Karolinska Universitetssjukhuset – först i landet med luftrenare för att säkra arbetsmiljön under pandemin
En färsk rapport fastställer att risken för covid-19-smitta ökar vid dålig ventilation - något som Karolinska satsat på att förhindra redan tidigt i pandemin, genom effektiva luftrenare i vårdytorna.
Under pandemins första våg, våren 2020, startades arbetet med att få igång covid-19-enheter i större skala på Karolinska Universitetssjukhuset. Peter Ryd, arbetsmiljöspecialist, var en av dem som ingick i den arbetsgrupp som fick i uppgift att säkerställa både skyddsutrustning och arbetsmiljö på vårdenheterna.
- Vi gick igenom alla föreskrifter och regelverk från Arbetsmiljöverket för att skapa bästa möjliga arbetsmiljö för vårdpersonalen. En viktig aspekt var att skapa undertryck i utrymmen där viruspartiklar kan spridas, säger Peter Ryd.
Trots att det inte var helt fastställt under våren 2020 att covid-19 kunde vara en luftburen smitta beslöt Karolinska att köpa in luftrenare med Hepa 14-filter för att minska antalet partiklar i de vårdrum där undertryck inte kunde skapas och där covid-19-patienter fick högflödesbehandling med ökad risk för luftburen smitta. Särskilt vårdavdelningar i Huddinge, som har ett äldre ventilationssystem, fick ett antal luftrenare utplacerade.
- Genom interna kontrollmätningar kunde vi se att luftrenarna var mycket effektiva och reducerade antalet partiklar i luften markant, säger Peter Ryd.
Enligt en färsk rapport om luftvägsvirus, sammanställd av bland annat Jakob Löndahl, Lunds Universitet, framkommer att risken för covid-19-smitta via luften ökar om man har dålig ventilation.
- Rapporten visar att vi gjort rätt redan tidigt under pandemin, och att luftrenare varit ett extra skydd i vårdpersonalens arbetsmiljö utöver de primära skydden som är hygien och personlig skyddsutrustning, säger Peter Ryd.
Karolinska Universitetssjukhuset var först i landet med att satsa på extra luftrenare i vårdutrymmen under pandemin, och har nu 160 luftrenare i bruk. Målet är att använda luftrenarna effektivt även när behovet av covid-19-vård är lågt.
- Vi satsar på olika användningsområden och miljöer där luftrenare kan vara ett komplement för att förstärka luftkvaliteten. Just nu har vi till exempel luftrenare i akutverksamheternas väntrum och i vissa av våra läkemedelsrum där medarbetare bereder läkemedel som kan spridas i luften, utöver de dragskåp som redan finns, säger Peter Ryd.
Foto toppbild: Malin Jochumsen
LUFTRENARE
- Karolinska Universitetssjukhuset använder luftrenare med Hepa 14-filter som renar inomhusluften 5 – 6 gånger per timma. Det ordinarie ventilationssystemet har ca 2 luftombyten per timma, som jämförelse.
- Varje luftomsättning som passerar Hepa-14 filtret reducerar partikelhalterna i lokalen med upp till 90%, tillexempel viruspartiklar eller bakterier.
- Det primära skyddet för medarbetare som arbetar med covid-19-vård är basala hygienregler och personlig skyddsutrustning. Luftrenaren är en extra smittreducerande åtgärd.
- Karolinska Universitetssjukhuset har 160 luftrenare i bruk. Utöver covid-19-vård används de i vårdmiljöer där det kan förekomma ökad risk för partiklar innehållande virus- eller bakterier eller annan typ av smittsamma ämnen som är luftburna.
Senaste nyheterna
-
Ökad samverkan ska förbättra vården för patienter med hjärntumör
På Regionala hjärntumördagen 16 maj samlar Karolinska medarbetare, patienter, närstående och intresseföreningar inom diagnosgruppen vuxna med hjärntumör. Målet med den årliga dagen ...
-
Karolinska Universitetssjukhuset inför återanvändbara tillbehör för patientövervakning i alla verksamheter
Genom att byta från engångs- till återanvändbara tillbehör för patientövervakning samt övergå till centralt ägande räknar Karolinska Universitetssjukhuset med stora årliga ...