Mekanisk hjärtpump räddning för sviktande hjärtan

Nyhet 2025-05-27

Andfåddhet, vätskeansamling, bensvullnad, trötthet och frekventa inläggningar. Det är något som patienter med avancerad hjärtsvikt upplever och det har en stor inverkan på livskvaliteten och livslängden.

– Det finns olika typer av hjärtsvikt: en av dem är när hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Det betyder att hjärtat inte orkar pumpa runt den mängd blod som behövs för att ge kroppens olika delar tillräcklig med syre och näring, förklarar Emil Najjar, överläkare på Tema Hjärta Kärl och Neuro på Karolinska Universitetssjukhuset.

I vissa fall är symptomen så svåra att man behöver läggas in på sjukhus upprepade gånger för att få behandling.

– Till slut kanske inte vätskedrivande behandling och hjärtmedicin längre fungerar. Dessa patienter är mycket sjuka och hjärtat behöver hjälp att pumpa runt blodet, säger Emil Najjar.

Tidigare var hjärttransplantation den enda lösningen men på 1960-talet uppfanns den mekaniska hjärtpumpen. Sedan 2006 opererar man på Karolinska Universitetssjukhuset in mekaniska hjärtpumpar på patienter med avancerad hjärtsvikt. Antingen i väntan på transplantation, för att hjärtat ska kunna återhämta sig eller som permanent behandling om patienten inte kan transplanteras.

Drivs av två batterier dagtid

Pumpen opereras in via bröstbenet på hjärtats vänstra sida, och en kabel ligger tunnelerad i buken och kommer ut på sidan av magen.

Kabeln från hjärtpumpen kopplas till en liten styrenhet, som fungerar som en liten dator. Dagtid drivs den av två batterier med 17 timmars batteritid och nattetid är den kopplad till eluttaget via en strömmodul. Dagens pumpar kan leverera upp till 10 liter per minut och kan förbättra cirkulationen till kroppens organ.

– Målet med hjärtpump är att förlänga liv och att patienterna ska må bättre. Trots att de har en kabel som kommer ut ur magen och behöver bära omkring på utrustningen kopplad till hjärtpumpen, så gör det en stor skillnad för livskvaliteten att kunna få vara hemma med sin familj, umgås med sina vänner och kunna återgå till en vardag, förklarar Ann Hallberg Kristensen, sjuksköterska och VAD-koordinator på pumpverksamheten, och fortsätter:

– Patienter med hjärtpump kan träna, resa och börja arbeta igen. De får inte bada men duscha går bra.

– Samtidigt ska man komma ihåg att det är en stor operation, det är ett öppet thoraxkirurgiskt ingrepp precis som vid hjärttransplantation, förklarar Emil Najjar.

Avlastar ett läkande hjärta

Trots riskerna med hjärtpumpen är överlevnaden mycket bra, med ett års överlevnadsgrad på 80-90 procent och fem års överlevnad på 60 procent.

– Det betyder att dagens pumpar konkurrerar med transplantation. Även om varje metod har sina begränsningar så finns det en klar fördel med hjärtpump jämfört med transplantation, framförallt på yngre patienter. Då det råder organbrist i hela världen kan det dröja år innan man får ett organ – men en operation av hjärtpump kan ske snabbt, förklarar Ann Hallberg Kristensen.

Emil Najjar tillägger:

– Vissa patienter kan också behöva hjärtpumpen för att avlasta hjärtat medan det läker, exempelvis vid svår hjärtinflammation.

När hjärtat sedan har läkt ut inflammation och återhämtat sig kan det bli aktuellt att operera ut hjärtpumpen.

– Det kallas för att explantera hjärtpumpen och då får patienten behålla sitt gamla, men piggare hjärta. Förhoppningsvis slipper man transplantation, eller åtminstone så skjuts den ett antal år i framtiden, avslutar Emil Najjar.

Vissa har hjärtpumpen livet ut

Hjärtpump är en bra tillfällig lösning även när man står på transplantationslistan. Det finns också patienter som inte är lämpliga kandidater för hjärttransplantation, exempelvis på grund av hög ålder eller andra sjukdomsorsaker. Dessa patienter kan få en hjärtpump som destinationsterapi – alltså att de lever med en hjärtpump livet ut.

– Åldern hos våra patienter varierar stort: den yngsta hos oss nu är 28 år och den äldsta 81 år. Just denna 81-åriga patient är en av de som har haft samma hjärtpump längst tid i hela världen då han fick den inopererad 2009, berättar Ann Hallberg Kristensen.

Text: Josefine Franking

Här kan du läsa mer om mekanisk hjärtpump:

Mekanisk hjärtpump (Ventricular Assist Device, LVAD)