Kommentar till IVO:s kritik av situationen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Nyhet 2022-12-22

IVO, inspektionen för vård och omsorg, riktar kritik mot barnakutsjukvården på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Vi välkomnar IVO:s synpunkter och håller med om att bristen på vårdplatser är den viktigaste frågan att lösa för att förbättra patientsäkerheten. Det är en stor utmaning som vi delar med sjukvård både nationellt och internationellt, säger Malin Ryd Rinder, verksamhetschef för barnakutsjukvården på Karolinska Universitetssjukhuset.

Inom barnakutsjukvården på Karolinska Universitetssjukhuset finns en stor medvetenhet om att det kan uppstå risker när många patienter söker vård, samtidigt som man inte kan lägga in patienter som behöver vårdplats i den takt man skulle behöva.

– De barn som väntar på vårdplats är de sjukaste på akuten och behöver vårdavdelningens resurser. Samtidigt ska man veta att vi är vana vid att arbeta med riskbedömningar och medicinska prioriteringar på barnakutmottagningen. Personalen i barnakutsjukvården är mycket bra på att identifiera och rapportera risker, säger Malin Ryd Rinder.

De allra flesta barn som vistas på barnakutmottagningen, cirka 90 procent, kommer att kunna gå hem med råd efter utredning och behandling som de har fått där.

– Dessa barn kan vänta utan någon stor risk, men det är förstås olyckligt och inte optimalt för vare sig patienter eller personal om väntan blir lång, säger Malin Ryd Rinder.

Just nu är situationen särskilt ansträngd då flera infektionsepidemier pågår samtidigt. RS-viruset har nått en historiskt hög spridningstopp, vilket belastar både akutmottagning och vårdplatser.

Cirka 70 procent av barnsjukvårdens vårdplatser är just nu belagda med infektionspatienter, mot normalt läge på cirka 25–30 procent. Under de senaste veckorna har man gjort flera insatser för att klara av situationen, bland annat har antalet vårdplatser på Astrid Lindgrens Barnsjukhus utökats.

Insatser som gjorts förbättra situationen på kort sikt:

• 20 extra vårdplatser har öppnats för att se till att fler barn som behöver läggas in kan lämna akutmottagningen.
• Extrainsatta avdelningsassistenter på både barnakuten och vårdavdelningar för barn avlastar vårdpersonal.
• En farmaceut avlastar sjuksköterskor på barnakuten i Solna för läkemedel.
• Stöd från vuxenvården med omvårdnadspersonal för att kunna öppna fler vårdplatser.
• Tillfälligt inställd elektiv vård (planerad vård som kan vänta) och personalutbildningar för att frigöra resurser.

För att förbättra för patienter på längre sikt pågår en rekrytering av personal till riktade akutvårdsplatser i Solna, vilket kan ge en vårdmiljö där väntan på diagnos och behandling blir bättre. En ombyggnad av akuten på Karolinska Solna ska också ge en mer patientsäker miljö med mer överblick och förbättrad arbetsmiljö.

– Förstudien blev klar nu under hösten och vi ser fram emot fortsatt arbete under våren, säger Malin Ryd Rinder.

Om barnakutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset Solna:

• Har öppet dygnet runt, året om
• Det största barnakutsjukvårdsuppdraget i Sverige med ca 56 000 besök / år
• Är till för barn som råkat ut för allvarliga olycksfall eller allvarlig akut sjukdom som kräver omedelbar vård