Universitetssjukhusregionerna samlar för framtidens precisionsmedicin

Nyhet 2025-10-03

En vård i förändring

Den svenska hälso- och sjukvården befinner sig i ett paradigmskifte. Vetenskapliga och teknologiska framsteg gör det möjligt att förverkliga precisionsmedicinens potential i bred klinisk användning. Genombrott inom biologi, fysik, teknik, datavetenskap och hälsovetenskap har öppnat nya dörrar för individanpassad diagnostik och behandling, där vården kan skräddarsys efter patientens genetiska profil, livsstil och sjukdomsmönster. Seminariet belyste både möjligheterna och de systemutmaningar som följer med den snabba utvecklingen.

Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR, lyfte behovet av jämlikhet i tillgången till ny teknik och nyttan av precisionsmedicin. Han betonade att det inte bara handlar om vad vi bör göra, utan också om att identifiera vad vi bör avstå från. För att lyckas menar han att det krävs en gemensam ledstång – en tydlig riktning att samlas kring – samt ett klokt och effektivt resursutnyttjande.

Thomas Lindén, avdelningschef vid Socialstyrelsen, påminde om att precisionsmedicinens värde ligger i dess potential att förbättra människors liv. Han betonade att det avgörande inte är hur många år vi lever, utan hur många av dem som är friska. I Sverige ökar antalet friska år snabbare än antalet levnadsår, och precisionsmedicin har potential att förstärka individanpassningen i vården.

Anders Ahlsson betonade att utvecklingen inom precisionsmedicin går snabbt och möjliggör individanpassade behandlingar. Han underströk vikten av att involvera samtliga regioner och huvudmän för att värna det som ska genomsyra all svensk hälso- och sjukvård: en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen, där vården ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. 

Gemensamt ansvar för framtiden

Bakom initiativet att samla nyckelaktörer står styrgruppen för universitetssjukvårdsregionernas satsning ”Ökad precision tillsammans”. Syftet är att skapa en nationell plattform för samverkan, där erfarenheter och insikter från olika delar av vårdsystemet kan mötas och omsättas i gemensamma lösningar. Dagen präglades av den breda samsynen: att precisionsmedicin inte är ett enskilt teknikskifte, utan en systemförändring som kräver långsiktigt engagemang, tydlig riktning och gemensamt ansvar.

Elisabeth O Karlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten, betonade att genomförandet av precisionsmedicin kräver ett genomgripande förändrat synsätt inom svensk sjukvård. För att lyckas måste hela sjukhussverige engageras.

Prioriterade förbättringsområden

Under dagen lyftes flera viktiga steg framåt:

• Sjukvårdshuvudmännen stärker sitt ägandeskap och har huvudansvaret för att främja jämlik tillgång till precisionsmedicin. Behovsstyrning och prioriteringar är en nyckel.
• Sjukvårdshuvudmännen har identifierat systemförutsättningar som krävs för att skala upp individanpassad vård. Alla aktörer behöver bidra för att stärka dessa förutsättningar.
• Forskning, utveckling och innovation behöver omsättas till nytta för patienterna. Sjukvårdshuvudmännen ska inte styra forskningen men behöver bli bättre på att uttrycka vilka behov som är prioriterade i sjukvården.

Karin Forsberg Nilsson, dekan vid Uppsala universitet, betonade vikten av att vidareutveckla befintliga strukturer inom precisionsmedicin snarare än att skapa nya.

Jesper Petersson, forskningschef vid Region Skåne, lyfte vikten av att tydligt skilja mellan forskning och utveckling (FoU) och faktiskt införande i vården. Då begreppen ofta blandas ihop, riskerar det att försvåra implementeringen av nya metoder. Han framhöll också att regionerna har möjlighet att arbeta för ökad grad av regiongemensam klinisk forskning och samordnade kliniska prövningar så att de blir tillräckligt stora och därmed mer kraftfulla.

Rapporten som grund

Seminariet tog avstamp i rapporten ”Ökad precision tillsammans”, som sammanfattar nuläget och pekar ut vägar framåt. Nästa steg är att konkretisera åtgärder i en gemensam färdplan, som kommer att arbetas fram under hösten 2025. Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Örebro län, betonade att sjukvårdshuvudmännens viktigaste uppdrag nu är att säkerställa att det blir verkstad.

Text: Jenny Hawkes, Karolinska Institutet