Guldpillret till pilotprojektet GMS Barncancer

Nyhet 2022-10-28

Hösten 2020 startades projektet GMS Barncancer, som gör det möjligt för alla barn i Sverige med cancer att få sina gener analyserade med så kallad Next-generation sequencing (NGS). Målsättningen är att snabbare kunna ställa en korrekt diagnos, kunna erbjuda kliniska prövningar för nya läkemedel och på sikt kunna skräddarsy individuella behandlingar.

Nu belönas projektet med Guldpillret och vi har tagit oss en pratstund med en av nyckelpersonerna i projektet på Karolinska, Pernilla Grillner, som är sektionschef Barnonkologi på Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Grattis, hur känns det?

– Det är jätteroligt att vi på Karolinska har varit med och bidragit till det här stora nationella projektet. Vi har jobbat väldigt dedikerat med det här sedan hösten 2020, och extra roligt är att det är ett så viktigt samarbetsprojekt, både nationellt och inom Karolinska Universitetssjukhuset. Vi på Karolinska har haft en betydande del i projektet eftersom vi tar emot och analyserar patientmaterial, inte bara från vårt sjukhus utan också från tre av de fem andra center som finns i Sverige.

Berätta kort om pilotprojektet och varför det är viktigt?

– GMS är ett nationellt precisionsmedicinskt projekt för barncancer som finansieras av Barncancerfonden och från Socialdepartementet. Det har gjort det möjligt att börja erbjuda alla barn i Sverige med cancer en utökad genanalys, alltså en så kallad helgenomsekvensering. Målet är att kunna ställa en mer träffsäker diagnos och därmed också på sikt kunna ge en mer individbaserad behandling. Sedan ingår även analysen för att förstå vad det finns för ärftliga faktorer till barncancer i studien. Som pilot har vi även använt projektet till att utveckla våra kliniska arbetssätt, vilket har varit ett viktigt syfte med projektet. Vi vill kunna utveckla vår kliniska pipeline och integrera dessa nya analyser i de ordinarie provsvaren som går ut till behandlande läkare.

–Jag vill speciellt lyfta samarbetet med patologerna, och särskilt patologen Sandra Wessman, för det har varit en viktig del i framgången. SciLife på KI-sidan som utför analysen samt personal på klinisk genetik, barnonkologen, kirurger och Barntumörbanken är de många aktörer vi har arbetat tätt med. Det har också varit ett bra stöd att projektet är en pilot inom Precisionsmedicinskt Forum Cancer på Karolinska.

Hur ser ert arbete i pilotprojektet ut framåt?

– Målet är som sagt att man ska få en mer träffsäker diagnos och därmed också på sikt kunna ge en individbaserad behandling. Redan idag är det användbart vid diagnos av vissa typer av cancer, men för andra så kommer nyttan på längre sikt. I den fas vi är nu handlar mycket om att förbättra logistiken och förbättra svarstiderna så att det blir tydlig klinisk nytta, för om svaret kommer för sent har vi inte nytta av det vid diagnos.

– Och med det här pilotprojektet har vi kunnat identifiera utvecklingsområden som är viktiga i den kliniska vardagen. Till exempel att utveckla svaret som går ut till den behandlande doktorn, och så kallade molekylära tumörronder, det vill vi utveckla ytterligare som nästa steg. När vi jobbar med vår del så behöver vi också samverka nationellt, för barncancer är ju en liten grupp av patienter och därför är det nationella arbetet så viktigt – så vi ska fortsätta på den linjen.

Om Guldpillret:

Utmärkelsen Guldpillret ska stimulera medarbetare som arbetar med läkemedel, i sjukvård, på apotek, hos myndigheter, i läkemedelsbranschen eller andra organisationer, att hitta recept för en bättre läkemedelsanvändning och färre läkemedelsskador. Priset har instiftats av Läkemedelsförsäkringen i samarbete med Dagens Medicin och Läkemedelsmarknaden.