När immunförsvaret angriper cancersjukdomen

Nyhet

Går det att förändra kroppens egna immunceller så att de själva kan angripa aggressiva cancerceller? Med CAR-T-behandling på Medicins Enhet cellterapi och allogen stamcellstransplantation (CAST) görs just detta, med lovande resultat. - Det här är högspecialiserad cancervård som gör att vi idag kan bota cancersjukdomar som vi inte klarade av tidigare, berättar verksamhetschef Stephan Mielke.

Karolinskas första CAR-T-behandlingen genomfördes 2019. Idag har ett 30-tal cancerpatienter genomgått behandlingen, både barn och vuxna och barn med lymfom eller lymfatisk leukemi. Nästan alla patienter har behandlats av teamet kring Stephan Mielke, professor och verksamhetschef på CAST.

– CAR-T-behandling är en ny sorts terapi som inte har funnits tidigare. Det vi gör är att vi tar immunceller, vanligtvis från patienten själv, och gör en genetisk förändring i dem. Vi sätter ihop dem med en antikropp som kan upptäcka cancermolekyler. När vi sedan återinför dem i patientens kropp så kommer de att söka efter och attackera cancern.

Stephan Mielke

Mycket förenklat beskriver Stephan Mielke det som att de sätter på immuncellerna särskilda glasögon för att de ska kunna hitta cancercellerna. Förutom att söka efter och angripa cancern så ökar immuncellerna även i antal när de upptäcker cancerceller.

– Det här ger en explosion av celler i kroppen, vilket också ger svåra biverkningar. Det kan vara en mycket tuff behandling som även kräver att patienter får intensivvård under den akuta fasen, eftersom läkemedlet är så effektivt, säger Stephan Mielke.

Snabba resultat

Resultaten av behandlingen visar sig för det mesta snabbt. På återbesök fyra veckor efter utskrivning har cancern ofta försvunnit eller minskat kraftigt. Trots de goda resultaten är dock behandlingen långt ifrån någonting för alla. Patienten måste vara i tillräckligt bra kondition för att kunna klara av biverkningarna. Patienten måste också kunna vänta på behandlingen i en månad, vilket är den tid det tar att tillverka de nya immuncellerna.

– Hur vi väljer behandling under den månaden är extremt viktigt. Får patienten för mycket behandling så kommer hen inte att vara i tillräckligt gott skick för att klara av CAR-T-behandlingen, men får hen för lite behandling så blir det för mycket tumörer, vilket inte heller är bra.

Framöver siktar Stephan Mielke på att få in CAR-T-behandling tidigare i sjukdomsskedet, och ett mål är att även kunna behandla solida tumörer. Just nu pågår en studie i samarbete med Fas 1-enheten med TCR, som handlar om att omprogrammera immuncellerna till att känna igen mutationer inuti celler.

Uppföljning under lång tid

Stephan Mielke betonar att CAR-T-behandling ännu är en ny metod och att de idag vet väldigt lite om hur patienterna kommer att reagera i framtiden. De flesta patienter behöver gå på långtidsuppföljning under 15 års tid.

– Vi måste vara ödmjuka inför att vi ännu inte vet allting. Det här är en terapi med läkemedel som är gjort av dig, det bor inom dig, är en del av dig och håller cancern i schack.

Utvecklingen inom allogen stamcellstransplantation och framför allt cellterapi går snabbt, men det Stephan Mielke skulle önska är att implementeringen till den kliniska vården även var effektivare.

– Som det ser ut nu är vi lite för långsamma med implementeringen i Sverige. Det är mycket byråkrati och vi skulle behöva translatera innovation till vården mycket snabbare för att kunna behandla fler. Jag ser förändringarna hos mina patienter så snabbt. Även om biverkningarna är svåra så leder den här behandlingen till att de flesta av mina patienter kan skratta igen och att de får livet tillbaka, säger Stephan Mielke.

FAKTA

CAR står för chimeric antigen receptor. CAR-T-behandling är godkänd i standardvården i Sverige sedan 2019. Professor Stephan Mielke var en av de första läkarna i Europa att utföra behandlingen med andra generationens CAR-T-celler 2017, i Tyskland. Karolinska Universitetssjukhuset är idag ett av Europas ledande sjukhus i att utföra behandlingen, vi tar emot patienter från hela landet och har ett nära samarbete med andra sjukhus i Sverige som också utför behandlingen, framför allt med Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Just nu pågår en studie med nästa generations CAR-T-celler som kallas TCR-celler. Målet är att omprogrammera immunceller så de ska känna igen mutationer inuti celler, och inte enbart utanpå. Behandlingen med nya TCRs har testats, för första gången i världen, på några patienter med solida tumörer på Karolinska Universitetssjukhuset.