”Även det som inte sägs är jätteviktigt”

Nyhet 2025-06-10

– Ibland kanske man bara ska lyssna, man behöver inte lösa allt, säger sjuksköterskan Caroline Wedar.

– Ja, även det som inte sägs, kroppsspråket, är jätteviktigt, säger läkaren Noor Al-Nassari.

Läkaren Ioannis Parodis nickar:

– En professor på läkarprogrammet sa alltid till oss studenter att man inte ska underskatta psykologin i kontakten med patienterna, att det är avgörande för samtalet. Han hade helt rätt.

Sorlet stiger i det lilla konferensrummet. Ett tjugotal personer sitter i grupper om två till fyra och pratar om vad det innebär att vara en kommunikativ person, med patienter, kollegor och chefer. Framme vid vita tavlan står Käthryn Cars, Stab Kommunikation vid Karolinska Universitetssjukhuset, och lyssnar in med stort intresse. I dag håller hon en föreläsning och workshop för medarbetare Reumatologmottagningen Karolinska Danderyd.

–  Kommunikation omfattar så mycket och alla har sin egen definition av ordet. Men i stort handlar det om ett viktigt samspel och växelverkan mellan att tala, skriva, lyssna, se och uppleva, säger Kätryn Cars.

Med över tjugo års erfarenhet av strategisk kommunikation vet Käthryn Cars att en kommunikativ person kan spela en avgörande roll för verksamhetens sätt att fungera. På ett sjukhus möts en rad olika målgrupper som tillsammans skapar bilden av vilka de är, vad de uträttar och vad de vill.

– Karolinska Universitetssjukhuset är rankat bland världens främsta och Europas bästa, nu gäller det att vi lever upp till det även i vårt sätt att kommunicera. Allt börjar med ett aktivt inlyssnande, tydligt budskap och fokus på dem vi vill nå. Våra kollegor, våra patienter och deras närstående. Det omgivande samhället och medborgarna. Kan vi klara den kommunikationslinjen då lyfter det all högspecialiserad vård vi ger på hela sjukhuset, säger Käthryn Cars.

– Det har vi tränat på idag. Vårt sätt att kommunicera blir på många sätt en förebild att följa, säger hon och utvecklar:

– Det handlar om beteende, kroppsspråk, inställning och intresse. Bemötande och tilltal. Även design och fysisk miljö ger signaler för omgivningen.

Nya diskussioner i grupp:  Vilka är de största utmaningarna i kommunikationen med patienterna? Käthryn Cars tar fram en penna och punktar upp på vita tavlan allteftersom medarbetarna delar med sig av sina tankar:

”Svårt att skilja på information och kommunikation”

”Ibland blir det monolog i stället för dialog”

”När det är stressigt hinner man inte tänka till”

” Man måste också kunna säga nej … men hur?”

”Hur kan man begränsa kommunikationen? Blir lätt för mycket.”

Läkaren Karina Gheorghe lyfter tidspressen som avgörande för hur kommunikationen med patienten förlöper och många instämmer.

– Man har något som man vill kommunicera ut och samtidigt måste man lyssna in. Det är inte alltid helt lätt att balansera med den tid man har, säger hon.

Käthryn Cars nickar och fångar raskt upp resonemanget:

– Vi kanske stressar oss själva och tänker att ”just det, nu ska jag kommunicera också … ” i stället för att vi bygger in det naturligt i vårt arbetssätt. Lyssna är ju en av de viktigaste delarna i att bli en skicklig kommunikativ person – se värdet i det. Då vävs kommunikationen in automatiskt när vi har budskapet klart för oss.

Medarbetarna får tips om hur de med fem enkla frågor kan få en tydlig överblick av det de vill förmedla och på så sätt underlätta både för sig själva och mottagaren:

• Varför ska jag informera och kommunicera – vad vill jag uppnå?
• Vad är budskapet?
• Vem är rätt målgrupp?
• När är rätt tidpunkt?
• Hur – vilken kanal?

– Sitter man ner några minuter och tänker till lite, får man ganska snabbt fram en bra disposition för det man vill kommunicera, säger Käthryn Cars.

Käthryn Cars sätter stort värde på att vara ute i verksamheterna och prata om kommunikation. I dag utgör inget undantag.

– Det är en förmån att få uppleva engagemanget och höra allas tankar och reflektioner. När diskussioner väl är i gång önskar man alltid att det finns lite mer tid. Det är så tydligt att kommunikation berör oss alla. Det bestående värdet av workshops och dialoger som den här blir alltid styrkan i att ge varandra förnyad inspiration och förståelse för kraften i vårt sätt att kommunicera, säger Käthryn Cars.

Verksamhetschefen Louise Ekholm och omvårdnadschefen Bita Nourozian på Gastro, hud och reuma, som bjudit in Käthryn Cars att föreläsa, ger idel lovord.

– Jag uppskattar verkligen Käthryns kloka inspel. Vi har mycket att lära när det gäller kommunikation och kommer nog aldrig bli fullärda. Det är en pågående resa, säger Bita Nourozian.

– Det är otroligt intressant och lärorikt, det enar oss i vår framtida kommunikation med varandra. Jag personligen har lärt mig jättemycket och kommer fortsätta försöka bli bättre, säger Louise Ekholm.

4 medarbetare: Det här är kommunikation för mig

Frida Haglund, sjuksköterska:
– Kommunikation är något som bara sker. Jag tror att jag är ganska tydlig och noggrann i min kommunikation, särskilt kring medicinering. Och beroende på vilken person jag har framför mig kan jag ofta repetera det jag säger för att vara säker på att vi förstått varandra rätt.

Adam Görgün, undersköterska:
– Kommunikation är superviktigt. Den handlar mycket om förståelse, respekt, tålamod och kroppsspråk. Och om känslor. Kommunikation är en intelligens i sig och omfattar även social intelligens. Den går alltid att förbättra. Jag håller även i gruppträning och har lärt mig att alltid vara tydlig.

Lara Dani, överläkare:
– Det är genom kommunikationen vi får tillit från våra patienter. De ger oss bra feedback. Jag pratar nog ganska tydligt och långsamt och högt och med en trevlig ton. Kommunikation handlar även om att upprätthålla en trevlig arbetsmiljö där vi tar hänsyn till vad alla tycker och tänker.

Victor Voleanschi, läkare:
– Jag funderar mycket på kommunikation. Eftersom jag är självkritisk är jag inte alltid nöjd med hur jag kommunicerar. Samtidigt vet jag att det ofta beror på omständigheterna. Brist på tid gör det svårt att hitta rätt nivå. I slutet av samtalet försäkrar jag mig om att patienten förstått allt.

Text och bild: Nneka Magnusson Amu