Det handlar inte bara om orden - utan också om hur de sägs
Språket kan lätt leda till missförstånd och konflikter, inte minst på jobbet. Det gäller kanske särskilt i en multikulturell miljö som sjukvården. Nya språkombud på NKS ska minska risken för missförstånd både kollegor emellan och mellan sjukhusets anställda och patienterna.
- Efter kursen har jag blivit mer medveten om hur vi använder språket på jobbet och med språket menas här såväl talspråk som skrivspråk och kroppsspråk, säger Mikaela Flod.
Hon får medhåll av sin kollega Neelu Chamat.
- Man får inte heller glömma att det inte bara är orden som betyder något utan även tonläget. Vissa språk har kortare och hårdare tonfall vilket kan tolkas som att någon är arg eller ger kommandon, säger Neelu Chamat.
De båda är kollegor och undersköterskor vid Nya Karolinska sjukhuset, Avdelning NB 2, Reuma, hud och njurmedicin och har under våren utbildat sig till språkombud vid Vård- och omsorgscollege.
Ni har gått en kurs för undersköterskor där det ingår att diskutera i er personalgrupp om vad språket kan ha för betydelse. Kan ni berätta om kursen?
- Kursen tog upp hur vi använder språket på jobbet. Vi hade fyra fysiska träffar och dessutom hemuppgifter med både övningar och reflektioner att redovisa vid nästa kurstillfälle. Vid sista kurstillfället fick vi sedan skriva en handlingsplan tillsammans med våra chefer där vi skulle formulera delmål och mål för sättet att kommunicera vid just vår avdelning.
På vilket sätt tog kursen upp vad språket kan ha för betydelse?
- Språket ofta leder till missförstånd och konflikter på olika arbetsplatser. Ett exempel är att i den svenska språkkulturen lindar vi ofta in budskapet och är inte så tydliga vilket kan skapa missförstånd, säger Mikaela Flod.
- Vi behöver också tänka på vilka ord vi använder till patienten som till exempel att inte använda ord som miktion, pvk, mobilisera utan i stället formulera oss enklare som; har du kissat, nålen du får vätska igenom och gå upp och gå i korridoren, tillägger Neelu Chamat.
Vad har ni lärt er av kursen som ni haft nytta av i ert arbete?
- Jag har blivit mer medveten om hur vi använder de språk vi har på jobbet, då menar jag både talspråket, skrivspråket och kroppsspråket. En sådan här kurs gör att man verkligen blir medveten om hur otydliga vi faktiskt ofta är både mot patienter och kollegor, säger Neelu Chamat.
- Vi hoppas att kunskaperna som kursen gav kommer att hjälpa till att minska risken för de konflikter och missförstånd som har med språket att göra. Vi hoppas också att kollegor som känner att de behöver hjälp med att dokumentera eller skriva annan information tar hjälp av oss och att de då känner att vi stöttar dem och inte tror att vi letar fel eller ”rättar” dem i negativ bemärkelse. Allt detta här hoppas vi kan leda till att vi får en tydligare kommunikation mellan kollegor, patienter, studenter och anhöriga, understryker Mikaela Flod..
Något annat viktigt som du skulle vilja berätta i sammanhanget?
- Vi arbetar i en multikulturell miljö och språket är ett av våra viktigaste verktyg i vården. Därför behöver vi ständigt uppmärksamma betydelsen av både vad vi säger och hur vi säger det. Vi behöver också hittar bra sätt att löpande diskutera språket på jobbet. Det kan till exempel bland annat vara genom ”veckans ord” i veckobrevet som personalen får. Där kan man öka intresset för kommunikation och för språket som sådant och hur det lätt kan missuppfattas. Här kan man introducera begrepp som till exempel en homonym* eller palindrom** och få folk att fundera och prata mer kring detta.
___________________
*Homonym är ord som uttalas likadant och ibland stavas likadant men betyder olika saker. Ett exempel är ordet ”gift” som vi alla vet kan betyda olika saker.
**Palindrom är ord eller en följd av ord som får samma betydelse oberoende om man läser dem framlänges eller baklänges. Ett exempel är ordet ”kajak” eller meningen ”Ni talar bra latin” som med lite ändringar av mellanslag blir samma mening.
Senaste nyheterna
-
Förändringar i ledningen för Karolinska Universitetssjukhuset
Helena Sundén, kanslichef för Rättskansliet, lämnar Karolinska och ersätts av Anne Rundquist, tidigare chefsjurist vid Region Stockholm.
-
Karolinska Universitetssjukhuset först med att följa patientinklusion i realtid för interventionsstudier
Att interventionsstudier uppfyller målet för inkluderade patienter är avgörande för såväl studiernas resultat som sjukhusets konkurrenskraft inom kliniska prövningar. Nu börjar ...