112 SOS Alarm
1177 Vårdinformation

Karolinska Universitetssjukhuset inför återanvändbara tillbehör för patientövervakning i alla verksamheter

Nyhet

Genom att byta från engångs- till återanvändbara tillbehör för patientövervakning samt övergå till centralt ägande räknar Karolinska Universitetssjukhuset med stora årliga besparingar i klimatpåverkan och ekonomi.

I ett sådant här paketskåp kan sjukhusmedarbetare logga in med en specifik kod för sin verksamhet. Koderna finns på en lista bredvid paketskåpen. ”Det fungerar ungefär som Instabox”, säger projektledaren John Söderberg. Foto: Nneka Magnusson Amu.

Karolinska Universitetssjukhuset vårdar över en miljon patienter varje år i Huddinge och Solna. För att övervaka bland annat blodtryck, EKG och saturation krävs 135 000 engångstillbehör per år, vilket kostar nästan 11 miljoner kronor. Det är en hög miljöpåverkan i förhållande till deras livslängd.

Det blir det ändring på nu.

– Vi har gjort en övergång till en mer hållbar lösning där vi på Medicinsk teknik (MT) Anestesi och intensivvård tar över det centrala ansvaret för patienttillbehören, som nu blir återanvändbara, säger John Söderberg, projektledare och klinisk förvaltare/sjuksköterska.

Övervakningsutrustningen följer med patienten genom behandlingen på olika avdelningar, vilket är anledningen till att ett byte av tillbehör måste ske samtidigt på hela Karolinska. Med tanke på att största delen av sjukhusets utsläpp är konsumtionsbaserade har man sett ett ökat behov av mer resurseffektiva och cirkulära produktflöden.

– Att välja återanvändbara tillbehör för patientövervakning gynnar hela sjukhuset och bidrar till patienternas välbefinnande, eftersom patienter idag är mer medvetna om sina behandlingars koldioxidavtryck. Dessutom har det tidigare förekommit upprepade störningar i leveranskedjan, vilket orsakat brist på viktiga tillbehör. Här har Huddinge gått före och visat att det går utmärkt att flöda flergångstillbehören mellan verksamheter. Det gjorde att vi vågade genomföra utbytet i Solna säger John Söderberg.

Projektledaren John Söderberg, klinisk förvaltare på Medicinsk teknik, arbetar även som sjuksköterska på Karolinska: ”På så sätt håller jag mig ständigt à jour med det kliniska och arbetar aktivt med utrustningen som jag förvaltar.”

I centrum för projektet – som beräknas spara upp till 22 ton koldioxid och 9 miljoner kronor årligen – står ett nytt smart lagringssystem. I korthet betyder det att Medicinsk teknik centralt köper in alla återanvändbara tillbehör, fördelar kostnaderna mellan alla enheter och förvarar dem på en särskild plats på båda sajterna, dit alla avdelningar har tillgång.

– Medarbetarna kan hämta och lämna tillbehör där dygnet runt, säger John Söderberg.

Alla tillbehör sorteras in i skåp där lagersaldo löpande inventeras. I framtiden kommer man även att kunna logga in med E-tjänstekort, men som tillfällig lösning får varje enhet en kod så att Medicinsk teknik kan följa statistik.

– När det blir för mycket tillbehör på någon enhet tar medarbetarna med sig dem tillbaka till förvaringsskåpet. Artiklarna inspekteras, desinficeras och placeras tillbaka i skåpet, redo att hämtas av en annan enhet som har brist på tillbehör. Det här systemet gör det enkelt att övervaka hur många produkter som används för tillfället på olika sjukhusenheter samt det totala lagret av tillbehör för övervakning, säger John Söderberg.

Genom att införa flergångsbruk av patienttillbehör för övervakning räknar sjukhuset med en miljöbesparing som motsvarar utsläpp från fyra svenskar över ett år.

Med en fot i vårdverksamheten – han arbetar även delvis natt på Intermediärvårdsavdelningen i Solna – och en inom förvaltningen på Medicinsk Teknik fungerar John Söderberg som en brygga mellan ingenjörerna och vårdverksamheterna. Han lyfter det väl fungerande samarbetet med andra avdelningar som en framgångsfaktor i detta stora projekt.

– Vi är många som arbetat tajt ihop och hjälpts åt för att få alla bitar på plats, främst fastighetsavdelningen och upphandlings- och inköpsavdelningen, sjukhusets lokala fastighetsservicebolag och Service och logistik, liksom den externa leverantören och Region Stockholms logistikleverantör. I Skandinavien är vi väldigt långt framme i arbetet med patientmonitorering och flöde av utrustning och vi har fått förfrågningar från bland annat University of California, UCLA, som vill veta mer om hur vi arbetar. Det känns väldigt roligt att vi går först i ledet här.

Text och bild: Nneka Magnusson Amu

3 huvudmål för tillbehörsprojektet

  1. Möta avdelningarnas önskemål om att byta till mer hållbara tillbehör för patientövervakning – vilket är i linje med sjukhusets hållbarhetspolicy och långsiktiga mål att minska sina utsläpp med 40 procent fram till 2027.

  2. Öka sjukhusets motståndskraft: Med en egen central lagring kombinerat med en större lagring hos regionens egen distributör blir sjukhuset mindre sårbart för leveransstörningar.

  3. Minska sjukhusets utsläpp och kostnader, vilket även motsvarar Region Stockholms övergripande mål att minska utgifterna för tillbehör och förbrukningsvaror.

Senaste nyheterna

Prenumerera

Fler nyheter

3 huvudmål för tillbehörsprojektet

  1. Möta avdelningarnas önskemål om att byta till mer hållbara tillbehör för patientövervakning – vilket är i linje med sjukhusets hållbarhetspolicy och långsiktiga mål att minska sina utsläpp med 40 procent fram till 2027.

  2. Öka sjukhusets motståndskraft: Med en egen central lagring kombinerat med en större lagring hos regionens egen distributör blir sjukhuset mindre sårbart för leveransstörningar.

  3. Minska sjukhusets utsläpp och kostnader, vilket även motsvarar Region Stockholms övergripande mål att minska utgifterna för tillbehör och förbrukningsvaror.