Tobias forskar för bättre diagnostik och behandlingar av multipel skleros

Nyhet 2022-09-06

Hej Tobias! Du är specialistläkare och sektionschef på ME Neuroradiologi, hur ser ditt kliniska arbete ut?
– På vår enhet arbetar vi med att avbilda hjärna och ryggmärg hos både vuxna och barn med olika metoder som skiktröntgen och magnetkamera. Jag jobbar mest med patienter som har inflammation eller olika nedbrytande processer i centrala nervsystemet. Det innebär att jag ofta granskar bilder för patienter som har demens, Parkinsons sjukdom, multipel skleros (MS) eller amyotrofisk lateralskleros (ALS). På senare tid arbetar jag även mycket med patienter som har eller har haft covid-19.

Vad är ditt huvudsakliga forskningsområde?
– Tillsammans med min forskargrupp arbetar jag bland annat med ta fram och utvärdera nya tekniker för att avbilda myelinet, det isoleringsskikt kring nervtrådarna som skadas vid MS. Nästa steg inom MS-läkemedelsforskning är att försöka stödja reparationsmekanismer så att myelinet växer tillbaka på nervtrådarna. Att ha bra metoder för att kunna följa utvecklingen och mäta mängden myelin i hjärnan är då grundläggande för att kunna fastställa effekten av nya behandlingar.

Hur påbörjade du din medicinska forskarbana?
– Innan jag själv började forska hade jag ingen tydlig bild av vad forskning faktiskt innebar men under läkarutbildningen var jag nyfiken och gick sommarforskarskolan på Karolinska Institutet (KI). Där jobbade jag med ett projekt där vi skulle undersöka förekomsten av mikroskopiska hjärnblödningar vid Alzheimers sjukdom med hjälp av magnetkamera – och blev väldigt engagerad. Sedan dess har jag fortsatt i samma bana och doktorerat inom neuroradiologi, forskat i USA ett år och är nu docent och föreståndare för MR-centrum vid Karolinska Institutet.

Har din forskning implementerats?
– Idag används metoden för att mäta myelin i hjärnan i de flesta MS-undersökningar vid Karolinska. Men detta mätvärde används inte än för att direkt styra behandlingen av MS eftersom någon sådan behandling ännu inte finns i kliniskt bruk. Samma metod ger dock många andra viktiga mätvärden, till exempel hur mycket skadad vävnad det finns i hjärnan och hur mycket av den friska vävnaden som försvunnit. Det hjälper oss att bedöma hur allvarlig sjukdomen är och att se små förändringar över tid som kan vara svåra att upptäcka med blotta ögat.

Hur har covid-19 påverkat ditt arbete?
– Innan covid-19 hade jag inte jobbat med preklinisk forskning alls men pandemin bidrog till ett närmare tvärvetenskapligt samarbete mellan den prekliniska och kliniska forskningen. Det innebär att prekliniska upptäckter kan föras över till klinik och patientnytta snabbare, samtidigt som kliniska forskare fördjupar sina kunskaper om underliggande sjukdomsmekanismer.

Vilken roll spelar artificiell intelligens (AI) inom radiologin?
– Ibland frågar yngre kollegor om vi kommer att ersättas av AI och det korta svaret är nej. Det finns en stor brist på röntgenläkare och antal undersökningar ökar snabbt varje år samtidigt som undersökningarna blir alltmer avancerade. Datorn är därför ett bra stöd i bildgranskningen genom att ge förslag på något som kan ha missats - men läkare kommer fortsatt att bedöma bilder och komma till en samlad slutsats.

Vad betyder forskningen för dig och dina närmaste?
– Forskningen är min hobby, på många sätt. Det innebär att jag jobbar mer, men det ger också en viss flexibilitet. När min son föddes kunde jag till exempel vara hemma en längre period eftersom jag jobbade med forskning under den tiden. Samtidigt kan arbetet med forskningen, som ofta är abstrakt, plötsligt bli väldigt konkret och även emotionellt ibland. Det händer inte så sällan att min forskning kommer till omedelbar nytta för någon jag känner – det är en otroligt fin känsla.

Text: Sanne Jonsson

Snabba fakta

Namn: Tobias Granberg
Grundutbildning: Läkarexamen 2012, Karolinska Institutet
Doktorsexamen: 2015, Karolinska Institutet  
Tid på Karolinska: 8 år
Akademisk titel: Docent, forskargruppsgruppledare och föreståndare för MR-centrum vid KI