Möt fem forskare bland mest citerade i världen

Nyhet 2025-12-10

Varje år presenterar organisationen Clarivate, som är den organisation som sammanställer statistik kring vetenskapliga publikationer, en lista över de forskare i världen som har citerats mest det gångna året. Bara 1 av 1 000 forskare och samhällsvetare kniper en plats på listan. Urvalet bygger inte bara på hur mycket du som forskare producerar och publicerar, utan också på hur viktiga dina forskningsresultat är och hur stor betydelse och påverkan resultaten har för patienternas vård och forskningsfältet i stort.

Här berättar fem av sjukhusets medarbetare som finns med på årets lista från Clarivate mer om sin forskning.

Petter Brodin

Specialistläkare på barnreumatologiska kliniken vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, och professor i barnimmunologi på Institutionen för Kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Stort grattis! Berätta, vad forskar du om och hur kan det hjälpa patienterna?

– Jag studerar barns immunsystem, hur de utvecklas tidigt i livet och hur de regleras vid olika sjukdomar. 

Nu tar du plats på listan över de mest citerade i världen. Varför tror du ditt namn dyker upp så ofta? 

– Därför att vi är världsledande. Vi är de första som lyckats studera barns immunsystem med tillräcklig upplösning för att kunna förstå när och hur ett immunsystem formas tidigt i livet vilket avgör risken att drabbas av många sjukdomar såsom allergier, autoimmunitet, astma mm. 

Vad hoppas du mest av allt kunna hitta svar på i din forskning framöver?

– Genom att verkligen förstå hur en individs immunsystem regleras öppnas möjligheter för modulering i alla sjukdomar där immunsystemet spelar en roll, dvs i alla sjukdomar som drabbar människor från infektioner, till cancer till inflammatoriska tillstånd hos unga och gamla.

När är det en bra dag på jobbet?

– I mitt kliniska arbete är en bra dag när vi förstår vad som driver ett barns inflammatoriska sjukdom och hittar rätt behandling som ger tydlig klinisk förbättring. Det är en fantastisk känsla! I mitt forskningsarbete är en bra dag när nya resultat får bitarna att falla på plats, hypoteser stärks eller motbevisas med tydlighet och vi förstår något riktigt viktigt som vi funderat länge på. Det är också en fantastisk känsla! 

Lars Lund

Lars Lund är överläkare på medicinska enheten Kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, och professor i kardiologi vid Institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.

Stort grattis Lars! Vad forskar du om och hur kan det hjälpa patienterna?

– Jag forskar om hjärtsvikt. Och det kanske inte alla vet, men det finns två typer av hjärtsvikt, en som beror på att patienten har svag hjärtmuskel och en där hjärtmuskeln är stel. Jag forskar om orsaker, mekanismer och möjligheter till ny behandling för båda dessa typer.

– Hjärtsvikt är både vanligt och allvarligt. I dag är 300 000 personer i Sverige drabbade och det tillkommer 50 000 nya patienter varje år. Det är den vanligaste orsaken för inläggning på sjukhus, livskvalitén är mycket dålig och risken för död är hög. Om jag kan utveckla en ny behandling kan jag göra stor skillnad för många patienter.

Varför tror du ditt namn dyker upp så ofta? 

– Jag och min grupp har identifierat en ny mekanism bakom hjärtats sammandragning och genom det kunnat utveckla en ny läkemedelsbehandling för hjärtsviktspatienter med svag hjärtmuskel. Behandlingen är nu under utveckling i större kliniska studier.

– Vi var också först med att beskriva orsaker och sjukdomsförlopp vid hjärtsvikt som beror på stel hjärtmuskel.En kunskap som ligger till grund för den pågående snabba utvecklingen av behandling för den typen av hjärtsvikt.

Vad hoppas du mest av allt kunna hitta svar på i din forskning framöver?

– Jag hoppas att det nya läkemedel som vi har utvecklat kommer visa sig minska dödlighet och sjukhusinläggning vid hjärtsvikt. Det skulle ha stor betydelse för denna vanliga och allvarliga sjukdom.

Per Ljungman

Per Ljungman är tf överläkare på medicinska enheten Infektion där han gör kliniska prövningar.

Han är också affilierad till medicinska enheten Cellterapi och allogen stamcellstransplantation där han har bedrivit mycket forskning, och har idag titeln professor emeritus på Institutionen för medicin vid Karolinska Institutet i Huddinge.

Stort grattis, berätta om din forskning!

– Min forskning berör infektioner framför allt virusinfektioner hos mycket infektionskänsliga patienter. Speciellt de som har genomgått en allogen stamcellstransplantation där sjuk eller skadad blodbildande vävnad, hos till exempel patienter med akut leukemi eller annan blodcancer, ersätts med friska stamceller från en donator för att återställa kroppens förmåga att bilda blodceller.

