Så fortsätter Karolinska Universitetssjukhuset att främja öppenhet och tillit

Nyhet

Arbetet med att främja en öppen och tillitsfull kultur på Karolinska Universitetssjukhuset fortsätter med oförminskad styrka. Efter en omfattande analys av läget övergår projektet nu till linjen och den dagliga verksamheten.

Karolinska Universitetssjukhusets sjukhusövergripande projekt med fokus på ökad öppenhet och tillit startade i mars 2024. Syftet var att ta in information om nuläget och analysera och identifiera områden som behöver stärkas upp eller förändras och därefter ta fram en plan med aktiviteter för ökad psykologisk trygghet, hälsa och välmående. Arbetet har skett i fem arbetsströmmar, Kultur, Ledarskap, Arbetsmiljö, Styrdokument och Vägvisaren, med medarbetare och chefer från såväl de fackliga förbunden som arbetsgivarsidan.

– Den första fasen är genomförd och projektet övergår nu till linjen och den dagliga verksamheten, säger Ninni Skagerfält, som lett arbetet tillsammans med en partsgemensam styrgrupp.

Ytterst ansvarig för det fortsatta arbetet med kulturen på Karolinska är sjukhusdirektör Christophe Pedroletti. Han understryker att alla delar och nivåer på sjukhuset måste involveras. Som högsta chef och en gång även han som första linjens chef har det alltid varit viktigt att sprida och bejaka ett öppet klimat där alla kan uttrycka sin åsikt och aktivt bidra till verksamhetens utveckling, oavsett profession, ”status” eller läggning.

– Cheferna, som har det yttersta ansvaret för verksamheten och därmed också beslutsmandatet, gör klokt i att lyssna in olika perspektiv för att kunna skapa så bra förutsättningar som möjligt på arbetsplatsen. Alla medarbetare bär på ovärderlig kunskap, kompetens och livserfarenhet, säger Christophe Pedroletti.

Många parter har bidragit

Det har under projektets gång funnits ett kontinuerligt samarbete med flera externa parter. Bland annat har professor Marie Gustafsson Sendén vid Stockholms universitet, psykologer från företagshälsovården, docent Susanna Alexius från Handelshögskolan samt doktor Michael Knoll bidragit med fördjupad kunskap och stöttat i analyser av data och tolkningar för att bättre förstå begreppet tystnad som ofta används både inom och utanför organisationen.

– Det är tydligt att tystnad uppstår på grund av flera olika situationer och beteenden och att det ser väldigt olika ut. Det gör arbetet med att förstå var det finns och uppstår jätteviktigt, så att stöd och styrning utvecklas och bidrar där det behövs som mest. På intranätet kan den som vill, utifrån ett forskningsperspektiv, läsa mer om olika typer av tystnad, säger Ninni Skagerfält.

Så fortsätter arbetet framöver

I dagarna avslutas projektet – och antar under våren 2025 en ny form. Karolinskas ledningsgrupp har det yttersta ansvaret för det fortsatta arbetet​ i samarbete med en partsgemensam referensgrupp.

– Syftet med referensgruppen är att ge stöd för genomförande och vidareutveckling av arbetet med öppenhet och tillit. Det sker nu i två arbetsströmmar som ägs av​, HR-direktören och rättskanslichefen och utifrån de prioriterade aktiviteter som ledningsgruppen för Karolinska Universitetssjukhuset fastslagit. Dessa aktiviteter kommer att följas upp löpande framöver, säger Ninni Skagerfält.

Med ett gediget grundarbete och en bra plan kan man komma långt, betonar hon. Men för att klara av förändring krävs också andra delar, såsom mod, tid och tålamod, att man leder som man lär och att man konsekvent utgår från sjukhusets värderingar: ansvar, medmänsklighet och en helhetssyn.

– Det kan vara lättare sagt än gjort. Men en öppen dialog främjar en atmosfär där vi alla kan känna oss trygga och uttrycka våra tankar och idéer, säger Ninni Skagerfält.

Text: Nneka Magnusson Amu

◼️ Partsgemensam referensgrupp för stöd och samverkan

Karolinskas partsgemensamma styrgrupp bildar från och med nu en referensgrupp med en stödjande funktion. Uppdraget löper fram till årsskiftet 2025/2026, med möjlighet till förlängning.

I referensgruppen ingår följande personer:

Zilla Jonsson, HR-direktör

Magnus Flodberg, verksamhetschef, Hälsocentrum

Anne Rundquist, chef, Rättskansliet

Johanna Fjellström, enhetschef, Rättskansliet

Caroline Hällsjö Sander, produktionsdirektör

Måns Jungner, temachef, Akut och Reparativ medicin 

David Nathanson, verksamchef, Endokrinologi

Catharina Häggbom, förhandlingsansvarig, Kommunal

Rune Engleskär, huvudskyddsombud, Kommunal

Anne Danielsson, huvudskyddsombud, Vårdförbundet

Mira Nyberg, huvudskyddsombud, Vårdförbundet

Yvonne Dellmark, vice ordförande Stockholms läkarförening

Mikael Nilsson, ledamot Stockholms läkarförening

Pasi Nyberg, arbetstagarrepresentant, Saco

Bodil Nielsen, huvudskyddsombud, Vision Sektion 20 Karolinska

Birgitta Asplund, huvudskyddsombud, Ledarna

Olof Akre, direktör, Forskning, Utbildning och Utveckling