Första patienten med multipelt myelom i Sverige förbereds för CAR-T-terapi vid Karolinska

Nyhet

Karolinska Universitetssjukhuset inleder nu behandling med CAR-T-cellsterapi för patienter med multipelt myelom inom rutinsjukvården – först i Sverige. Det markerar ett viktigt steg framåt för patienter med svår blodcancer som inte svarat på tidigare behandlingar.

 Karolinska Universitetssjukhuset tar nu nästa steg i utvecklingen av avancerad cancerbehandling. För första gången i Sverige förbereds en patient med multipelt myelom för CAR-T-terapi – en form av immunterapi som programmerar kroppens egna T-celler att angripa cancerceller. Metoden ger nytt hopp till patienter som inte svarat på tidigare behandling.

Stephan Mielke

– Jag är väldigt glad över att vi kan erbjuda den här terapin till den här patientgruppen som har väntat längre sedan. Jag har stora förhoppningar gällande den här behandlingen och tror att det blir en game-changer för deras livskvalitet, säger Stephan Mielke, verksamhetschef vid Karolinska universitetssjukhuset och professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska Institutet.

Det rör sig om en så kallad CAR-T-terapi för behandling av patienter med multipelt myelom, en typ av blodcancer som drabbar runt 660 personer i Sverige varje år. Behandlingen är avsedd att ges till patienter som inte svarat tillräckligt bra på sin första behandling.

Så hjälper CAR-T immunsystemet att se och förgöra cancerceller

CAR-T är en relativt ny typ av immunterapi som revolutionerat cancervården. Behandlingen går i enkla drag ut på att patientens egna T-celler (vita blodkroppar) omprogrammeras så att de mer effektivt kan identifiera och förgöra tumörcellerna.

– CAR-T är ett levande läkemedel. Det är som glasögon för immunceller brukar jag förklara det som. Den här gången är det specialglasögon som kan se multipelt myelom, säger Stephan Mielke.

På Karolinska Universitetssjukhuset har man god erfarenhet att behandla patienter med cell- och genterapi. 2019 var sjukhuset först ut i Sverige med CAR-T-cellsterapi i rutinsjukvården. Men myelompatienter har man tidigare inte behandlat med denna typ av terapi förut.

CAR-T ger nytt hopp vid blodcancer

Multiplet Myelom är en kronisk blodcancer där sjukdomsförloppet kan se mycket olika ut från person till person. Det är en allvarlig sjukdom som i många fall påverkar hela kroppen – immunförsvaret försvagas, kroppens produktion av blodkroppar försämras och även njurarna kan ta skada.

– Det här är egentligen en obotlig cancersjukdom. En del av patienter kan fa långvariga remissioner med allogen stamcellstransplantation. Men det kan påverkar livskvalitet väldig negativ. Det finns läkemedel att få men med den här nya behandlingen har vi en förhoppning om att patienterna kan, med få biverkningar, få långvarig remission. I kliniska prövningar har CAR T-cellerna visat en dramatisk aktivitet – det är nästan alla patienter som har svarat på behandlingen, säger Stephan Mielke.

Karolinska först ut i Sverige

Nu har de allra första cellerna tagits från en patient vid Karolinska i förberedelse för CAR-T i rutinsjukvården. Cellerna skickas nu vidare till ett speciallaboratorium där de modifieras för att kunna angripa cancercellerna. Processen tar vanligtvis runt sex veckor innan det skickas tillbaka till sjukhuset och kan ges tillbaka till patienten i form av en infusion.

– Jag tror det här kommer innebära en dramatisk skillnad för våra patienter, säger Stephan Mielke. Vi ser det i andra patienter som får CAR-T. Med andra behandlingar som kemoterapi och allogen stamcellstransplation kan det ta tid innan patienten återhämtar sig. Men med CAR-T sker generellt en snabb förändring, det överraskar mig varje gång.

För många innebär det inte bara möjlighet till längre överlevnad, utan en chans till bättre livskvalitet snabbare och med nytt hopp i sikte, tror Stephan Mielke.

– Vi har rört oss från att behandla denna patientgrupp tillfälligt till att nu alltmer skapa långvarig effekt och förhoppningsvis, på lång sikt, till och med bot.  

Om multipelt myelom

Vid multipelt myelom drabbas de så kallade plasmacellerna – en typ av vita blodkroppar som normalt finns i benmärgen och hjälper till att bekämpa infektioner. Vid sjukdomstillståndet börjar dessa celler föröka sig okontrollerat, vilket leder till att de sprider sig och bildar tumörer. I takt med att de sjuka plasmacellerna växer tränger de undan de friska cellerna i benmärgen, vilket påverkar kroppens blodbildning och immunförsvar negativt.