Nya centrum för hjärt-kärl och neuro på Karolinska

Nyhet 2022-12-02

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av världens bästa sjukhus inom både hjärta-kärl och neuro, vilket bland annat har visats i de rankingar som tidskriften Newsweek genomför årligen. Men vi ger oss inte där, vi vill bli ännu bättre.

En viktig del i detta förbättringsarbete är förankrad i samarbeten. För att underlätta samarbeten startas två nya centrum upp 1 december 2022. De heter Neurocentrum samt Hjärt-Kärlcentrum och ska skapa bättre förutsättningar för medarbetarna, patienterna och omvärlden.

– När vi samarbetar mer så kan vi erbjuda en bättre och mer sammanhållen vård för våra patienter. Vi förbättrar också förutsättningarna för forskning och utbildning. Allt detta krävs för att vara ett centre of exellence, förklarar Per Mattsson, docent, överläkare, temachef Akut och Reparativ medicin, tf. temachef Hjärta, Kärl och Neuro.

Underlättar beslutsfattning

Centrumbildningarna är inte en ny hierarkisk struktur utan ett sätt att driva utveckling – genom mer samarbete och decentraliserat beslutsfattande. Josefine Kaunisto, sjuksköterska och verksamhetschef för omvårdnadsområde Hjärta och kärl är en av medarbetarna på Karolinska som har varit med och utvecklat Hjärt-Kärlcentrum. Hon förklarar:

– Ens chef förblir ens chef. Det här är ingen organisationsförändring utan verkar tvärs den formella linjeorganisationen. Att vi bildat ett centrum innebär att vi tillsammans tar större ansvar. Fler beslut fattas i verksamheten och ”på bredden” inom centrat, utan att skickas uppåt till en chef, säger Josefine och tillägger:

– Vi vill skapa ett så självständigt centrum som möjligt, som kännetecknas av ett starkt helhetsperspektiv och en hög grad av samverkan på alla nivåer – även i frågor där motstridiga uppfattningar finns. Detta ska förbättra möjligheterna till att fatta bra beslut på rätt nivå. Vi frångår den traditionella hierarkin till förmån för ett mer självständigt sätt att driva verksamheten – där vi går mot att alla blir ledare – vilket förflyttar fokuset från individen och ”jaget”.

Josefine förtydligar att det är viktigt att man är noggranna med att dela varandras perspektiv.

– Besluten vi fattar måste vara beslut som blir bra för Hjärt-Kärlcentrum, och inte vad som blir bra för just mig som individ, säger hon.

Verksamheter med naturliga skärningspunkter i samarbete

Sedan ett antal år tillbaka har hjärt-kärl och neuro varit sammanslagna under ett och samma Tema. Josefine berättar att det givetvis har funnits fördelar med detta, men lyfter att en del dagliga samarbeten fattas i Tema-konstellationen.

– Även om Tema-strukturen finns kvar så är det här formen för hur vi arbetar dagligdags. Ett temaperspektiv blir så stort och det är inte alltid optimalt för den praktiska verksamheten. Vi kan ta thorax som exempel: Inom det dagliga arbetet har vi ett väldigt nära samarbete med PMI, våra patientflöden rör sig naturligt i dessa verksamheter – och det betydligt mer än mot neuro, säger Josefine och fortsätter:

– Bildandet av Hjärt-Kärlcentrum känns därför jätteviktigt. Verksamheter som idag har naturliga skärningspunkter kan stärka samarbetet, och vi får samtidigt möjlighet att sätta gemensam riktning för hur vi tar oss framåt.

Enligt Josefine ger centrumtillhörigheten även en identitet inom – och utom – Karolinska för medarbetarna.

– Alla våra medarbetare här ska identifiera sig med Hjärt-Kärlcentrum, känna att vi är en del av en helhet och att vi proaktivt arbetar för att utveckla det centrum vi är del av. Det bygger på att vi hjälper varandra utanför det egna ansvaret – det ingår i mitt jobb att hjälpa någon annan inom vår verksamhet. Vi jobbar just nu hårt med att sätta kultur och mindset framåt.

Neurocentrum främjar autonomin hos Neuro

För det andra centret som nu skapas, Neurocentrum, har tankegångarna gått i samma banor.

– Syftet med ett Neurocentrum är att skapa ökad helhetssyn, ökad förståelse för vår kontext – och genom det öka samsyn och effektivitet. Vi vill ligga i framkant och höja vår kvalitet inom vård, forskning, undervisning och utbildning samt ha modet att vara innovativa – och därigenom få fler nationella uppdrag och lyckas än mer med de vi har, säger Mikael Svensson, professor, överläkare, FoU-chef Neuro.

Neurocentrum skapar enligt Mikael en mer logisk plattform för den dagliga verksamheten. I Neurocentrum ingår neurologen, neurokirurgen, neurofysiologen, neuroradiologen, och de delar av hälsoprofessionen (HP) och PMI som har verksamhet inom neuro-sjukvård och forskning.

– Vår förhoppning är att de forum som vi nu skapar blir en mer logisk miljö för chefer och medarbetare i vår verksamhet, säger han och förklarar:

– Det finns ett behov av möten där vi kan fokusera på frågor som direkt berör planering och strategiska beslut inom neuro-sjukvården. I Neurocentrum kommer vi ha multidisciplinära möten, det vill säga forum med närvaro av kollegor från alla specialiteter som arbetar med neuro-sjukvård, oavsett anställningsform.

Stärks inom utbildning, forskning och rekrytering

Dessa två centrum ska vara en samlande kraft för att möta dagens och framtidens utmaningar. För att utveckla den vård, forskning och utbildning som bedrivs inom varje centrum så finns en centrumgrupp och ett FoU-forum. I dessa sitter linjechefer, inga nya chefer har alltså tillsatts.

– Förhoppningsvis underlättar centrumstrukturen samarbetet mellan olika grupperingar som idag jobbar effektivt men lite isolerat på sina håll. Gemensamma möten, både av klinisk och forskningskaraktär, hoppas vi ska leda till utökade möjligheter till forskningssamarbeten, säger Mikael.

– Neurocentrum, med sin struktur och kultur, ska bidra till att stärka identitet och stolthet inåt och utåt, öka vår attraktivitet som arbetsgivare samt känslan av tillhörighet och trivsel, säger Mikael.

Josefine instämmer och förklarar visionen att framåt gå från ett jobb till tre jobb; yrkesroll, utveckling och helhetsansvar.

– Man anställs i sin yrkesroll, exempelvis som sjuksköterska där man ansvarar för att utveckla sitt område och profession, men har även ett ansvar för att driva sin egen utveckling, samt att ta ansvar för att utveckla den helhet jag ingår i. När vi nyanställer framåt måste man säga ja till alla dessa tre jobb för att kunna jobba inom Hjärt-Kärlcentrum, säger hon.

Framtaget av verksamheterna själva

Idéarbetet om att bilda ett Neurocentrum och ett Hjärt-Kärlcentrum kommer från medarbetarna själva, inte ledningen.

– Jag är mycket imponerad över framdriften hos medarbetarna och viljan att utveckla såväl sjukvården som forskningen och utbildningen, förklarar Temachef Per Mattsson.

Han framhåller att bildandet av dessa två centrum möter sjukhusets strategiska inriktning, de är helt i linje med sjukhusets fyra principer.

– Det följer vår önskan om decentralisering och vårdnära styrning, och de visar verkligen hur man kan jobba tillsammans som ETT sjukhus, säger han.

Text: Josefine Franking