Karolinska lanserar klimatfärdplan och klimatgrupp – ett steg mot netto-noll

Nyhet 2025-05-07

Klimatfärdplanen bygger på Region Stockholms Klimathandlingsplan. Arbetet och strategin är i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader. Karolinska har krav på sig att rapportera om utsläppsminskningar och cirkulära flöden, både till Region Stockholm, och via budget och Hälso- och sjukvårdsförvaltningens vårdavtal. Hållbarhetsenheten på Karolinska har i uppdrag att arbeta med att minska sjukhuset klimatpåverkan. Klimatfärdplanen förtydligar regionens krav och beskriver sjukhusets klimatpåverkan. För att stödja regionens klimatmål och stärka vår egen hållbarhetsprofil behöver Karolinska integrera hållbarhet i hela verksamheten. Klimatfärdplanen lyfter Karolinskas prioriterade åtgärdsområden för att minska klimatpåverkan, såsom resurseffektiv materialanvändning, Kloka Kliniska Val samt insatser inom fastighet och service.

Arbetet med att förverkliga klimatfärdplanen kommer i huvudsak att drivas av hållbarhetsenheten på Karolinska. Kankou Müller, som är en del av enheten och arbetar som klimat- och hållbarhetsanalytiker, är medförfattare till klimatfärdplanen.

– Klimatfärdplanen ska agera som Karolinskas kompass för att navigera i de komplexa utmaningar vi står inför och säkerställa att vi bidrar effektivt till Region Stockholms mål om klimatneutralitet. Vi står för en stor del av Regionens klimatpåverkan och klimatfärdplanen ska inte bara tydliggöra betydelsen av vårt klimatarbete och den positiv påverkan den kan ha, utan också betona de strategier som vi redan har för att bli ett mer hållbart sjukhus, säger Kankou Müller.

Att kartlägga utsläpp inom scope 1, 2 och 3 är en grundläggande del av klimatarbetet. Det ger insikt i var utsläppen uppstår och möjliggör prioritering av åtgärder där det har störst effekt. Kartläggningen ligger även till grund för tydliga och mätbara mål inom Karolinskas hållbarhetsarbete. Den största klimatpåverkan faller in under scope 3, vilket omfattar indirekta utsläpp från framför allt inköp och användning av förbrukningsmaterial, avfallshantering och resor.

– En stor utmaning är att arbeta med utsläpp inom scope 3. Vi saknar idag tillförlitliga klimatdata och har därav svårt att veta utsläppens omfattning. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med de resurser vi har, i hopp om att få mer pålitlig information. Det är också viktigt att komma ihåg att även små insatser i klimatarbetet inom verksamheten kan ha betydande effekt, fortsätter Kankou.

En sjukhusövergripande klimatgrupp har inrättats för att driva klimatfärdplanen framåt. Gruppen har ett tvärfunktionellt uppdrag och ska både samordna åtgärder och hantera målkonflikter mellan klimat, ekonomi, beredskap, produktion, vårdhygien och patientsäkerhet. I gruppen finns även representanter från vården.  

Maria Persson, tf temachef för Kvinnohälsa och Hälsoprofessioner, har fått i uppdrag att vara sponsor för klimatgruppen. Marias förhoppning är att klimatgruppen ska samla olika kompetenser och att det ska bli en väg att enklare kunna ta snabbare beslut.

– För att lyckas med omställningen och minska klimatpåverkan kommer det att krävas en hel del sjukhusövergripande beslut. Klimatgruppen kan ge oss bättre förutsättningar att omsätta strategier och initiativ till konkreta åtgärder, vilket också kan göra verklig skillnad i klimatarbetet. Min roll som sponsor är att vara länken mellan klimatgruppen och sjukhusledningen. Klimatgruppen kommer att ta fram beslutsunderlag som Karolinskas ledningsgrupp beslutar om, säger hon.

Maria har tidigare arbetat på Danderyds sjukhus, där hon var involverad i gröna kvinnokliniken, och tar med sig värdefulla erfarenheter från sitt arbete därifrån:

– På min tidigare arbetsplats arbetade jag med klimatrelaterade initiativ. Där arbetade vi bland annat för att minska användningen av engångsmaterial vid gynekologiska undersökningar och att ”klä mindre” vid specifika gynekologiska ingrepp på operation. Vi ökade användningen av cirkulära förkläden inom verksamheten och införde växtbaserad kost på en vårdavdelning. Lärdomarna inkluderar vikten av tydliga mål och en engagerad ledning, uppmuntran av lokala initiativ och ett gott samarbete. Hållbarhetsperspektivet behöver vara en röd tråd genom hela verksamheten.

På Karolinska, och inom Marias område kvinnohälsa och hälsoprofessioner, drivs även en hel del klimatrelaterade åtgärder som sjukhuset kan dra lärdom av.

– Inom Kvinnohälsa och hälsoprofessioner här på Karolinska pågår ett engagerat arbete, bland annat med att återanvända engångsmaterial som CTG band och att lägga fram mindre engångsmaterial till patienter för att minska överförbrukning. Våra miljöinformatörer på kvinnohälsa har även samordnade miljögrupper för att driva arbetet framåt, säger hon.

Maria, ser du några åtgärder där vi enkelt kan göra skillnad? Finns det områden, initiativ eller produkter där vi redan har kommit en bit som vi kan bygga vidare på?

– Vi kan göra skillnad genom enkla åtgärder, och vi har redan gjort framsteg. Ett konkret exempel är att byta från engångsmaterial till flergångsmaterial, vilket kan minska avfall och resursförbrukning. Genom att uppmuntra medarbetare att tänka efter och ifrågasätta rådande rutiner, kan vi förändra beteenden. Initiativ som Kloka Kliniska Val bidrar också, till exempel genom att minska antalet labbtester eller att arbeta med att digitalisera material och patientinformation. Vi kan även minska förbrukningen av material som handskar genom smartare placering och användning.

Vilka utmaningar ser du gällande klimatarbetet framåt?

– En stor utmaning i klimatarbetet är att balansera målkonflikten mellan ekonomiska krav och miljöinitiativ. Klimatneutralitet kan ibland stå i konflikt med andra viktiga mål som ekonomi, vårdhygien och patientsäkerhet. Utsläppsminskande åtgärder kan medföra högre kostnader, men vi behöver även tänka på det långsiktigt.  Det är av stor vikt att ha med olika perspektiv vid beslutsfattande och införandet av nya initiativ för att just undvika dessa målkonflikter.

Hur ser du på klimatarbetets betydelse, och vilka resultat hoppas du att vi kan uppnå?

– Att minska vår klimatpåverkan är avgörande för att uppfylla Region Stockholms krav på klimatneutralitet till 2035 och våra mål i hållbarhetsprogrammet. Vår största klimatpåverkan kommer från förbrukningsmaterial, därav är det viktigt att det bland annat är i fokus. Vi behöver ställa krav på fler cirkulära flöden, material som ger mindre klimatpåverkan samt övergå till mer flergångsmaterial. För att lyckas med klimatfärdplanen behöver hela Karolinska vara en del av arbetet och driva klimatarbetet framåt.

Text: Alice Forsman Kocsis