"Bedömer vi det allvarligt tvekar vi inte att göra en polisanmälan"

Nyhet

En läkare som anställer anhöriga. En sjukhuschef som anlitar egna leverantörer. En handfull allvarligare ärenden är under lupp på Karolinska Universitetssjukhusets rättskansli. —När saker kommer upp till ytan reagerar vi direkt utan undantag, säger Helena Sundén, Compliance officer och kanslichef på Rättskansliet på Karolinska Universitetssjukhuset.

De senaste ett och ett halvt åren har Helena Sundén och hennes team på rättskansliet arbetat med att uppdatera Vägvisaren, sjukhusets uppförandekod, så att alla ska känna sig trygga med vilka regler vi har att följa på sjuhuset. Många medarbetare från olika delar av sjukhuset har själva varit med och tagit fram innehållet. Det handlar om att få till en tydlighet som ”gör det lätt att göra rätt”. Det gäller såväl lagkraven på sjukhuset som regionens föreskrifter och riktlinjer samt krav från andra myndigheter.

– Följer vi det som står i Vägvisaren behöver vi inte vara oroliga för att bryta mot några regler. Det här är en nivå som alla på sjukhuset har att efterleva och ingen ska behöva fundera på vad som gäller hos oss, eller vara rädda för att göra fel, säger Helena Sundén.

Vägvisaren innehåller sjukhusets styrande principer och många exempel som är framtagna av medarbetare på sjukhuset som klargör vad varje princip betyder för den enskilda medarbetaren. ”Månadens dilemma” ska ytterligare klargöra de praktiska utmaningarna som kan uppstå i arbetet.

– "Månadens dilemma" tas fram ur de riktiga exempel som våra medarbetare lyfter. HR-organisationen har även tagit fram apt-material i anslutning till Vägvisaren, säger Helena Sundén.

Bisysslor

En vanligt förekommande fråga till Rättskansliet är var gränsen går för vad som är tillåtet när det gäller bisysslor.

– Det vi sett tidigare och återkopplingen vi får från organisationen är att bisysslor inte alltid bedömts likvärdigt i olika delar av sjukhuset, fortsätter hon.

Sedan oktober 2021 finns därför en förtydligad riktlinje samt ett bisyssleråd som ska hjälpa chefer att göra likvärdiga bedömningar. Rådets beslut är rådgivande och ligger öppna för alla att läsa på Inuti. I Heroma finns också en fråga om bisyssla som ska fyllas i av varje medarbetare.

– Det är viktigt att alla svarar på frågan i Heroma, även om man inte har en bisyssla. Vi skickar regelbundet ut påminnelser om detta. Det är mer problematiskt om man inte har  anmält sin bisyssla, säger Helena Sundén.

Men är det verkligen glasklart vad som är en bisyssla?

– Reglerna i sjukhusets uppdaterade styrdokument är tydliga. Och huvudregeln är att man ska anmäla sina bisysslor i Heroma. Men sen finns det undantag, att vara engagerad i bostadsrättsföreningen eller i fotbollslaget är inte en bisyssla. Bisysslan får heller inte överstiga 200 timmar om året – mer än så anses vara arbetshindrande. Bisysslereglerna  gäller alla oavsett befattning. Är man det minsta osäker ska man vända sig till bissyslerådet som finns till för att det ska vara lätt att göra rätt, förklarar Helena Sundén.

Ett annan företeelse som dyker upp med jämna mellanrum är leverantörer som vill bjuda medarbetare på olika typer av aktiviteter. Hur resonerar ni här?

