Enastående insatser bakom årets DRG-bokslut
För tredje året i rad lyckas Karolinska Universitetssjukhuset leverera ett heltäckande DRG-bokslut för sjukhusets miljontals vårdkontakter inom såväl slutenvård som öppenvård vid deadline. Bakom det fina resultatet står förstås medarbetarna.
Årsbokslutet för 2025 stängde i förra veckan, den 6 januari klockan 23:59, och Karolinska Universitetssjukhuset hade som tidigare år målet att hinna med allt till deadline.
Rebecca Lidman är verksamhetsområdeschef för Vårdadministration som tillhör Stab Produktion på Karolinska.
– Vi har återigen genomfört ett mycket framgångsrikt DRG-bokslut. Arbetet pågick in i det sista och insatserna har varit helt fantastiska. Vi har nu inga oregistrerade vårdtillfällen inom slutenvården, och inom öppenvården var bara knappt 300 av cirka 1,6 miljoner vårdkontakter inte registrerade vid deadline. Det är så få att det inte har någon påverkan på helheten. Vi är otroligt stolta!
Gemensamma krafter krävs för att lyckas
Regionens sjukhus får ersättning per DRG-poäng. DRG står för diagnosrelaterade grupper och DRG-systemet innebär att patienters vårdkontakter med likartad diagnos och resursförbrukning grupperas i en och samma grupp (DRG) och ges en ”vikt”.
DRG-registreringen är en stor apparat där alla har sin viktiga del. Det är alltifrån korrekt bokning, kassa som registrerar vårdkontakt, läkare som dikterar, sekreterare som skriver journalanteckning och ansvariga sekreterare till barnmorskor som kontrollerar korrekt diagnoskodning. På sjukhuset finns också många yrkeskategorier som själva registrerar sina DRG.
En förutsättning för att kunna gå i mål i tid är att alla medarbetare lägger in en extra växel och hjälper varandra, något som blivit lättare i och med att Vårdadministration nu är ett eget verksamhetsområde.
– De medicinska sekreterarna har gjort ett enastående arbete. Vi vill också tacka för det stöd vi fått från andra professioner* i arbetet med att nå målet, säger Rebecca.
* Professionerna som varit inblandade i underlaget till bokslutet är: Medicinska sekreterare, barnmorskor, koordinatorer, DRG-controllers, verksamhetschefer, sektionschefer, sjuksköterskor, ansvariga läkare, hälsoprofessioner, produktionsdirektör, administratörer och många inom verksamhetsområde Vårdadministration.
”Arbetet börjar redan i januari”
Vårdadministrativa enhetschefen Hanna Sollenberg är en av dem som arbetade intensivt för att få in det sista materialet innan deadline. Utöver att ansvara för underlaget från hennes egen enhet på Tema Barn hade hon under slutspurten även ansvar för medicinska enheten Akut. Det var hennes nionde bokslut totalt, det fjärde på Karolinska.
Hur har du gjort för att ni ska hinna klart i tid?
– För det första vill jag säga att jag är så ofantligt stolt över alla medarbetares insatser under slutspurten! Att ro hem ett årsbokslut handlar om ett gränsöverskridande lagarbete.
– Arbetet börjar faktiskt redan i januari. Vi behöver kontinuerligt följa upp saknade anteckningar och DRG-registreringar och ha ett gott och nära samarbete och en god kommunikation med vårdpersonalen och dess chefer. Kan vi ligga i fas varje kvartal undviker vi stress i slutet av året. Vi behöver prata ännu mer om bokslutets betydelse i alla personalgrupper, för att öka förståelsen om varför det är så viktigt med en journalanteckning och DRG-registrering. Att det utöver patientsäkerheten också har en betydelse för sjukhusets ekonomi.
"Vårt mål är att det ska se bra ut varje månad"
På Astrid Lindgrens barnsjukhus jobbar Christina ”Kicki” Björk, medicinsk sekreterare och DRG-ansvarig. I 28 år har hon varit involverad i boksluten. Hon ingår även i den så kallades DRG-gruppen och hjälper till där det behövs inom hela Tema Barn. Även Kicki lyfter vikten av att kommunicera och kontinuerligt ligga i fas, något hon och hennes kollegor jobbat mer och mer för de senaste åren.
Hur har du gjort för att hinna klart med all er vårddokumentation i tid?
– Även om jag håller ihop alla trådar så är vi många som arbetar tillsammans som ett team för att ro bokslutet i hamn. De senaste åren har vi arbetat mycket med att förebygga i god tid. Det innebär att vi bland annat har kvartalsavstämningar där vi vill att allt ska vara klart, precis som vid det skarpa bokslutet. Det gör att det slutliga bokslutet blir lättare.
– Vi har god kommunikation med våra sektionschefer som fortlöpande får rapporter om vad som saknas och vad som behöver göras. På ortopeden har vi en inarbetad metod som bygger på att den som hade ansvaret för avdelningen en viss dag enligt schemat ska diktera patienternas utskrivningsanteckningar. Det fungerar väldigt bra och skulle något diktat saknas skickar jag ut en påminnelse. På barnneurologen får även sektionscheferna och de avdelningsansvariga en sammanställning på saknade utskrivningsanteckningar varje onsdag.
– Vårt arbete med att få till bra rutiner och en bra struktur tillsammans med våra sektionschefer och läkare under åren har gjort att vi inte längre har någon stress inför bokslutet. Så det är mitt tips. Skapa hållbara rutiner tillsammans med sektionscheferna så att alla arbetar enligt samma linje. Skicka en påminnelse till läkarna så fort som möjligt efter ett vårdbesök om diktat saknas. Och arbeta med vårdkontakterna varje vecka, då blir det lättare att inte hamna efter och att ”städa” bland dem. Vårt mål är alltid att det ska se bra ut varje månad.
DRG-bokslutet i siffror
1. Slutenvården
”Återigen ser vi ett nollresultat inom slutenvården på hela sjukhuset. Vi har alltså lyckats registrera alla slutenvårdstillfällen för 2025.”
2. Öppenvården
"Ett fantastiskt resultat! Vi är nära våran nollvision även inom öppenvården.”
Senaste nyheterna
-
Enastående insatser bakom årets DRG-bokslut
För tredje året i rad lyckas Karolinska Universitetssjukhuset leverera ett heltäckande DRG-bokslut för sjukhusets miljontals vårdkontakter inom såväl slutenvård som öppenvård vid ...
-
Karolinska Universitetssjukhuset inleder tre nya NHV-uppdrag – fjärde uppdraget startar i april
Under våren 2025 fick Karolinska Universitetssjukhuset uppdraget att bedriva nationell högspecialiserad vård (NHV) inom fyra områden: kirurgisk behandling av lymfödem, ...