Patologen omfördelade arbetsuppgifterna – då minskade svarstiderna med 20 procent

Nyhet 2023-02-14

Linda Norin har alltid varit intresserad av anatomi. Men först i vuxen ålder skolade hon om sig till undersköterska. Redan under vårdutbildningen ringde hon runt till sjukhus för att se om det fanns möjlighet att få besöka bårhuset.

– Jag kände att det var väldigt spännande och började gå som lärling.

Hon anställdes som obduktionstekniker på bårhusverksamheten på Södersjukhuset. Successivt kom hennes arbetsuppgifter att fördelas över ett större område och i dag arbetar hon halva tiden på histologilabbet.

– Min titel nu är obduktionstekniker. Jag tar hand om avlidna som lämnas in på bårhuset och förutom att hjälpa till med obduktioner har jag kontakt med anhöriga, myndigheter och begravningsbyråer. Det är en hel del pappersarbete. Övrig tid är jag på labbet, säger Linda Norin.

Långa svarstider

Medicinsk Diagnostik Karolinska har verksamhet inom klinisk patologi och cancerdiagnostik på fyra sajter: Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Solna samt på Danderyds sjukhus och på Södersjukhuset. Hit skickas patienternas prover för analys. Det kan vara hela eller delar av organ från sjukhusets operationsavdelningar eller från vårdcentraler, en livmoder, vävnadsprover från tarm, bröst eller annan kroppsdel som behöver undersökas. Svaret från läkarna, patologerna, är vägledande för vilken behandling patienterna kan komma att behöva.

I flera år utgjorde laboratoriet en flaskhals på grund av brist på personal och patienterna fick vänta länge på provsvaren.

– Det har länge varit brist på patologer och vi började redan i början av 2000-talet att utbilda biomedicinska analytiker i utskärning av enklare operationspreparat, säger Eva Nilsson, enhetschef på Klinisk patologi och cancerdiagnostik i Huddinge.

Svårt att rekrytera

I takt med att de biomedicinska analytikerna tagit över flera av läkarnas uppgifter och det varit svårt att rekrytera nya biomedicinska analytiker – få går utbildningen och pensionsavgångarna är många – har Eva Nilsson och hennes kollegor åter behövt titta på nya lösningar. För fem år sedan började man systematiskt se över undersköterskornas arbete: Vilka uppgifter kunde flyttas över till dem från de biomedicinska analytikerna?

– Successivt har vi utökat ansvaret för undersköterskorna och det har gått jättebra. De tycker att arbetet är roligare nu, mer varierande, säger Marjan Delavaran Shiraz, sektionschef på Klinisk patologi och Cancerdiagnostik vid Södersjukhuset.

Personlig utveckling

I höstas startade en specialistutbildning inom laboratoriemedicin för undersköterskor. Intresset har varit stort.

– Jag tror att många ser det som en chans att få lära nytt och utvecklas i arbetet, säger Marjan Delavaran Shiraz och tillägger:

– Vi har experimenterat även bland andra grupper. Sekretariatet har lärt sig en del av arbetet på punktionsmottagningen, vilket gjort att vi sluppit avboka patienter. Vi hade inte klarat allt arbete annars, framför allt inte under pandemin.

Obduktionsteknikern Linda Norin lyfter även hon fram den personliga utvecklingen som central i arbetet på patologen.

–Jag har verkligen fått vidga min kompetens. Mitt arbete i dag handlar om mycket mer än provhantering och obduktioner. Jag har en stark känsla av att det jag gör är viktigt, att jag fyller en funktion, säger hon.

Kortare svarstider

Mycket har hänt sedan patologen började delegera om arbetsuppgifterna, eller ”task shifta” som det också kallas. Ett konkret sätt att mäta resultatet har varit titta på mängden ”klossar” (vävnadspreparaten som kommer in genererar ett visst antal klossar) och på svarstiderna.

– När jag började här 2017 låg 500 icke åtgärdade klossar kvar i slutet av varje arbetsdag. De hopade sig vecka efter vecka. Nu har vi i genomsnitt 2200 klossar varje vecka. På fredagar finns inga kvar, vi klarar alla. Det har lett till att våra svarstider på Södersjukhuset minskat med nästan 20 procent från september 2017 till i dag, samtidigt som antalet prover ökat med 15 till 20 procent. Biopsiprover ska svaras på inom tio arbetsdagar och operationsprover inom 20, säger Marjan Delavaran Shiraz.

Man har i dag ett mycket jämnare flöde genom laboratoriet. Högarna av klossar som väntar på att snittas är borta, eftersom delar av det arbetet numera kan utföras av några av undersköterskorna. Och när man slipper arbeta i kapp sjunker även övertiderna.

– Vi ingår i samma kedja och är väldigt beroende av varandra. Alla yrkesgrupper ska ha en rimlig arbetsbelastning och det viktigt att kunna utjämna där det behövs, säger Eva Nilsson.

Digital patologi

På Karolinska Universitetslaboratoriet arbetar man även med digital patologi. Det betyder att man skannar alla glas och att en läkare oavsett om hen sitter i Spanien, USA eller Stockholm kan bedöma proverna.

– I takt med digitaliseringen hinner vår patologer vara mer tillgängliga för patienterna och får kortare svarstider, säger Marjan Delavaran Shiraz.

Text & bild: Nneka Magnusson Amu