Bahira Shahim får prestigefyllt anslag för forskning om hjärtklaffsjukdom

Nyhet 2025-07-04

Bahira Shahim, specialistläkare vid medicinsk enhet Kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset och biträdande lektor vid Karolinska Institutet, har mottagit ett prestigefyllt anslag för sina studier kring ”Mekanismer vid mitralisklaffsjukdom och plötslig hjärtdöd”.

Mitralisklaffprolaps förekommer hos 2–3 procent av befolkningen och innebär att en del av hjärtklaffen i vänster kammare buktar in mot förmaket. Detta kan leda till klaffläckage som kräver kirurgisk behandling, hjärtsvikt och i vissa fall även allvarliga hjärtrytmrubbningar och plötslig hjärtdöd. Trots att sjukdomen är relativt vanlig och kan medföra allvarliga komplikationer är de bakomliggande mekanismerna ännu inte fullt kartlagda.

– Hos vissa patienter ser vi ett mer aggressivt sjukdomsförlopp med uttalade förändringar i klaffen, större klaffläckage, ärrbildningar i hjärtmuskeln och nedsatt hjärtfunktion. Den här fenotypen tenderar också att drabba yngre. Historiskt sett har man betraktat klaffsjukdomar och rytmrubbningar som separata tillstånd, men de senaste åren har studier visat att de faktiskt är sammanlänkade. En hypotes jag testar i mina studier är att klaffsjukdomen inte bara påverkar själva klaffen, utan även driver en sorts ”tyst hjärtmuskelsjukdom”, säger Bahira Shahim.

Fördjupa förståelsen för sjukdomsprocessen

I hennes pågående studier genomgår forskningspatienterna avancerad hjärtavbildning, långtidsmonitorering av hjärtrytmen och blodprovstagning, både före och efter klaffkirurgi. Under operationerna samlas vävnadsprover från både hjärtmuskeln och den sjuka klaffen. Dessa biopsier analyseras med avancerade metoder såsom spatial transkriptomik och djup RNA-sekvensering för att identifiera de molekylära mekanismerna bakom sjukdomen.

Målet med forskningen är att fördjupa förståelsen för sjukdomsprocessen vid mitralisklaffprolaps – både i själva klaffen och i hjärtmuskeln – samt att undersöka kopplingen till kammararytmier. På sikt kan resultaten bidra till bättre riskbedömning och bana väg för utveckling av nya förebyggande och sjukdomsbromsande behandlingar.

Bahira Shahim arbetar tillsammans med ett team på Karolinska Universitetssjukhuset med expertis inom kardiologi, hjärtkirurgi, molekylärbiologi och hjärtavbildning – en kombination som möjliggör studier av dessa komplexa samband.

– Vi behöver ta ett helhetsgrepp om denna sjukdom, från molekylärbiologiska analyser till kliniska studier med arytmimonitorering. Genom att sammanföra olika kompetenser kan vi lägga pusslet och få svar på våra frågor.

Framtidens forskningsledare

För nionde gången har Stiftelsen för Strategisk Forskning utsett Framtidens Forskningsledare. Totalt inkom 213 ansökningar, varav 16 valdes ut. Bahira Shahim är en av dessa forskare och får ett bidrag på 15 miljoner kronor under en femårsperiod.

Under programmets gång kommer hon också att delta i en gedigen ledarskapsutbildning. Programmet Framtidens Forskningsledare 9 (FFL-9) riktar sig till unga forskare med hög vetenskaplig och pedagogisk kompetens samt ledarskapspotential. Forskarna ska ha ambitionen att implementera forskningsresultat i samhället, även utanför akademin, och kunna axla ansvaret för större forskningskonstellationer längre fram i karriären.

Text: Henrik Pehrsson