Plusresultat och kortare köer på Karolinska Universitetssjukhuset under årets första fyra månader

Nyhet 2025-05-23

– Omvärldsläget hjälper till med sänkta räntor och minskade pensionskostnader men vi ser också tydliga tecken på att medarbetarnas ansträngningar för att effektivisera verksamheten ger effekt på det ekonomiska resultatet. Ambitionen är alltid att vi ska hushålla med våra resurser och leverera så mycket vård som möjligt, säger Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör.

Karolinska uppvisar ett ekonomiskt resultat på 45 miljoner kronor för tertialen, det vill säga årets första fyra månader. Resultatet ligger lite under det budgeterade 64 miljoner kronor och beror till stor del på att sjukhuset har fler anställda och att materialkostnaderna är 18 % högre än budget.

Motsvarande period förra året hade sjukhuset ett minusresultat på 300 miljoner kronor. Årets resultat innehåller en positiv engångspost på 270 miljoner kronor som beror på en omräkning av det så kallade personalomkostnads-pålägget (arbetsgivaravgifter, pensioner och försäkringar). Pålägget är lägre som en effekt av sjunkande räntor och minskad inflation. 

Personalkostnaderna har ökat med 1 % jämfört med budget men är 16 % lägre än föregående år. Sjukhuset har fler anställda samtidigt som inhyrning av extern personal har minskat avsevärt.

Karolinska Universitetssjukhuset fortsätter att fokusera på att effektivisera processer och minska kostnader för att säkerställa ett resultat i balans och upprätthålla hög kvalitet i vården.

Kortare kötider

Karolinska Universitetssjukhusets vårdproduktion är uppe i 104,8 % och överträffar beställningen i huvudavtalet från Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN).

Kortare vårdköer är en prioriterad målsättning. Region Stockholm satsade välkomna medel för att korta vårdköerna i sin tilläggsbudget för 2025 och resultaten av arbetet på Karolinska går i rätt riktning. Andel som väntat kortare än vårdgarantins 90 dagar på operation nådde under mitten av april målnivån 80 %.

– Vi har gjort stora framsteg vad gäller tillgängligheten, det vill säga kortat väntetiderna i vårdköer och gjort det möjligt för fler att ta del av vården på Karolinska. Det har stor betydelse för våra patienter och är oerhört glädjande, säger Christophe Pedroletti.

I rapporten ser vi också att kvarstannandegraden har stadigt ökat under tertialet, och personalomsättningen är nu den lägsta sedan pandemin. Övertiden har minskat med 34 %, från 127 390 timmar till 84 068 timmar. Denna minskning är ett resultat av en förbättrad planering av arbetstiden som Karolinska införde förra året.