Utbildar medarbetarna om svåra samtal

Nyhet 2023-05-08

Hur bemöter och vad man säger till en patient som är väldigt sjuk? Eller vad gör man om man har en patient med stort behov att prata när man själv har väldigt begränsat med tid? Båda är exempel på svåra samtal som vårdpersonal kan ställas inför.

– Ett svårt samtal kan vara olika typer av samtal, men gemensamt kan man säga att det är ett möte som berör ämnen eller frågeställningar som är tuffa och känslomässigt svåra som en patient står inför, säger Hanna Enbom, sjukhuspastor på sjukhuskyrkan på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon fortsätter:

– Utbildningen gör ​att vår personal kan stötta våra patienter på ett bättre och enklare sätt, och den riktar sig framför allt till personal som ska jobba med svårt sjuka patienter ute på sjukhuset.

I utbildningen till ”Det svåra samtalet” diskuterar vi under ett seminarium olika samtalstekniker och hur man bäst förbereder sig innan och under mötet med en sjuk patient.

– Frågeställningar som bland annat tas upp är vad som definierar ett svårt samtal, hur möter och pratar man med en patient som är svårt sjuk samt hur det för mig som vårdgivare är att gå in ett rum där någon är svårt sjuk. Vi försöker alltid att tänka på att samspelet i mötet ska vara bra och professionellt, samt att vi möter en patient på dennes villkor, säger Hanna.

Det är Eva Ellnemyr och Hanna Enbom vid sjukhuskyrkan i Huddinge som tillsammans håller i utbildningen och konceptet har funnits tidigare på sjukhuset men i annan konstellation.

Den här utbildningen behövs

Under Covid-19 arbetade fysioterapeuten Johanna Lindholm på IVA i Huddinge och under ett flertal tillfällen i lunchrummet kom hon i samspråk med Eva från Sjukhuskyrkan. Hon arbetar även som klinisk adjunkt vid fysioterapiprogrammet på Karolinska Institutet, och efterfrågade den här typen av kunskap och utbildning – vilket var startskottet för deras samarbete.

– Vi har fått återkoppling från våra fysioterapistudenter att det är många som för första gången kommer ut på ett sjukhus och vistas i en sjukhusmiljö, där de möter så här svårt sjuka patienter, berättar Johanna Lindholm, leg. fysioterapeut på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Behovet att hålla utbildningen för just fysioterapeuter och deras studenter är lite annorlunda då de ofta har mer tid än vårdpersonalen, där patienterna ofta har stort behov att prata men personalen har väldigt lite tid.

– Rent generellt är det nog många som upplever att man borde stanna upp och lyssna men att tiden inte finns eller räcker till – man får ”gå emot” sin känsla och empati lite grann, säger Johanna.

– Ett svårt samtal kan också vara att behöva vara kort och koncis mot en patient som har stort behov att prata. Genom att lära sig möta ett svårt samtal på väldigt kort tid, kan man bredda utbildningen till fler personalgrupper, säger Hanna och fortsätter:

– Om man har hög empati, som många inom sjukvården har löper man större risk att hamna i något som kallas ”empatitrötthet” – vilket är en form av utmattning.

En viktig frågeställning man bör ha med sig är: När blir empatin för svår att bära som vårdgivare? Och hur kan jag lyssna in och bemöta patienter utan att själv må allt för dåligt?

– Mycket handlar om att man inte vill gå in i svåra samtal för att man har tidspress och hög belastning och osäkerheten om man orkar med det. Detta var speciellt kännbart under covid, då många var dödsrädda. Den här utbildningen bidrar till en bättre arbetsmiljö genom att man känner att man bemött patienten på ett bra sätt och således gjort så gott man kunnat, säger Hanna.

”Utbildningen har verkligen hjälp mig i mitt arbete”

Trots sina tio års arbetslivserfarenhet inom vården var det en självklarhet för Johanna att gå utbildningen, efter alla upplevelser och erfarenheter från IVA.

– Vi hälso- och sjukvårdspersonal är så lösningsorienterade, ska alltid ha ett svar på allting och det ska vara rätt och riktigt. Det är skönt att landa i att jag kanske inte alltid har ett svar, utan finnas där för att lyssna. Och det har varit värdefullt för mig, säger Johanna.

Utbildningen har varit ett stöd och gett henne tips, verktyg och chansen att lyfta och reflektera kring svåra situationer hon varit med om.

– Återkopplingen är övervägande positiv från den här utbildningen! Studenterna inklusive jag har varit nöjda och känt oss mer förberedda när vi möter dessa patienter. De samtal vi haft med våra patienter efter utbildningen har känts väldigt betryggande och bra och utbildningen har verkligen hjälpt mig i mitt arbete, säger Johanna.

Framtidsutsikter

Utbildningen har hittills genomförts vid tre tillfällen, en gång per termin. Det har fungerat väldigt bra för fysioterapeutstudenterna och kursen har möjliggjort en plattform där det är enkelt att lyfta viktiga frågor.

– Olika avdelningar och personalgrupper på sjukhuset har sina egna ”svåra samtal” och utmaningar kopplat till dessa, och den här utbildningen tror vi kan öka tryggheten bland vårdpersonalen och därigenom resultera i en bättre arbetsmiljö för alla parter, avslutar Hanna.

Text och foto: Nadja Herrlin

FAKTA: Vad gör sjukhuskyrkan?

Sjukhuskyrkan finns till för personal, patienter och anhöriga gällande den andliga vården och dess frågor samt möjlighet att kunna utöva sin religion på sjukhuset, oavsett religiontillhörighet.

– Vi finns här som en samtalspartner och fyller i mellanrummet som man inte riktigt kommer åt som sjukhuspersonal. Vi har mer tid och möjlighet att prata kring de stora existentiella frågorna. Och då inte bara frågor kring död och det svåra utan också kring glädje, som när ett nytt barn fötts, berättar Hanna Enbom, pastor.