Karolinska i Huddinge var först i Norden med bukspottskörteltransplantation efter nytt donationsregelverk

Nyhet

Fler patienter kan få nya organ tack vare att man vid Karolinska i Huddinge har börjat transplantera även organ som bukspottskörtel vid donation efter cirkulationsstillestånd. Tidigare har bukspottskörtel transplanterats endast från donatorer efter total hjärninfarkt.

Anna Jacobsson, anestesisjuksköterska, och Piritta Hermansson operationssjuksköterska.

Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge är först i Norden med att framgångsrikt göra en transplantation av bukspottskörtel vid kontrollerad donation efter cirkulationsstillestånden.  
Donation efter cirkulationsstillestånd, eller DCD, är ett för Sverige nytt sätt att arbeta med att tillvarata organ efter människors död. Liksom tidigare förutsätter det att patienten själv vill donera sina organ efter sin död och att döden sker på en intensivvårdsavdelning.

- Då tillvaratagandet av organ måste ske snabbt efter att hjärtat stannat för att de inte ska skadas av syrebrist, ställer det höga krav på planering och samarbete samt utförlig information till närstående om hur processen går till. Införandet av DCD här i Huddinge har föregåtts av omfattande utbildningsinsatser och teamträning mellan operation och intensivvårdsavdelningen, säger Cecilia Arfwedson, donationsansvarig läkare på intensivvården i Huddinge. 

- Nu hoppas vi att fler människor ska få möjlighet att donera sina organ vid sin död och att vi på så vis kan rädda fler svårt sjuka patienter som väntar på organ. Målet är att ingen ska behöva dö i väntan på organ, säger Arfwedson.

En framgångsrik transplantation efter DCD kräver välfungerande samarbete mellan olika verksamheter.

- Bukspottskörtel transplanteras så gott som uteslutande på patienter med allvarlig diabetes typ 1 och med en lyckad transplantation kan patienten leva insulinfritt. Det är svårt att hitta matchande donator och mottagare när det gäller bukspottskörtel så därför betyder det mycket att vi nu gör transplantation efter DCD, säger transplantationskirurgen Johan Nordström.

Karolinska har i Solna redan tidigare gjort transplantation efter DCD på både lever och njure. Operationen i Huddinge tidigare i år var en kombinerad transplantation där man förutom bukspottskörtel också transplanterade njure från samma donator.

Cecilia Arfwedson, donationsansvarig läkare på intensivvården i Huddinge.

Anestesisjuksköterska Anna Jacobsson och operationssjuksköterska Piritta Hermansson ingår i den multiprofessionella arbetsgrupp som har satt ihop ett flödesschema för hur en kontrollerad donation efter cirkulationsstillestånd ska fungera. 

- Vi har gjort en detaljerad arbetsbeskrivning över vem som gör vad och var vi ska stå inne i salen så allt ska flyta på så smidigt som möjligt, berättar Anna.

De säger att det de hoppas att de framöver kommer att kunna hjälpa fler patienter att få nya organ.

- Det är positivt att vi nu kommer att kunna transplantera fler patienter som annars kanske inte skulle överleva i väntan på ett organ, säger Anna. 
Utmaningarna handlar främst om att en transplantation efter DCD kräver mycket resurser och tar lång tid.

- Det är många involverade och ett uttag, från det att vi tar operationssalen i bruk tills den är städad, tar mellan 6 och 8 timmar. Och ska det göras dagtid då har vi också ett stort elektivt operationsprogram som konkurrerar om salarna, berättar Piritta. 
Hittills har det gjorts en transplantation efter DCD i Huddinge. Anna berättar det kan vara en tung upplevelse för vårdpersonalen att möta en donator som är avliden efter DCD.

- När vi gjorde det här i skarpt läge berättade en av kirurgerna att det kan bli en jobbig upplevelse. Tidigare har vi ju transplanterat från donatorer som ligger i ventilator där hjärtat ännu fungerar. Det här blir en annan känsla som kan vara tungt psykologiskt, och det är bra att kunna fånga upp det hos personalen. 

 

Text av Marcus Hagström.