Luftvägarnas ekosystem och framtidens läkemedel

Nyhet 2023-02-01

En biomarkör kan vara en liten molekyl som ger signal om att en inflammationsprocess ska starta i kroppen. Eller en viss antikropp som plötsligt ökar i antal. Eller en specifik gen som bara förekommer hos vissa patienter. Det gemensamma är att det handlar om mätbar biologi som säger något om hur vi mår eller reagerar. Ibland kan biomarkören vara det första tecknet på ett förändrat tillstånd, från frisk till sjuk till exempel. Men det finns också biomarkörer som visar att det finns individuella skillnader i hur en sjukdom fortskrider, vilket ger förhoppningar om att de kan användas för en läkekonst bättre anpassad efter varje människa i framtiden.

Stora patientgrupper och allvarliga sjukdomar

– Biomarkörer är ett stort begrepp inom den så kallade precisionsmedicinen, men det är långt ifrån alla upptäckter som visar sig användbara. Jag tror att det är särskilt värdefullt att hitta biomarkörer när det handlar om mycket allvarliga sjukdomar eller sådana som omfattar stora patientgrupper där resurserna inte räcker till för alla. Vid covid- 19 visade det sig ju till exempel hur viktigt det att förstå vilka som löper störst risk för att bli allvarlig sjuka så att dessa kan prioriteras, säger Anders Lindén.

Han är överläkare, professor i miljömedicin och leder forskningen vid ett nytt centrum för svår KOL på Karolinska i Solna och Huddinge.

Anpassad forskning under pandemin

Forskargruppen som han leder är på spåret igen efter två av stiltje grund av covid-19. Patienter med KOL eller allvarlig astma är känsliga för luftvägsinfektioner och kunde förstås inte kallas in på undersökningar under pandemin. Men den senaste publikationen visar att forskargruppen anpassade sig - den handlade i stället om svår covid-19 och kunde genomföras i samarbete med professor Lars-Olaf Cardells forskargrupp.

– Även om vi fokuserar på svår KOL och svår astma så är vi ju inte ointresserade av andra sjukdomar som påverkar lungorna. När det dyker upp helt ny infektion, som covid-19, så kan det vara viktigt att ta reda på hur de biomarkörer vi studerar ser ut även hos dessa patienter.

Ett ekosystem av bakterier

När Anders Linden började sin läkarbana var uppfattningen inom skolmedicinen att luftvägarna hos friska var helt befriade från bakterier. Sedan dess har mätmetoderna utvecklats och man har förstått att luftvägarna, precis som tarmarna, har ett eget ekosystem av bakterier. Ett ekosystem som förändras vid sjukdom. Och en förändrad bakterieflora kan i nästa steg orsaka inflammation och en ny eller en förvärrad sjukdom.

– Jag tror vi kommer att få se fler bevis på att bakterier och virus spelar en stor roll. Vid svårare astma och KOL har man rätt nyligen upptäckt att bakteriefloran i luftvägarna förändras när sjukdomen fortskrider hos patienterna.

Bra läkemedel mot KOL är drömmen

Framför allt vid KOL är det extra angeläget med ny kunskap, menar Anders Lindén, eftersom det saknas ett riktigt bra behandlingsalternativ.

– Vid astma har man tagit fram biologiska läkemedel som exakt påverkar vissa signalsubstanser i immunförsvaret. Det tog tio år att utveckla ett läkemedel efter att grundforskningen hittat den viktigaste signalsubstansen, så det är ingen enkel sak. Men det vore en dröm att medverka till ett väl fungerande biologiskt läkemedel även för KOL, säger han.