”Ibland måste man slåss för sina patienter”

Nyhet

Karolinska Universitetssjukhuset utför över 1000 hjärtoperationer varje år, har kortast väntetid och lägst dödlighet efteråt. Men för hjärttransplantationer är det stopp i Stockholm. Trots att kompetensen finns måste dessa patienter transporteras ner till Lund och Göteborg. – Vi ser ingen logik i detta, säger Peter Svenarud, verksamhetschef på Karolinskas thoraxkirurgi.

Stockholmspatienter får vänta längst på en hjärttransplantation. Statistsik från organisationen Scandiatransplant, 2021, visar att medianväntetiden för stockholmare var 144 dagar – jämfört med 88 dagar för patienter i Lund och Linköping och 68,5 dagar i Göteborg. Samtidigt donerar Stockholm och Mälardalen fler organ än antal patienter som transplanteras: 118 donatorer jämfört med 81 patienter från regionen som blev hjärttransplanterade.

En bild:

En kvinnlig patient med svår hjärtsvikt är inlagd på Karolinskas thoraxkirurgi i Solna. Hon är i akut behov av ett nytt hjärta. I rummet precis intill ligger en donator. När hans hjärta tas ut kan det gå max fyra timmar innan det är transplanterat och cirkulerande i organmottagarens kropp. Det kallas ischemitid. Men den kvinnliga patienten måste skickas ner till Lund för hjärttransplantation, eftersom Karolinska inte har Socialstyrelsens tillstånd att utföra den. Det kallas för Nationell högspecialiserad vård, NHV, och innebär att vård av vissa särskilt sällsynta eller svårbehandlade diagnoser och vårdområden koncentreras till max fem utförare.

Trots toppresultat och toppkapacitet inom hjärtsjukvård har Karolinska Universitetssjukhuset inget NHV-uppdrag för hjärttransplantationer. De utförs i dag endast på Skånes universitetssjukhus i Lund och på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

– Vi utreder inför transplantation och vi tar hand om patienterna efteråt. Vi har allt kunnande med transplantationskirurger, men just själva operationen får vi inte göra. Vi skickar med andra ord i väg patienter som vi själva skulle kunna ta hand om. Jag tror att en del av problemet med långa väntetider beror på kapacitetsbrist. Den skulle bli hjälpt av ett tredje transplantationscentrum, säger Michael Melin, biträdande överläkare på hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.

– Det har länge varit svårt att få gehör hos Socialstyrelsen, men vi brinner för det här. Ibland måste man slåss för sina patienter. Skillnaderna i väntetid är oroväckande och det finns risk att vården blir ojämlik, säger Michael Melin.

Michael Melin behandlar dagligen patienter med hjärtsvikt, en folksjukdom som drabbar en kvarts miljon svenskar och i sin allvarligaste form kräver hjärttransplantation.

– Det är ett allvarligt tillstånd som ökar och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. Det finns alltid en risk att patienter som väntar på ett nytt hjärta drabbas av komplikationer och dör på väntelistan, säger han.

I väntan på transplantation kan hjärtsviktspatienten behöva en mekanisk hjärtpump för att överleva. Stockholm ligger i topp när det gäller inoperering av pumpar. Något som Michael Melin menar delvis ligger dem i fatet.

– Ett argument jag fått höra är att ”era patienter har hjärtpump, då kan de vänta”. Det är inte ett hållbart resonemang och framför allt inte rättvist.

Michael Melin och Peter Svenarud befarar att avsaknaden av ett NHV-tillstånd inom hjärtsjukvård på sikt kan påverka möjligheterna till utveckling och forskning.

– Vi fick ju transplantera tidigare och har lyckats upprätthålla kompetensen för att vi arbetar aktivt med den här frågan. Men kompetensen kan minska snabbt och då påverkas hela vårdkedjan, den faran måste man vara medveten om, säger Peter Svenarud.

– Ingreppet i sig är relativt enkelt. Det svåraste är vården efteråt och här har vi som landets näst största transplantationskirurgiska klinik mångårig erfarenhet, säger Peter Svenarud,

Sedan 2014 då hjärtsjukvården på Karolinska Universitetssjukhuset hade få operationer och hög dödlighet har man arbetat hårt med att öka kapaciteten och förbättra resultaten. Det har gett utdelning. Enligt den senaste rapporten (2021) från det nationella kvalitetsregistret Swedeheart har sjukhuset högst kvalitetsindex i hela landet med kortast väntetid för en hjärtoperation och lägst dödlighet efteråt.

– I dag har vi resultat som ligger på en internationell toppnivå. Så ser det även ut för vår lungkirurgi, säger Peter Svenarud och tillägger:

– Vi utför över 1000 hjärtoperationer varje år med en dödlighet på strax över en procent. Det är lägre än Cleveland Clinic, rankat nummer ett i USA trettio år i rad.

Bland framgångsfaktorerna nämner de en individualiserad bedömning av varje patient, skräddarsydda operationsmetoder och spetskompetens i eftervård, samt en högfungerande intensivvård för de svårast sjuka. Ytterligare en pusselbit är den stora volymen ingrepp i ett litet specialistteam. Den kirurg med flest operationer 2021 genomförde 222 ingrepp och Peter Svenarud själv som verksamhetschef utförde 121 ingrepp.

– Allt detta sammantaget gör att vi har en väldigt fin verksamhet och en väldigt god tillgänglighet. Vi skulle kunna utföra hjärttransplantationer i morgon om vi fick tillåtelse, säger han.

Text: Nneka Magnusson Amu
Foto: Joakim Lindberg

Hjärtsvikt

  • Mellan 250 000 och 300 000 personer i Sverige har hjärtsvikt.
  • Ju äldre man blir desto vanligare blir diagnosen.
  • De vanligaste symptomen är andfåddhet vid ansträngning, trötthet och orkeslöshet.
  • Svår hjärtsvikt är ofta förenad med en dålig prognos. Det är därför viktigt att ge rätt behandling i tid.
  • Karolinska utreder patienter med svår hjärtsvikt som kan bli aktuella för hjärttransplantation eller mekanisk hjärtpump (LVAD). 
  • Hjärttransplantationer görs på Skånes Universitetssjukhus i Lund och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

4 milstolpar inom svensk hjärtkirurgi

1954 Professor Clarence Craaford genomför den andra lyckade hjärtoperationen med hjärtlungmaskin i världen på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm.

1958 Läkaren och ingenjören Rune Elmqvist konstruerar den första pacemakern och samma år blir kirurgen Åke Senning den förste i världen att opererade in en pacemaker i en människa på Karolinska sjukhuset.

1969 Professor Viking Olof Björk utvecklade tillsammans med en amerikansk ingenjör en mekanisk hjärtklaff, Björk–Shiley-klaffen. Den första implanterades detta år.

1985 Professor Bjarne Kristian Holtermann Semb genomför Europas första lyckade implantation av ett konstgjort hjärta vid Karolinska sjukhusets thoraxklinik.