Lovande framsteg på Karolinska inom diabetes

Nyhet

På Karolinska Universitetssjukhuset jobbas det intensivt med att behandla personer med diabetes, men också med att ta fram lovande behandlingar för framtiden.

David Nathanson och Sophia Rössner, endokrinologiska mottagningen

Diabetes är en av vår tids stora folksjukdomar, bara i Sverige har över 500 000 personer diabetes. Och det är faktiskt den enda icke-smittsamma sjukdomen som har klassats av FN som ett hot mot den globala hälsan.

David Nathanson, verksamhetschef ME Endokrinologi, berättar om Endokrinmottagningens arbete på diabetesfronten.

HbA1c visar långtidssockret

En viktig del som David vill lyfta är deras arbete med att förbättra HbA1c med ett personcentrerat arbetssätt.

Ett vanligt blodprov som den som lever med diabetes får lämna visar halten av HbA1c i blodet. Det kallas även långtidssocker och det ger en bild av hur blodsockerhalten har varit under de senaste två månaderna. Målvärdet för flertalet patienter med både typ 1 och typ 2 diabetes är 52 mmol/mol enligt Socialstyrelsens riktlinjer. För yngre patienter med typ 2 diabetes och kort sjukdomsduration bör målet ligga på 48 mmol/mol.

– Risken för komplikationer ökar med stigande HbA1c och vid värden över 70 mmol/mol är risken särskilt hög, säger David.

Socialstyrelsen har därför en rekommendation om att enheter som behandlar personer med diabetes bör ha en så låg andel av patienterna som möjligt med HbA1c över 70 mmol/mol.

– Det nationella diabetesregistret är ett utmärkt verktyg där vi kan följa dessa data. I Stockholm kan vi överföra data direkt från journalsystemet Take Care till diabetesregistret, säger David och tillägger:

– Det är en viktig indikator som kan förutsäga risk för komplikationer. Vi har sedan ett antal år arbetat hårt med att minska vår andel patienter med högt HbA1c (över 70 mmol/mol).

Individstyrt arbete bakom framgång

Under 2018 låg ca 28 procent av mottagningens patienter över detta gränsvärde, och därför bestämde man sig för att arbeta mer målmedvetet genom ett mer individmålstyrt arbete.

– Bland annat har vår biträdande universitetsjuksköterska tagit ut data från registret på patienterna som ligger över 70 i värde. Ansvarig diabetessjuksköterska och diabetesläkare har därefter tagit fram en individuell behandlingsplan för varje enskild patient med högt HbA1c. Det har inneburit lite tätare kontakter för den här gruppen med högt HbA1c och hög risk för komplikationer, förklarar han.

På endokrinologiska mottagningen har man även satsat på en intensifierad behandling med en ökad användning av insulinpumpar. Man håller även på att ta fram ett nytt utbildningsprogram för patienterna där man tittar på individualiserad målstyrd utbildning.

– En game-changer är de smarta nya insulinpumparna som kommit sista åren, de så kallade hybrid closed loop-pumparna som sänker blodsockret effektivt med en lägre risk för låga blodsockervärden jämfört med de äldre pumpmodellerna och pennbehandling, förklarar David.

Ansträngningarna har gett resultat, siffran har sjunkit från 28 procent till 16,7 procent idag, en av de största minskningarna hos svenska diabetesmottagningar under den perioden.

Precisionsmedicin bakom diagnosticering av monogen diabetes

Ett spännande buzzword just nu är precisionsmedicin, en diagnostisk metod för att kartlägga gener mer syfte att utifrån resultatet kunna skräddarsy en individualiserad behandling. Sophia Rössner, bitr överläkare, sektionschef på ME Endokrinologi, förklarar:

– Precisionsmedicin innebär att man vill hitta den specifika diabetesformen, för att på så sätt kunna ge rätt besked, behandling, prognos och uppföljning. Vi utrededer med helgenomik-analys vid specialistlaboratoriet vid Centrum för medfödda metabola sjukdomar (CMMS), säger Sophia och fortsätter:

– Vi jobbar tätt ihop med CMMS, som gör diagnostiken och vi har startat upp ett regionalt forum med en standardiserad remiss där det väldigt tydligt framgår sjukhistoria och ärftlighetshistoria. Vi har startat upp en multidisciplinär konferens där diabetesläkare från hela regionen kan delta, där vi tillsammans med läkare och genetiker från CMMS diskuterar patienterna gemensamt. Detta arbetssätt har man nu även startat upp i region Skåne.

Kommande professur i klinisk diabetologi

Centrat i Huddinge är en av de mest högspecialiserade diabetesmottagningarna i Sverige, och hela den endokrinologiska enheten listades i höstas högt i Newsweeks ranking; nummer ett i Norden, nummer sex i Europa och det tjugotredje bästa i hela världen.

David ser hoppfullt på att en ny professur i klinisk diabetologi är på gång.

– Vi har jobbat för att få till en professur på Karolinska Institutet, institutionen för medicin i Huddinge, som sponsras av Novo Nordisk. Den är nu utannonserad och vi har fått flera väldigt kompetenta sökande, säger han.

Den blivande professorn kommer jobba 30 procent kliniskt på sektionen för diabetes och metabolism i Huddinge och 70 procent med forskning och utbildning för KI:s räkning.

– Det kommer att stärka diabetesforskningen kraftfullt här i Huddinge, och förhoppningsvis generera forskning som snabbt kan implementeras i vardagen, säger David och Sophia tillägger:

– Vintern 2023 hölls också en mycket uppskattad SK-kurs i diabetes, där både läkare och diabetessjuksköterskor från enheten bidrog till programmet.

 

Text: Josefine Franking

Foto: Nneka Magnusson Amu

TIPS!

Vill du veta mer om blodprovet HBA1c, så kan du göra det här hos 1177:
https://www.1177.se/Stockholm/behandling--hjalpmedel/undersokningar-och-provtagning/provtagning-och-matningar/blodprov/blodprov-hba1c/