Karolinska har skapat strålande framgångar inom strålsäkerhet

Nyhet 2022-06-29

Karolinska Universitetssjukhuset bedriver en komplex och omfattande verksamhet med joniserande strålning som regleras av särskilda författningar och riktlinjer i syfte att säkerställa en strålsäker hälso- och sjukvård.

Under 2018 utfärdades ett nytt nationellt ramverk som innehöll en ny strålskyddslag, -förordning och nya föreskrifter från Strålsäkerhetsmyndigheten. Karolinska bedömdes då ha en oacceptabel efterlevnad till de nya kraven och i mars 2019 startades ett program i syfte att leva upp till de nya reglerna för strålsäkerhet.
Programmet, som kallades för ”Efterlevnad 2022”, omfattade förbättring av all verksamhet med joniserande strålning på sjukhuset, vilket vill säga många verksamheter.

Karolinska Universitetssjukhuset har cirka 700 slutna radioaktiva strålkällor och utrustningar som genererar joniserande strålning samt en omfattande mängd öppna strålkällor. Vidare har ca 3 500 medarbetare arbetsuppgifter där det krävs strålsäkerhetsutbildning och som, bland annat, utför cirka 450 000 röntgenundersökningar och 58 000 strålbehandlingar varje år.

Med dessa siffror som bakgrund förstår man att det inte var en liten uppgift att förbättra och strukturera om arbetet med sjukhusets strålsäkerhet och som har koordinerats av Karolinskas Strålsäkerhetsstab.

– Vi bedömer att vi i stort klarat målet som var att ha uppnått 95 procent efterlevnad mot det nya nationella ramverket i mars 2022 (Se tabell 1). Resultatet representerar en signifikant förbättring av strålsäkerheten på sjukhuset. Sjukhusets samtliga teman och funktioner har varit inblandade i arbetet och totalt berörs cirka 60 medicinska enheter och omvårdnadsenheter. Jag skulle säga att den enskilt viktigaste faktorn till att det gått så här bra är att vi har förbättrat samarbetet och strukturerat oss väldigt bra, berättar Henrik Andersson, chef Karolinska Strålsäkerhetsstab.

Skulle något inte fungera så finns numera tydliga kommunikationsvägar och stödjande riktlinjer

Exempelvis har man inom röntgenverksamheten etablerat grupper med uppdrag att verka för kontinuerlig förbättring av strålsäkerheten samt att personalen har adekvat strålsäkerhetsutbildning.
Att arbetet i dessa så kallade KOM-grupperna (Kvalitet, Optimering, Metod) i sin tur fungerar ser Röntgenutskottet till. 

– Nu mer än någonsin kan vi säga att Karolinska har de förutsättningar som krävs för att bedriva en strålsäker verksamhet som skyddar patienter, personal och den yttre miljön mot oönskade effekter av joniserande strålning. Men trots stora framgångar så finns det arbete kvar att göra. Vi är inte nöjda förrän vi inte har en enda avvikelse och har samtliga protokoll och undersökningsmetoder i världsklass, säger Albert Sundvall, sektionschef för röntgenfysik och ordförande för röntgenutskottet i sjukhusets samverkansorganisation för strålsäkerhet.

Programframdrift: Efterlevnad 2022