AI-stöd för att förutse risk för vårdrelaterade infektioner

En nationell satsning för att ta fram mer innovativa sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner drevs under namnet VRI Proaktiv. Där utvecklas bland annat ett IT-stöd som ska hjälpa vårdpersonalen att identifiera riskpatienter. Men den avancerade tekniken kombineras också med effektivisering av analoga arbetssätt för bästa möjliga utfall.

Hur kan algoritmer ge färre vårdrelaterade infektioner?

FILM. Se hur Patientområde Infektionssjukdomar jobbar med innovation i vården, inom den nationella satsningen VRI Proaktiv.

VRI Proaktiv var ett nationellt innovations- och forskningsprojekt, där olika aktörer gått samman för att utveckla nya, mer effektiva sätt att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). Ytterligare ett mål är att förbättra behandlingen för dem som ändå drabbas.

Vi vill kunna identifiera patienter som riskerar att få vårdrelaterade infektioner. Idag är det svårt att veta exakt när någon drabbas. Därför är det också svårt att förebygga.

– Vi vill också tidigt hitta de patienter som har en infektion och följa upp deras behandling, säger infektionsläkaren Pontus Nauclér, som är en av de drivande krafterna i projektet.

Nya IT-stöd vägleder personalen

Den ökande mängden information från olika källor ger större möjligheter till proaktiva beslut, men ökar också vårdpersonalens behov av stöd för att kunna sortera i datamängden och fatta rätt beslut. Därför utvecklar projektet ett IT-stöd som flaggar upp för riskpatienter i datajournalsystemen och anger vilka rutiner som gäller för att minska risken för vårdrelaterade infektioner. I beslutsstödet ingår såväl kända riskfaktorer som identifiering av nya riskfaktorer och effektiva åtgärder. Det ska också ge en bättre överblick för ansvariga vårdgivare.

AI-analys av patientjournaler

– Idag är det svårt att mäta exakt hur många som drabbas av vårdrelaterade infektioner, trots att vårdprocessen dokumenteras noggrant i patientjournaler, säger Hercules Dalianis, professor i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.

Därför analyserar projektet nu en stor mängd journaler med hjälp av artificiell intelligens, AI, för att lära datasystemet vilka patienter som drabbas.

Genom AI-analys av patientjournaler lär sig datasystemet om vårdrelaterade infektioner – och blir ett stöd för vårdpersonalen.

– Automatisk rapportering till sjukhusledning och nationella organ kan visa antalet infektioner på vissa kliniker, ett visst sjukhus eller i hela landet. Om infektionerna ökar eller minskar kan det kopplas till specifika orsaker.

Men VRI Proaktiv ska inte bara ägna sig åt algoritmer och IT, utan också undersöka hur vården kan bli bättre på att följa de hygienrutiner som redan finns.

Prediktionsmodeller utvecklas

VRI Proaktiv har räknat ut att svensk sjukvård skulle kunna frigöra ett stort antal vårddygn och flera miljarder kronor årligen genom att utveckla och förbättra rätt områden. Idag fokuserar 75 procent av förbättringsprojekten på akutsjukvård, som bara står för 25 procent av den totala vårdmassan. Genom att utveckla prediktiva metoder och förebyggande åtgärder skulle man förhindra uppskattningsvis nästan en tredjedel av de vårdrelaterade infektionerna.

Ett av de största hoten mot patientsäkerheten

Potentialen är mycket stor. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett av de största hoten mot patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården och kostar idag samhället 6,5 miljarder årligen – och 750 000 extra sjukhusnätter. Och varje år dör 1500 patienter i Sverige av vårdrelaterade infektioner.

– För mig som sjuksköterska är det här väldigt viktigt – inte på grund av de stora ekonomiska vinsterna, utan för de stora vinsterna vi gör för patientsäkerheten när vi minskar patienternas lidande, säger infektionssjuksköterskan Anna Frej.

VRI Proaktiv – nationell satsning mot vårdrelaterade infektioner

VRI Proaktiv var en nationell satsning som syftade till att utveckla nya, mer effektiva sätt att förebygga vårdrelaterade infektioner samt förbättra behandlingen för VRI.

Projektet utvecklade bland annat ett IT-stöd som identifierar riskpatienter och förbättrar ­vården för drabbade.

Parter i olika projektfaser: Karolinska Universitetssjukhuset, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Karolinska Institutet, Västerbottens läns landsting, Umeå universitet, Kiiltoclean och Bactiguard, Region Östergötland, Västerbottens läns landsting, Stockholms Universitet, Tieto, SAS Institute, Treat Systems. Involverade verksamheter på sjukhuset: Tema Inflammation och Infektion. 

Projektet fick stöd av Vinnova.

Nyheter om VRI Proaktiv

Exempel på innovation på Karolinska

Kalendarium

Innovationspartnerskap