Surfaktantbrist (RDS)
Barn som föds för tidigt har omogna lungor. Det innebär att de har varierande grad av brist på ett ämne som heter surfaktant som behövs för att lungorna ska öppna upp sig ordentligt och hålla sig öppna även när barnet andas ut.
Barn födda före vecka 34 riskerar att bli sjuka på grund av surfaktantbrist och tillståndet är mer uttalat ju tidigare barnet är fött. Andningsstörning orsakat av surfaktantbrist kallas "Respiratory Distress Syndrome", RDS.
Kortisonbehandling till mamman före förlossningen påskyndar lungmognaden hos barnet och kan lindra eller förhindra RDS.
Symtom
Symtomen på RDS hos barnet börjar oftast inom de första timmarna efter födelsen. Man ser på barnets bröstkorg att andningen är ansträngd, barnet gnyr (gruntar) och behöver extra syrgas. På röntgen av lungorna ser man en typisk bild med nedsatt lufthalt och ett finprickigt mönster.
Behandling
Behandlingen är i första hand extra syrgas och CPAP. I de svårare fallen och särskilt hos de allra minsta barnen behövs ofta respiratorvård.
Om barnets andning är väldigt ansträngd och syrgasbehovet stiger snabbt behöver surfaktant tillföras till lungorna. Surfaktant är en medicin som sprutas ner direkt i barnets luftrör. För att administrera surfaktant behöver barnet därför få en tub i halsen som sätts ner via munnen eller näsan, en så kallad intubation. Det kan göras under pågående CPAP-behandling eller i samband med respiratorvård.
Efter 3-4 dagar kommer barnets egna produktion av surfaktant igång i lungorna, men tillståndet kan följas av fortsatt behov av andningshjälp hos för tidigt födda barn.