Financial Times om Covids effekt på cancervården i Europa - Karolinska bryter negativa trenden

Nyhet 2022-09-09

Enligt Europeiska cancerorganisationen, ECO, föll över hundra miljoner cancerscreeningar bort och en miljon cancerdiagnoser missades under det första pandemiåret. Ett mönster som går igen de flesta europeiska länderna oavsett välstånd, skriver tidningen Financial Times. I Storbritannien räknar man med att arbetskapaciteten på sjukhusen behöver höjas till 130 procent i flera år framöver för att komma i kapp. Samma läge råder i Spanien där man nu utökat resurserna till mammografi för de kvinnor som inte kunde undersökas under 2020. För den som väntar på cancerbehandling är utsikten inte lika god. En studie som publicerats i The European Journal of Cancer visar att sex till åtta procent av 13 000 cancerpatienter i Frankrike fick vänta i mer än två månader utöver standard för att få vård. Ett faktum som förväntas påverka överlevnadsprognosen negativt, konstaterar forskarna.

Stora skillnader

Kvaliteten på sjukvården innan pandemin kan ses som en viktig indikator för hur bra ett land klarat sig under krisen, menar Mark Lawler, ordförande för den enhet inom ECO som studerar covid 19:s påverkan på cancervården.

– Vissa central- och östeuropeiska länder brottas med stora utmaningar som tyvärr återspeglar tidigare brister i cancervården när det gäller fokus och satsningar, säger Mark Lawler till Financial Times.

Men det finns några få länder i Europa som klarat sig bra. På Karolinska universitetssjukhuset sker fler operationer nu jämfört med innan pandemin. Till och med 1,5 gånger fler än planerat. Caroline Hällsjö Sander, sjukhusets produktionsdirektör, berättar för Financial Times att nyckeln är en kombination av en stark gemensamhetskultur och en avancerad användning av data som kan ge exakt koll på operationsköerna. Via en monitor kan man i realtid följa en cancerpatients status och försäkra sig om att de mest akuta fallen prioriteras. ”Blå” patienter har tid för operation inom 30 dagar, ”grå” patienter befinner sig ännu inom rätt tidsspann men har ingen bokad tid och röda patienter har redan väntat i mer än 30 dagar.

– De grå har vi en plan för och de röda bevakar vi aktivt varje dag, säger Caroline Hällsjö Sander till Financial Times.

Infört väntelistor

Caroline Hällsjö Sander nämner också att sjukhuset upprättat en väntelista, ”en sådan som flygbolag har”, som fångar upp patienter som är beredda att opereras med kort varsel. Detta för att undvika tomma operationssalar, en inte alltför ovanlig syn på sjukhuset tidigare. Redan innan pandemin utökades mottagningstiderna, vilket öppnat upp för operationer både kvällstid och på helger, och kirurger förbinder sig att utföra ett visst antal operationer.

– Det är ett gemensamt beslut kring hur sjukhuset ska använda sina resurser, ett beslut som uppstått ur ett behov, säger Caroline Hällsjö Sander.

Även Nederländerna i topp

Ett annat land som kunnat fortsätta bedriva cancervård utan större avbräck är Nederländerna. Där arbetade man redan innan med det nationella målet att ingen cancerpatient skulle behöva vänta i mer än sex veckor på behandling efter att diagnos ställts. I samband med covid skapade även de väntelistor, uppdelade utifrån olika typer av kirurgi – men undantaget canceroperationer.

Caroline Hällsjö Sander är nöjd med att Karolinska sjukhuset gått i bräschen för kökortning, men medger att det alltid kan bli bättre.

– Kvalitativt sett har vi dock goda resultat, säger hon.

Text: Nneka Magnusson Amu