112 SOS Alarm
1177 Vårdinformation

Karolinska Universitetssjukhuset först i Europa med skelettförankrad protes efter amputation av hela benet

Nyhet

En patient som amputerats vid höftleden kommer snart att kunna gå igen tack vare en unik benprotesoperation på traumaenheten i Huddinge. Det är den första som genomförs i Europa och den fjärde i världen. "Vi återskapar ett ben hos någon som inte har ett ben överhuvudtaget", säger ortopeden Rickard Brånemark.

Patienten är en man som på grund av sjukdom amputerat benet hela vägen upp till höftleden och därför inte kan använda en vanlig protes med stumphylsa. Här prepareras han inför operationen av undersköterskan Linda Wisborg. Markerat är området som man måste komma åt. Foto: Nneka Magnusson Amu.

Rickard Brånemark vänder och vrider på en vit modell av ett bäcken och håller upp det framför ortopedkollegorna Yan Li och Fredrik Lundh.

– Vi har gjort ett 3D-printat plastskelett, testopererat och haft långa diskussioner fram tillbaka inför dagens operation, säger Rickard Brånemark.

Han är ursprungligen från Göteborg med bor sedan tio år tillbaka i Boston och forskar vid Massachusetts Institute of Technology i Boston, MIT. Som en av världens ledande experter på avancerade amputationsproteser – jo, han är son till professor Per-Ingvar Brånemark som redan på 60-talet utvecklade metoden för osseointegration, med titanproteser som kan sättas fast direkt i skelettet – är han på plats på enheten Trauma, akutkirurgi och ortopedi i Huddinge för att hjälpa till vid sjukhusets första skelettförankrade benprotesoperation på en man som amputerats i höftleden. Det har bara gjorts tre gånger tidigare i världen och aldrig i Europa.

– Vi har planerat i sex månaders tid. Det är väldigt speciellt. Vi försöker ju återskapa ett ben hos någon som inte har ett ben överhuvudtaget. Där ingenting finns kvar alls nedanför själva höftleden. Men i bäckenet sätter vi in ett implantat som fungerar som förankringspunkt för en konstgjord benprotes, säger Rickard Brånemark.

Är du nervös?

– Nej, inte särskilt. Vi kommer att ha unik specialutrustning på salen som ska hjälpa oss att få en optimal placering av implantatet. Utan den skulle det bli svårare, säger Rickard Brånemark.

Specialutrustningen är en röntgenapparat som möjliggör 3D-animationer i realtid. I slutet av operationen är ortopeden Fredrik Lundh väldigt entusiastisk över den nya funktionen:

– Det är ganska fantastiskt, att vi hela tiden kan se hur protesen sitter i skelettet. Utrustningen är alldeles ny, vi har kanske haft den ett halvår, och det var lite krångligt i början för det är ju supersvårt. Men den hjälpte oss otroligt mycket, säger han.

Ortopeden Yan Li är även han lite andaktsfull när han pratar om operationen:

– Det är mycket intressant att kunna göra det här i dag. Jag har arbetat som ortoped i många år och varit med om rätt mycket. Men ibland tar ortopedin stora steg … Som i dag när vi kan göra det så mycket bättre för någon i en jättebesvärlig patientgrupp. Det här är inte vardagskirurgi, det är ”cutting edge”. Kul att hela teamet får vara med och känna att vi är ett ledande sjukhus.

Dagens operation är en av flera. Efter en läkningsprocess på tre till fyra månader är det dags för några mindre ingrepp med plastikkirurgi för att skapa en hudgenomgång där en stor titanpinne ska sticka ut. I änden av den pinnen fäster man sedan benprotesen.

– Fördelen med den här typen av benproteser är att de ger bättre rörlighet och är mer bekväma än vanliga proteser. De ger också en mer naturlig gång och förbättrad känsel – användaren kan uppleva markkontakt genom implantatet, säger Rickard Brånemark.

