Blodsockerrubbningar hos nyfödda

Glukos ("socker") är kroppens viktigaste energikälla. Under fosterstadiet har barnets behov av socker tillförts via moderkakan. Tillförseln upphör vid födelsen i och med att navelsträngen klipps av. Vanligen har barnet tillräckliga reserver av socker i bland annat levern för barnets nivå av blodsocker ska hålla sig inom ett säkert område under de dagar det tar tills mammans produktion av bröstmjölk kommit igång och barnet har lärt sig amma.

För lågt blodsocker (hypoglykemi) innebär risk för att hjärnan inte får tillräckligt med energi och om blodsockret blir väldigt lågt kan det ge akuta symtom som slöhet, kramper och, i mycket sällsynta fall, bestående skador i hjärnan.

Risken för hypoglykemi är större hos barn som föds för tidigt eller har låg födelsevikt och som därför inte har så stora reserver av socker. Risken är också större om energireserverna gått åt, till exempel i samband med kraftig infektion eller syrebrist vid födseln (asfyxi). Barn vars mamma har diabetes riskerar att få hypoglykemi efter födseln eftersom de har ett påslag av hormonet insulin som sänker blodsockret.

Behandling av lågt blodsocker består i att tillföra näring och energi, i enklare fall genom extra tillmatning och sockergel i munnen. Vid mer uttalade fall, särskilt om blodsockervärdena inte normaliseras med tillmatning eller om barnet uppvisar symtom, behövs behandling med sockerdropp. Vid symtom som varar längre än något dygn kan medicinering med ett läkemedel som blockerar insulinets effekter ges, vanligen gäller detta barn vars mamma har insulinbehandlad diabetes.

Text: Kajsa Bohlin Blennow, Leg. läkare

Fördjupning