Strålbehandling med högre precision ger patienter en bättre vård

Nyhet

Karolinska Universitetssjukhuset är först ut i Sverige med en ny typ av effektiv strålbehandling som kan anpassas på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Idag behandlades första patienten.

På medicinska enheten Strålbehandling vid Karolinska Universitetssjukhuset har nya maskiner för strålbehandling med en ny typ av mjukvara tagits i bruk för att ge patienter en effektivare och ännu mer högkvalitativ vård.

Med de nya maskinerna går varje stråltillfälle snabbare att utföra än tidigare. Maskinerna tar också bättre röntgenbilder och har mjukvara som med hjälp av AI kan underlätta arbetet. Bland annat genom att automatiskt rita in närliggande organ som skulle kunna ta skada av stålningen, och ge förslag på hur strålningen ska ges vid varje behandlingstillfälle. Det gör att personalen kan anpassa patienternas behandling från dag till dag, utifrån förändringar i patientens anatomi. Till exempel om patientens tarm är fylld den dagen och därför ligger på annat sätt, eller om tumören är rörlig och ändrar läge i kroppen.

Anna Sundeman, vårdenhetschef på Strålbehandling vid Karolinska Comprehensive Cancer Center.

– Vi är väldigt glada och stolta. Med de nya maskinerna kan vi anpassa strålbehandlingen efter varje patients särskilda förutsättningar under hela behandlingsperioden. Vi kan minska dosen strålning till närliggande organ och ändå säkerställa en hög dos till tumören. Det gör strålningen effektivare och minskar risken för att patienten ska få biverkningar, förklarar Anna Sundeman, vårdenhetschef på Strålbehandling vid Karolinska Comprehensive Cancer Center. 

Strålbehandlingssjuksköterskorna Thomas Johansson och Johanna Kangas på Tema Cancer förbereder för strålbehandlingen.
Maskinen är stor och behöver ett strålskyddat rum som även har utrustning för positionering av patienten.
Patienten åker in i på en brits i maskinens öppning. När strålsjuksköterskorna har lämnat rummet börjar strålbehandlingen med röntgenbildtagning. Strålbehandlingssjuksköterskan Johanna Kangas ställer in maskinen utifrån den individuella dosplan som skapats för patienten.
I kontrollrummet följer medarbetarna behandlingsprocessen och anpassar behandlingen utifrån den dagliga variationen av patientupplägg och anatomi.

Teknik som kan hjälpa många patienter

I framtiden kan många olika patientgrupper ha nytta av den nya tekniken. Först ut på Karolinska att behandlas är patienter som har tumör i urinblåsan, eller som dagens patient – lymfkörtelmetastaser i bäckenet.

– Första behandlingen gick utmärkt. Vi är så glada att nu vara i gång, säger Anna.

Andra potentiella patientgrupper framöver är gynekologiska patienter och patienter som ska behandlas för tumörer i rörliga organ. Men också patienter där normalvävnad och andra organ ligger väldigt nära tumören så att de riskerar att skadas om inte strålbehandlingen övervakas och anpassas.

– Vi ser fram emot att utveckla nya användningsområden för maskinen och inkludera nya patientgrupper. Både genom egna studier och genom samarbeten med andra strålcentra, säger Anna.

Dagligen genomför medarbetarna kvalitetstester av strålbehandlingsmaskinen och då används ett så kallat fantom. Här positionerar sjukhusfysikern Fernanda Villegas Navarro från medicinska enheten Nuklearmedicin och sjukhusfysik fantomet och iordningställer maskinen för kontrollmätning.

Första steget i den snabba teknikutvecklingen

Utvecklingen inom strålbehandling går snabbt. De nya maskinerna är första steget i det utbyte och införande av teknik som kommer ske under kommande år i regionen.

Bakom arbetet med att implementera de nya maskinerna och arbetsmetoderna finns ett multiprofessionellt team som har samarbetat tätt ihop med leverantören. Det är sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor med vidareutbildning i strålbehandling, onkologer, sjukhusfysiker och medicintekniska ingenjörer.

Mer information

Läs mer om strålbehandling på karolinska.se.

Webbredaktör: Ylva Hermansson

Granskare: Freja Annamatz , Kommunikationsdirektör

Uppdaterad: