Europeiska intensivvårdssjuksköterskor skuggar svenska kollegor: ”Vi tar med massor av idéer hem”

Nyhet 2025-09-23

Covid 19-pandemin innebar en tung belastning på intensivvården i hela världen, med ett stort sjukskötersketapp som följd. Som en del i arbetet med att få dem att stanna kvar och rekrytera fler startades EUCARE fellowship program, ett projekt inom EUHA, European University Hospital Alliance, med fokus på ökad av kunskap inom intensivvård och katastrofmedicinsk beredskap samt nätverkande. På Karolinska Universitetssjukhuset har man just haft besök av fem intensivvårdssjuksköterskor från Belgien, Italien, Tyskland, Österrike och Nederländerna.

– De har följt sina svenska kollegor ute på intensivvårdsavdelningarna och deltagit i olika övningar, säger Camilla Smedberg, beredskapssamordnare för Karolinska Universitetssjukhuset, som gjort schemat för tvåveckorsbesöket tillsammans med Johanna Rydström, omvårdnadschef för Forskning och utveckling och Perioperativ medicin och intensivvård, samt omvårdnadsansvarig för Intensivvårdsavdelning H. De är också ansvariga för några av de moduler som ingår i programmets obligatoriska och omfattande e-lärandedel och för simuleringarna.

– Det har varit jätteroligt att få vara med och utforma projektet från start och kul att se hur bra allt gått. Deltagarna har kommit hit helt oförberedda från olika länder utan att veta någonting om hur vår organisation ser ut eller hur vi övar. Ändå kan de fungera i en sådan här viktig roll, säger Camilla Smedberg.

Kollegan Pauline Rylander Hagson, vårdenhetschef, Funktion Perioperativ medicin och intensivvård (PMI), är med i ledningen för EUHA:s sjuksköterskenätverk tilsammans med verksamhetschefen Katarina Meijers. Hon berättar att man identifierat många gemensamma utmaningar.

 – Ett förändrat världsläge gör att vi måste förbereda oss bättre på det vi förväntar oss ska komma. Förutom pandemiberedskap handlar det om kompetensförsörjning och behovet av att kunna hjälpa och stötta varandra mellan länder vid särskilda händelser. Den sortens gränsöverskridande gemenskap har inte funnits tidigare. Med det här projektet vill vi bidra till att bryta barriärerna, säger Pauline Rylander Hagson.

– Vi tänker mycket på framtiden och är måna om den personliga utvecklingen för sjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor för att de ska vilja stanna kvar i yrket, säger beredskapssamordnaren Camilla Smedberg och vårdenhetschefen Pauline Rylander Hagson.

Pauline Rylander Hagson och Camilla Smedberg har lärt sig mycket av utbytet. Även om temat varit kris och katastrof blir det självklart att man jämför sig i alla andra delar av verksamheten också, poängterar de. Till exempel hur teamen är sammansatta och hur man samarbetar i dem.

– I Sverige har vi inte lika tydliga hierarkier, här har alla medarbetare en viktig roll och utför många arbetsuppgifter. Det finns till exempel inte undersköterskor på samma sätt i de andra länderna, i alla fall inte på den nivå vi har, säger Pauline Rylander Hagson.

Camilla Smedberg fyller i:

– Samtidigt är en sjukhusmodell inte direkt jämförbar med ett annat lands, eftersom vi har olika regler som styr. Det är jätteintressant för oss att lyssna in allas olika perspektiv – det är verkligen ett bilateralt kunskapsutbyte, säger Camilla Smedberg.

Camilla Smedberg och Pauline Rylander Hagson gläds åt hur nätverket redan börjat expandera och hur det utbytts kontaktuppgifter, även utanför projektet: ”Vi ser positiva spin off-effekter.” Nu ser de fram emot att skicka ut de svenska deltagarna till de andra sjukhusen. Två av de som ska åka är intensivvårdssjuksköterskorna Petter Ekvall och Mikaela Hansdotter:

– Det har varit väldigt givande att höra vad de tycker om vårt sjukhus, inte minst bemanning och vårt sätt att ha undersköterskor. Vi har haft roliga diskussioner. Nu ska det bli spännande att se hur de har organiserat sitt arbete på avdelningen och hur deras katastrofberedskap är ut, säger Petter Ekvall.