Text och bilder: Nneka Magnusson Amu

Så går operationen till

(Det förekommer blod i bilderna)

Ortopederna Rickard Brånemark och Yan Li planerar in i det sista med en 3D-printad modell av patientens bäcken. Den har också använts vid en förberedande provoperation.
Kuddar placeras under patienten så att han ligger perfekt placerad på operationsbädden.
3D-röntgenapparaten förbereds. Den ger kirurgerna en 3D-bild i realtid så att de kan se hur protesen sitter i skelettet.
Operationssjuksköterskan Elena Merkulova, undersköterskan Linda Wisborg och ortopeden Fredrik Lundh ställer in röntgenbilden över bäckenet som ska opereras.
Undersköterskan Linda Wisborg, till höger, häller sprit i en påse med tvättussar som operationssjuksköterskan Elena Merkulova ska tvätta patienten med.
Alla förberedelser är färdiga inför operationen och till sist ställs operationslamporna in i rätt läge.
Snart dags. Hela teamet börjar samla ihop sig och ”stilla sig” inför operationen.
Rickard Brånemark har en kamera på huvudet för att spela in vissa moment under operationen, bland annat i utbildningssyfte. Till vänster syns hans fru Anna Brånemark.
Checklistan enligt Världshälsoorganisationen, WHO, används alltid för att säkerställa att alla på salen är informerade om allt kring patienten och att inget avgörande glömts bort.
Operationsteam redo. Från vänster: Marie Edqvist, operationssjuksköterska, Fredrik Lundh, Rickard Brånemark och Yan Li, ortopeder, och Elena Merkulova, operationssjuksköterska.
Här öppnar man huden över operationsområdet med diatermi, det vill säga skär med värmekniv.
Operationssjuksköterskan Elena Merkulova kontrollerar instrumenten för att förbereda inför insättningen av protesen.
Teamet pratar ihop sig för att vara överens om att alla är nöjda med placeringen av hjälpmedlen för att rikta protesen rätt.
Då och då tittar man till och pratar med patienten som är ryggmärgsbedövad och vaken, eftersom det alltid är bättre att kunna andas själv än att vara intuberad.
Operationssjuksköterskan Marie Edqvist får hjälp med vilket instrument som ska användas.
Ortopeden Yan Li mäter instrumentet som ska användas för att preparera bäckenet.
Ortopeden Rickard Brånemark håller i den protes som snart ska skruvas in i patientens bäcken.
Protesen är insatt och nu återstår att preparera för att den ska läka fast på ett korrekt sätt.
Ortopeden Rickard Brånemark håller i den protes som snart ska skruvas in i patientens bäcken.
Patienten har börjat känna lite smärta och anestesi- och intensivvårdsläkare Richard Millqvist rings in för att ge narkos.
Allt ben som tas ut under prepareringen sparas för att klä in protesen med så det bildas stark benvävnad runt den.
Snart klart. Kirurgerna syr ihop och lägger förband, sedan städar sjuksköterskorna salen och plockar ihop. Såret ska läka i 3–4 månader innan det är dags för nästa steg: att med plastikkirurgi skapa en hudgenomgång för den titanpinne som ska sticka ut och utgöra fästet för benprotesen.
Bilderna visar hur protesen är placerad i bäckenet från olika vinklar. Längst upp till höger syns en 3D-bild över bäckenet.

Missa inte! I nästa artikel träffar vi den färdigläkta patienten och visar hur slutresultatet blev!

Senaste nyheterna

Prenumerera

Fler nyheter

Benamputationer i Sverige

Varje år utförs över 2 000 benamputationer i Sverige. Majoriteten av dessa patienter är äldre med diabetes eller nedsatt blodcirkulation, men även yngre individer kan genomgå amputation. Traditionella benproteser fästs med en hylsa mot den amputerade stumpen. Den nya tekniken, osseointegration, gör det möjligt att enkelt skruva fast protesen på ett titanimplantat som är förankrat i skelettet och sticker ut genom ett hål i huden.