Innovativa lösningar som minskar plastkonsumtionen i laboratoriet

Nyhet 2023-10-05

Det finns i dag en ökad medvetenhet om att produktionen och användningen av plast innebär stora utmaningar för miljön. Ändå förbrukas enorma mängder plast dagligen på kliniska laboratorier. Bara i Sverige förbrukar sjukhusen 813 miljoner artiklar per år, där engångshandskar är vanligast och väger minst 2 100 ton, enligt Naturskyddsverket.

Plast är en viktig del i forskningen, framför allt inom biologi, medicin och jordbruk, och enbart avfallet från forskningslaboratorier uppskattas vara cirka 5,5 miljoner ton per år i världen.

– Det är dags att miljösäkra kliniska laboratorier, acceptansen för plastkonsumtion har varit alltför stor här, säger Volkan Özenci, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och adjungerad professor i klinisk bakteriologi vid institutionen för laboratoriemedicin.

Vad händer med plasten från början till slut?

Han leder en arbetsgrupp på åtta personer som sedan 2019, med stöd först från kliniken och sedan Innovationsfonden, forskar om miljövänliga kliniska laboratorier. Målet är att skapa mer klimatsmarta laboratorier med en effektiv resursanvändning.

– Vi noterade att det inte fanns någon koll på hur mycket plast vi använder. Därför började vi med att beskriva hur mycket plast vi har och hur mycket vi använder varje år, säger Volkan Özenci.

Gruppen samlade kliniska data i ett halvår och granskade alltifrån förbrukningen av pipettspetsar och skyddshandskar till buntband och avfallslådor.

– Vi gjorde en livscykelanalys – Vad händer med plasten från början till slut? – och kom fram till det är ett mycket komplex process med många olika steg.  

Karolinska Universitetssjukhuset hanterar varje år runt en och en halv miljon patienter. Mellan 2015 och 2020 utfördes cirka 7,5 miljoner diagnostiska analyser.

– Det innebär att vi hjälper väldigt många människor och att vårt arbete i kliniska mikrobiologiska laboratoriet är livsviktigt. Men det går att förbättra, säger Volkan Özenci.

Våra yngre medarbetare är jätteviktiga i miljöarbetet.

En lika viktig del av forskargruppens arbete är att utveckla innovativa lösningar och att stimulera alla på labbet, även studenter, till att hitta nya vägar.

– Våra yngre medarbetare är jätteviktiga i det här arbetet. De har ofta har en större förmåga att våga föreslå nya saker.

Bland annat initierades en tävling på labbet där alla fick komma med förslag på miljövänliga förbättringar. Tre av dem valdes sedan ut för implementering:

• Odla på färre odlingsplattor       
• Återanvända/återvinna odlingsplattor som passerat utgångsdatum
• Använda mindre storlek på rör för t.ex. sterila vätskor och saltvatten

En annan sak man börjat titta närmare på är möjligheten att höja temperaturen på de frysar som används för att spara mikroorganismer längre tider.

– Frysar som används i kliniken är stora och konsumerar mycket energi. När jag var yngre låg temperaturen på minus 70 grader. Av någon anledning är standard numera satt till minus 80 grader, vilket drar 30 procent mer energi. I de undersökningar vi gjort har det visat sig att de flesta mikroorganismer klarar sig lika fint i minus 70 grader. Här ser vi en möjlighet att spara energi och få frysarna att överleva längre.

Enligt Volkan Özenci är de på god väg mot ett miljövänligare labb. Gruppen är etablerad och de första målen nådda. Det finns även ett påbörjat samarbete med Karolinska Institutet och Svenska Miljöinstitutet, liksom med forskare på Kungliga Tekniska Högskolan.

– Nu vill vi gärna inkludera andra sjukhus i landet!

Text: Nneka Magnusson Amu