– Just nu är jag aktiv med en klinisk prövning kring ett nytt intressant vaccin som är riktat mot ett fästingburet virus som heter Krim-Kongo blödarfebervirus. Det testat just nu på på friska frivilliga personer.

Nu tar du plats på listan över de mest citerade i världen, varför det tror du?

– Jag har varit aktiv under många år inom ett fält som utvecklats snabbt. Mycket av det jag gjort under senare år har centrerats kring Covid-19 pandemin och den effekt den hade på den patientgrupp jag forskar på. Jag har också varit aktiv internationellt i olika grupper som tagit fram riktlinjer för att förebygga och behandla infektioner, till exempel SARS-CoV-2 och Cytomegalovirus (CMV) och det spelar säkert en roll.

Vad hoppas du mest av allt kunna hitta svar på i din forskning framöver?

– Viktigast är att vi är förberedda på nästa pandemi som med all säkerhet kommer att komma. Tidigare lärdomar har haft en tendens att glömmas snabbt och det får inte ske den här gången.

Lars Engstrand

Överläkare på Enheten för klinisk patologi och cancerdiagnostik vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor i smittskydd, särskilt klinisk bakteriologi vid Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi (MTC) vid Karolinska Institutet.

Stort grattis! Vad forskar du om och hur kan det hjälpa patienterna?

– Jag och min grupp forskar om det så kallade mikrobiomet (tarmfloran) och dess roll vid hälsa och sjukdom. Vi hoppas vår forskning kan leda till att många patientgrupper där mikrobiomet är involverad i sjukdomsbilden kan erbjudas behandling som återställer eller förbättrar ett stört mikrobiom.

Varför tror du ditt namn dyker upp så ofta?

– Forskningen kring mikrobiomets roll vid hälsa och sjukdom är ett “hett" forskningsområde som många är intresserade av att följa. Vi har studerat det under många år och publicerat artiklar i tidskrifter som läses av såväl grundforskare som klinisk verksamma forskare. 

Vad hoppas du mest av allt kunna hitta svar på i din forskning framöver?

– Hur vi effektivt kan ändra mikrobiomet vid sjukdom, till exempel vid vissa cancerformer, och på så sätt förbättra effekten av den terapi som erbjuds idag, framför allt immunterapi. Vi vill också studera vilka faktorer som påverkar mikrobiomet negativt och i och med det ökar risken att insjukna i vissa sjukdomar.

När är det en bra dag på jobbet?

– När vår translationella forskning uppmärksammas av kliniska kollegor som vill samarbeta i kliniska studier med förhoppningsvis stor patientnytta.

Hans-Gustaf Ljunggren

Forskare och läkare på medicinska enheten Infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor på Institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.

Stort grattis! Hur kan din forskning hjälpa patienterna?

– Vår forskning handlar om att förstå vårt immunförsvars roll vid svåra infektionssjukdomar och cancer. Mycket av den kunskap vi genererar används för att utveckla nya behandlingsstrategier mot dessa sjukdomar. 

Nu tar du plats på listan över de mest citerade i världen, varför det tror du? 

– Förhoppningsvis betyder detta att den forskning vi gör är viktig och väcker stort intresse i ett globalt perspektiv.

Vad hoppas du mest av allt kunna hitta svar på i din forskning framöver?

– Det handlar väldigt mycket om att kontinuerligt utveckla metoder för hur vi bättre kan förebygga och behandla svåra sjukdomar. Till exempel ta fram nya vaccinationsstrategier mot infektionssjukdomar och immunterapier för cancersjukdomar. 

När är det en bra dag på jobbet?

– Näst intill alla dagar är bra, så länge inte alltför mycket administrativt arbete tar överhand. 

Mer om forskningen vid Karolinska Universitetssjukhuset

Forskningen är en viktig del av Karolinska Universitetssjukhusets grunduppdrag med fokus på patientnära klinisk forskning. Med forskningens hjälp kan vi utveckla framtidens hälso- och sjukvård och få fram ännu bättre behandlingar, eller hitta kunskap så att du inte ens behöver bli sjuk. Forskning utförs på sjukhusets medicinska vårdenheter liksom på forskningscentrum i sjukhusets lokaler.

Några fakta och siffror

• Forskarna återfinns inom många av sjukhusets professioner, alltifrån läkare och sjuksköterskor till arbetsterapeuter och psykologer.
• Omkring 130 professorer/lektorer och 50 adjungerade professorer/lektorer vid Karolinska Institutet är verksamma i den kliniska miljön på sjukhuset.
• Närmare 1 700 kliniska studier pågår eller är under planering.
• Tillsammans med patienter och allmänhet fyller vi ständigt i kunskapsluckor, utvecklar nya behandlingar och driver sjukvården framåt.

Läs mer om forskning på karolinska.se.