Mikaela Hansdotter instämmer:

– Det här är en unik möjlighet att få inblick i hur andra länder bedriver sin IVA-vård, lära av varandra och få en större förståelse för olikheter och likheter. Att få träffa inspirerade och positiva människor och tillsammans arbeta direkt mot samma mål. Kul också att höra vad de tycker är positivt med vår vård.

Text: Nneka Magnusson Amu

5 röster från europeiska kollegor

Martin Eicher, Charité, Berlin:

”Jag vill bidra till utbytet mellan europeiska sjuksköterskor inom intensivvård och lära mig mer om katastrofsjukvård inom intensivvård och de respektive planerna på europeiska universitetssjukhus. Nivån på pandemiberedskap och organisation inför kommande kriser är hög på Karolinska enligt mig, likaså kompetensnivån hos intensivvårdssjuksköterskorna. Bäst med mitt yrke? Att jag har direktkontakt med patienter och får arbeta i en miljö där teamwork är avgörande. Det är ett verksamhetsområde som ständigt utvecklas och ett kontinuerligt lärande är nödvändigt.”

Sara Di Leo, San Raffaele, Milano:

”Jag gillar idén med att vara en del av ett team även om vi är sjuksköterskor från olika regioner i Europa. Det här samarbetet hjälper oss att ha ett öppet sinne och att hantera nödsituationer över gränserna. Jag tar med mig många nya idéer från Karolinska, inte minst ett annorlunda sätt att arbeta i grupp, där det finns tid att diskutera och dela åsikter mellan sjuksköterskor, läkare och undersköterskor. Jag har sett samarbete och kommunikation i varje situation. Bäst med mitt yrke? Att vara intensivvårdssjuksköterska är att verkligen göra skillnad, tack vare vår kunskap, erfarenhet och ständiga vilja att förbättra och blicka framåt.”

Frans Vanwingh, UZ Leuven, Leuven:

”Under de senaste decennierna har vi haft flera katastrofer i Belgien, inklusive terroristattacker 2016, explosioner på industrianläggningar och stora lägenhets- eller husbränder. På Karolinska har jag kunnat observera verksamheten i detalj, ställa djupgående frågor, jämföra och utbyta erfarenheter. Några saker jag tar med mig hem är multidisciplinär SBAR-överrapportering, briefingar med tillräckligt med tid för att lyssna på varandra, pauser även vid mindre procedurer och den höga involveringen av undersköterskor. Bäst med mitt yrke? Att vara del av ett team som behandlar och att få ge den mest kritiskt sjuka patienten en andra chans i livet.”

Paul Fassl, Allgemeines Krankenhaus, Wien:

”Jag sökte till EUCARE-projektet för att lära mig om omvårdnadsmetoder i andra EU-länder. Tiden på Karolinska visar vikten av evidensbaserad omvårdnad, sjuksköterskeutbildning och specialisering. Jag är imponerad av mängden specialistsjuksköterskor som varje dag gör en samlad insats för att förbättra vårdkvaliteten på Karolinska. Simuleringsövningarna var mycket informativa och jag lärde mig mycket om katastrofberedskap. Bäst med mitt yrke? Eftersom en intensivvårdsavdelning är en dynamisk miljö måste man som sjuksköterska ständigt hålla sig uppdaterad kring framstegen som görs inom medicin och omvårdnad – det gör arbetet både varierat och intressant.”

Michaël Daniels, Erasmus MC, Rotterdam:

”Jag ser EUCARE-programmet som en chans att lära mig från experter i olika europeiska sjukvårdssystem, utbyta kunskap och ta med nya insikter och evidensbaserade metoder tillbaka till min egen arbetsplats. Utöver klinisk expertis vill jag stärka mina ledarskaps-, kommunikations- och teamarbetesfärdigheter. Från Karolinska tar jag med mig att en tydlig rollfördelning, standardiserad kommunikation och strikt efterlevnad av säkerhetsprocedurer är grundläggande för att leverera högkvalitativ intensivvård. Bäst med mitt jobb är den mänskliga sidan, att stödja patienter och deras familjer genom några av deras svåraste stunder. Det är meningsfullt.”

Fler bilder från sjuksköterskeutbytet