ersätta den skadade vävnaden och immunförsvaret, en insikt som blev startpunkten för dagens allogena blodstamcellstransplantationer.

Sveriges första benmärgstransplantation utfördes 1975 på Huddinge sjukhus. Patienten var en 17-årig pojke med en sällsynt och mycket allvarlig blodsjukdom. Inledningsvis såg allt lovande ut, men efter en tid avstöttes benmärgen och patienten behövde transplanteras om. Trots svårigheterna var det början på en avgörande utveckling som skulle leda till cellterapi.

Från pionjärinsats till internationell ledare

Sedan starten 1975 har Sverige byggt upp en stark tradition av benmärgs- och stamcellstransplantationer. Här behandlas patienter i alla åldrar, från spädbarn till äldre, och enheten är ackrediterad enligt den internationella kvalitetsstandarden JACIE.

CAST har utvecklats till landets ledande enhet och är idag internationellt erkänd för sin kompetens och kvalitet.
Stephan Mielke och Mattias Carlsten

– För att lyckas översätta innovation till klinisk verklighet krävs mer än idéer, det handlar om rätt timing, kompetens och kultur. Vi har talanger som driver utvecklingen, team som arbetar tillsammans och en gemensam takt i processen. När dessa ingredienser samverkar kan vi förvandla forskning till behandlingar som gör skillnad för patienter, säger Stephan Mielke, verksamhetschef för den medicinska enheten CAST, Karolinska Universitetssjukhuset och professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska Institutet.

Nya generationens cancerbehandlingar

Utvecklingen har inte stannat vid stamceller. Idag är avancerad cellterapi, som CAR-T-cellsbehandling, en växande del av CAST:s arbete. CAR-T celler är en form av immunterapi där patientens egna T-celler omprogrammeras för att känna igen och angripa cancerceller. Metoden har visat särskilt god effekt vid aggressiv lymfkörtelcancer och är även godkänd för blodcancerformen multipelt myelom. Behandlingen är idag komplex, kostsam och kräver avancerad tillverkning, men forskning pågår för att göra den mer tillgänglig. Behandlingen har redan visat sig kunna rädda liv för många patienter.

Kroppens försvarssoldater

Samtidigt har forskare vid Karolinska Institutet visat att NK-celler (natural killer cells), kroppens egna ”försvarssoldater”, kan användas som immunterapi mot leukemi. I en klinisk studie på patienter med svår behandlingsresistent leukemi uppnådde flera patienter förbättringar. Några blev helt symtomfria och kunde genomgå stamcellstransplantation som i sin tur kan ge bot. Behandlingen gav inga allvarliga biverkningar och öppnar för nya kliniska studier och nästa generations NK-cellsbaserade terapier.

Nästa steg är att göra NK-celler ännu mer effektiva. Mattias Carlsten, FoU-ansvarig vid CAST och docent vid Karolinska Institutet, leder en forskargrupp som arbetar med att genetiskt modifiera NK-celler för att förbättra deras förmåga att bekämpa cancer. Genom att ge cellerna egenskaper som gör att de söker sig till tumören och lever längre i kroppen kan behandlingen bli ännu mer träffsäker och minska behovet av cellgifter och strålning. Målet är att ta dessa modifierade NK-celler vidare till kliniska prövningar för patienter med leukemi.

Ett jubileum som fyllde Birkeaulan och blickade framåt

För att uppmärksamma 50-årsjubileet av allogen stamcellstransplantation på Karolinska arrangerade CAST, tillsammans med Karolinska Comprehensive Cancer Center (KCCC) och Flemingsberg Science, ett internationellt symposium i Birkeaulan på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Internationella forskare och kliniker möttes för att reflektera över fem decenniers framsteg och framtidens terapier. Jubileet inleddes med en film av Paul-Jerndal och Johan Palm, som handlade om vägen från första transplantation till CAST:s verksamhet i sin nuvarande form.

Symposiet belyste hur vetenskapliga upptäckter omsätts i klinisk vård, CAST:s roll som centrum för forskning och behandling samt globala perspektiv. Diskussionerna kretsade kring kliniska framsteg och kommande riktningar inom cell- och genterapi. En central slutsats var att det behövs mod, förtroende, vilja och en tydlig vision så att ett kompetent team kan ta fram innovationen på rätt moment sammanfattar professor Stephan Mielke och lägger till: ”Det handlar om samarbetskultur”.

– CAST:s resa är en berättelse om uthållighet och samarbete, och om att aldrig sluta tro på möjligheten att bota det som en gång ansågs obotligt. Våra resultat tillhör i dag de bästa i världen, tack vare kompetenta medarbetare, välutvecklade rutiner och långsiktigt forskningsarbete, säger Mattias Carlsten FoU-ansvarig vid CAST och docent vid Karolinska Institutet.

Så fungerar stamcellstransplantation

En allogen stamcellstransplantation, innebär att en patients blodbildande stamceller och immunförsvar byts ut mot en donators stamceller. Behandlingen används som potentiellt botande terapi för patienter med leukemi, lymfom, myelom, aplastisk anemi, immunbrist och vissa metabola sjukdomar.

Processen är komplex och kräver att man hittar en donator vars vävnad passar så bra som möjligt med patientens, för att minska risken för avstötning och ”graft-versus-host” sjukdom (GvHD). Patienten får först behandling med cellgifter och/eller strålning för att ta bort den gamla benmärgen och immunförsvaret och förbereda kroppen. Därefter får patienten donatorns stamceller och immunceller via dropp, som söker sig till benmärgen och lymfatiska organ och börjar bilda nya blodceller inom två till tre veckor.

Webbredaktör: Annika Östman

Granskare: Stephan Mielke , Verksamhetschef

Uppdaterad:

Fakta om CAST

Cellterapi och allogen stamcellstransplantation
  • 12 november 1975: Sveriges första allogena stamcellstransplantation vid Huddinge sjukhus.
  • CAST är Sveriges enda specialavdelning för allogen stamcellstransplantation.
  • Cirka 130 nya stamcellstransplantationer och cellterapier utförs varje år.
  • CAST behandlar patienter med hematologiska maligniteter, blod- och immunbristsjukdomar samt metabola sjukdomar. Inom enheten bedrivs även avancerad cellterapi, för olika former av cancer som malignt melanom, lymfom och leukemi.
  • Forskning är en integrerad del av verksamheten och enheten har ett nära samarbete med KI, bland annat via sin USV-enhet* som har även har en koppling till Vecura.
  • CAST är en del av det nyligen etablerade Karolinska ATMP-centrum, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

*) USV-enhet: Universitetssjukvårdsenhet

Medicinsk enhet Cellterapi och allogen stamcellstransplantation (CAST)