Ny forskning kan ge effektivare malaria-vaccin

Nyhet 2022-04-25

Karolinska är med i en rad forskningsprojekt som ger ny kunskap om hur immunförsvaret hanterar malaria. Inte minst hos patienter i Sverige – långt ifrån malariamyggan. Resultaten, som publiceras i tidskriften Cell Reports och Nature Communications, bidrar till att effektivare vacciner mot sjukdomen nu kan utvecklas.

– Vi har följt hur immunförsvaret utvecklas under infektionen och identifierat nya mekanismer för hur antikroppar skyddar mot malaria och hur antikroppsvaren förändras över tid. Våra fynd har betydelse för mer effektiva vaccin, nya metoder för att följa hur mycket malaria som överförs i ett område och hur effektiva olika bekämpningsåtgärder mot malaria är, säger Anna Färnert, professor i infektionsmedicin på Karolinska Institutet och infektionsläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Det är i hennes forskningsgrupp studierna har gjorts.

Nya perspektiv kring malaria i Sverige

Enligt Anna möjliggör studierna av malaria i Sverige att man kan följa den naturliga utvecklingen av antikroppar och andra immunsvar utan att det finns risk för ny smitta, då malaria inte sprids i Sverige.

– Vi har möjlighet att studera immunsvaret hos resenärer som har malaria första gången och jämföra det mot personer som är uppvuxna i malariaområden som blivit smittade när de besökt malariaområden igen. Det gör att vi kan studera betydelsen av tidigare infektioner och immunologiskt minne för det malariaspecifika immunsvaret, berättar Anna Färnert.

Resultaten från de två studierna som de nu presenterat bygger på en världsunik studiegrupp patienter med malaria på Karolinska. Patienterna har följts medan de är sjuka och sedan under ett år efter att de botats via upprepad provtagning.

– Det är samverkan och närheten mellan patienterna på Karolinska och vårt forskningslaboratorium på BioClinicum som har möjliggjort uppbyggnaden av denna patientgrupp, berättar Anna.

Varför är er forskning viktig?

– Vi vill förstå hur man blir och förblir immun mot malaria för att kunna bidra till ett effektivt vaccin mot sjukdomen. WHO rekommenderade i okt 2021, för första gången, ett vaccin mot malaria till små barn som bor i områden med mycket malaria. Detta vaccin ger endast 30% skydd mot allvarlig malaria så det behövs ett mycket mer effektivt vaccin! Det nu rekommenderade vaccinet består bara av ett protein.

Effektivt vaccin måste innehålla flera varianter av parasitantigen

Anna Färnert berättar att malariaparasiten är komplex och att det finns ett stort antal antigen och varianter inom parasitstammarna.

– I våra studier i Tanzania, Kenya och andra afrikanska länder har vi sett betydelsen av många malariastammar och att antikroppssvar mot många varianter är viktigt för skydd mot malaria. Vi tror därför att vaccin behöver innehålla många varianter av viktiga parasitantigen.

Anna Färnert fortsätter:

– Vi vill förstå varför skyddet mot malaria avtar med tiden. Här kan våra studier i Sverige bidra med viktig information då vi vet att personer inte kan smittas på nytt om de inte reser till länder där malariamyggan finns. Vi kan i detalj följa förloppet i immunsvaret (till skillnad från studier i malariaområden där nya infektioner inte kan uteslutas). Vi har visat att efter en enda infektion finns minnes-B celler mot malaria i blodet efter många år. Samtidigt vet vi att en infektion inte leder till att man blir immun mot malaria varför vi behöver bättre förstå vilket typ av minne och antikroppar som behövs.

Ökad risk för allvarig malaria och cancer i lymfsystemet

Anna berättar att de som infektionsläkare även vill förbättra diagnostik och behandling av malaria, och att de i en stor studie av 3000 malariafall i Sverige identifierat nya riskfaktorer för allvarlig malaria.

– Vi har upptäckt att utöver ålder, graviditet och HIV, ökar diabetes, fetma och metabolt syndrom risken för att utveckla allvarlig malaria. Dessutom har vi, genom att länka vår kliniska databas med de nationella registren, studerat risken för att få cancer efter malaria. Vi har hittat en ökad risk för lymfom hos personer med ursprung i områden med mycket malaria och som sedan diagnosticeras med malaria i Sverige. 

Vad är nästa steg i er forskning och inverkar vaccinteknologins utveckling under covid-19 på den?

– En stor del av vår forskning är nu inriktad på att hitta vilka antigener som skulle kunna ingå i ett vaccin mot malaria. Den nya vaccinteknologin som snabbt utvecklats under covid-pandemin kan nu bidra till ett mer avancerat vaccin där man kan ta med ett stort antal antigener.