Små förändringar kapar livsviktiga minuter

Nyhet 2022-03-22

Tiden är viktig när en person drabbas av stroke. Tiden in till sjukhuset, tiden från ankomst till injicering av propplösande läkemedel (trombolys), och tiden till nålsättning i ljumsken för utförande av trombektomi, ett ingrepp där proppen mekaniskt dras ut ur hjärnans kärl. Att få rätt vård snabbt är avgörande för att rädda så många hjärnceller som möjligt.

– Alla hjärnceller spelar roll. Antalet hjärnceller som dör och hur fort det går varierar mellan olika personer. Tio minuter kan innebära skillnad mellan döda och levande hjärnceller. Det kan betyda skillnaden mellan att ha gångförmåga eller inte, att kunna återvända till sitt arbete eller inte, eller att kunna klara sig själv eller behöva assistans. Mängden räddad hjärnvävnad spelar jättestor roll, säger Michael Mazya, docent, patientflödesansvarig och bitr överläkare ME Neurologi.

Nytt förbättringsarbete ska minska tiderna

Genom åren har flera arbeten gjorts för att snabba upp strokeflödet (se fakta). Nu har ett nytt förbättringsarbete inletts med målet att få ner tiderna från patientens ankomst till angiolab till ljumskpunktion och trombektomistart. Arbetet började med en insikt från det nationella kvalitetsregistret över endovaskulär behandling av stroke, EVAS-registret.

– Idag tar det 23 minuter från det att patienten kommer hit till angiolab tills vi sticker i ljumsken. I registret för 2020 kunde vi dock se att på Sahlgrenska i Göteborg tar det 13 minuter. Så vi besökte dem för att ta reda på vad de gör snabbare och hur vi kan lära oss av dem, berättar Åsa Kuntze Söderqvist, överläkare ME Neuroradiologi.

Flera förbättringar kunde hämtas hem direkt, bland annat har ena sidan av patientbritsen blivit dedikerad för anestesimedarbetarna och den andra sidan för neurologerna.

– Vi har också infört färdiguppdragna läkemedel. Dagtid är det vi från neuroanestesin med vana i miljön som hanterar narkosarbetet men jourtid cirkulerar uppdraget inom trauma och akutsektionen. Det kan landa på en ensam anestesisjuksköterska som kanske inte brukar vara här, då förbättrar och underlättar dessa förberedelser mycket, säger Tomas Majing, biträdande överläkare PMI.

Tydliggöra roller och uppgifter i salen

Förutom läkemedel har de även färdigdukade bord med instrument som behövs vid ingreppet. Nästa steg är att ta fram ett schema för var exakt varje medarbetare i angiosalen ska vara och vad hen ska göra i skarpt läge.

– Vi vill bygga upp den så kallade ”dansen i rummet” – vem som gör vad - bättre för att allt ska bli tydligare och effektivare. Vi samlar in uppgifter om vilka som ska vara på rummet och vilka uppgifter som ska göras och sedan får vi lägga pussel. Varje litet steg kan brytas ner i många mindre delar, och det finns små detaljer som vi kommer kunna fila på. Vi vill utmana olika uppgifter som utförs och av vem. Är det rätt person som gör uppgiften idag eller kan flödet optimeras genom att byta arbetsuppgifter med varandra, säger Åsa Kuntze Söderqvist.

Under våren kommer de att ha simuleringar och kartlägga alla medarbetares rörelser och uppgifter med målet att kunna effektivisera tiden så tiden från patientens ankomst till angiolab till ljumskpunktion blir tolv minuter.

– Sedan är det inte meningen att vi ska stressa. Det ska vara effektivt men det ska vara tolv kontrollerade minuter, och jag tror absolut att vi kan komma dit, säger Tomas Majing.

Text och foto: Linn Almerud