– En kopp kaffe är OK, men vi kan inte äta middag med en leverantör. När sådana här fall dyker upp tar vi direkt dialoger med leverantören och förtydligar vad som gäller. Och bedömer vi det allvarligt tvekar vi inte att göra en polisanmälan. Det är vårt ansvar. Som en del av Region Stockholm har vi allmänhetens förtroende att förvalta i vårt uppdrag. Som lagen är skriven bär man ett större ansvar som som en företrädare för det offentliga än för det privata näringslivet, säger Helena Sundén och fortsätter:

– Det finns ett nära samarbete mellan HR, jurister och inköpsfunktionen kring hur vi ska förtydliga våra regler. Vi har även en internkontrollansvarig som just nu tillsammans med ekonomi arbetar med vår inköps- och investeringsprocess. Även här ska vi förtydliga och förenkla reglerna.

Visselblåsarsystem

I sjukhusets visselblåsarsystem kan man rapportera avvikelser och personer i ledande befattning om man inte känner sig bekväm med att gå till sin chef, chefs chef eller HR. Men det som kommit upp på senare tid är inte sådant som gått genom visselblåsarsystemet utan medarbetare som vågat flagga för att saker inte är som de ska, poängterar Helena Sundén.

–Det är ett positivt tecken att det finns ett sådant förtroende för att lyfta frågorna. När saker kommer upp till ytan reagerar vi alltid. Allt som rapporteras utreds, det kan man vara helt förvissad om.

En viktig del i att lyckas med regelefterlevnadsarbetet är att just att ge medarbetare och chefer stöd i att våga vara modiga. Det är svåra frågor att ta i men de är nödvändiga för att skapa en trygg  arbetsplats för alla.

– Reglerna är inte till för att hindra forskning eller utveckling. Vi vill ge en tydlighet för vad man har att förhålla sig till så att verksamheten kan fokusera på sitt kärnuppdrag. Vi måste ha ordning på vad som gäller, vilka regler vi har att följa och hur vi ska bete oss för att kunna fortsätta vara ett av världens bästa sjukhus. Det är där vi har vårt fokus, säger Helena Sundén.

Text: Nneka Magnusson Amu
Foto: Josefin Franking

Exempel på ärenden som identifierats på sjukhuset

Anställde släktingar

Chefer på Karolinska har anställt sina släktingar inom sina respektive områden på sjukhuset. Misstanke finns att släktingarna inte varit de bäst lämpade kandidaterna för tjänsterna utifrån kunskapsnivå och erfarenhet. Anställningsunderlag har manipulerats genom att man fyllt i information om kandidatens kunskapsnivå och utbildningar som inte visat sig stämma, eller där rekryterande chef på Karolinska ser ut att ha skrivit ansökan åt släktning för anställning som chefen sedan själv tillsatt. Släktingar har också anställts med högre löner än andra medarbetare med motsvarande eller högre kompetens inom samma del av sjukhuset. De fall som identifierats är inte förenliga med Karolinskas Vägvisare eller lag och har polisanmälts.

Privata kopplingar till leverantörer

Exempel har identifierats där personer anställda på Karolinska har privata kopplingar till leverantörer och där misstanke finns om att man kringgått Karolinskas upphandlingsprocess för att främja de leverantörer man har privata kopplingar till. Det kan handla om att personerna har ett eget intresse i leverantören genom att de äger delar av bolaget eller att de har bisyssloavtal med leverantören. Har man den typen av privat koppling till en leverantör kan man inte också vara Karolinskas kontaktperson i relation till leverantören. Det är inte förenligt med Vägvisaren, de jävsregler Karolinska har att följa eller lag och har polisanmälts.

Kommentar från Helena Sundén, Compliance officer

- I flera av de fall av allvarliga oegentligheter som identifierats på sjukhuset har någon vetat om vad som pågår. Ofta har den personen försökt säga ifrån men inte fått gehör i organisationen. Eller så har personen behandlats illa av den som brutit mot regler. Det är jätteviktigt att den som vågar lyfta frågan i organisationen känner att den får stöd. Därför har vi på Karolinska utöver möjligheten att vända sig till sin chef, sin chefs chef, HR eller juridik också en visselblåsarkanal där kan man rapportera helt anonymt.