FAQ till koagulationskonsult

Förkortningar

Hur behandlar jag förmaksflimmer vid cancer?

Svar:

Under aktiv cancerbehandling bör man överväga att byta ut OAC till subkutana injektioner med LMH. Detta gäller exempelvis patienter med blödningsrisk från hjärnmetastaser eller slemhinnenära tumörer men även de som behandlas med cytostatika och tumörmodulerande LM.
Dessa LM kan ge allvarlig trombocytopeni men även ge försämrad trombocytfunktion och påverka angiogenes och fibrinolys. Man ska även vara uppmärksam på att flera LM-interaktioner förkommer mellan cytostatika och OAC, där en del ännu inte finns angivna i FASS.
De finns inga RCT som visar att LMH förebygger stroke och systemisk emboli hos patienter med FF.
Dosering av LMH finns därför inte angivet i FASS, men klinisk praxis brukar vara en reducerad dos till 75% av behandlingsdos för venös trombos.
Detta är en klinisk bedömning där patients risk för både trombos och blödning värderas in. Det kan därför finnas situationer där det är motiverat att behandla med behandlingsdos av LMH (till exempel ny trombos senaste månaden) alternativt att man avstår behandling helt. Behandling med LMH vid förmaksflimmer bör vara temporär och utvärderas återkommande under behandling.

Källa: Praxis och Janusinfo Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi avsnitt 4

Hur behandlar jag cancerassocierad VTE?

Svar:

Patienter behandlas enligt gällande riktlinjer med LMH; Fragmin® eller Innohep®. DOAC kan övervägas om patient värderas ha låg blödningsrisk. RCT för cancerassocierad VTE har visat att Lixiana® och Xarelto® har likvärdig effekt som LMH men gav upphov till fler blödningar framför allt från magtarmslemhinna och urogenitalt. Man ska vara uppmärksam på att flera LM-interaktioner förkommer mellan cytostatika och DOAC, där en del ännu inte finns angivna i FASS.
Vid ny trombos eller trombospåbyggnad trots behandlingsdos av LMH bör man höja dosen LMH med 25–40 % temporärt (ofta under en månads tid). Fördela dosering till två gånger per dag vid supraterapeutisk behandling. Om patient står på DOAC ska detta avslutas och bytas till LMH.
Behandlingstiden är 3–6 månader, men kan behöva förlängas vid kronisk cancersjukdom. Inte alla med kronisk cancer behöver tillsvidare behandling med antikoagulation pga. VTE utan värderas bl.a. utefter hur stor VTE som patient drabbats av och om patient hade flera utlösande faktorer än cancer (t.ex. efter operation, infektion och cytostatika

Källa: Role of direct oral anticoagulants in the treatment of cancer-associated venous thromboembolism: guidance from the SSC of the ISTH, JTH 2018
 

Vid vilken DOAC-koncentration kan man operera?

Svar:

Rutinmässigt rekommenderats inte att man kontrollerar läkemedelskoncentration av DOAC före operation. Om operation är akut och man inte vet säkert när patient tog senaste dos, kan man på vissa sjukhus mäta LM-aktivitet som är korrelerad till koncentration.

Nivåer mindre än 10–20 µg/L rekommenderas för kirurgi.

Källa: Janusinfo Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi Tabell 6

När kan antikoagulation återinsättas efter en operation?

Svar:

DOAC, warfarin eller trombocythämmare kan vanligen återinsättas 12–72 timmar postoperativt. Ansvariga kliniker behöver ta ställning till när kirurgiskt hemostas föreligger postoperativt. För OAC ska EDA-kateter och dylikt vara avlägsnad och tarmen kommit igång. Fram till återinsättning av DOAC kan profylaxdos av LMH ges. Notera att högre doser av LMH ges vid mekanisk hjärtklaff.

Källa: Janusinfo antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi avsnitt 5.5

Hur doseras LMH vid nedsatt njurfunktion?

Svar:

Ge LMH 1 gång/dygn och dosreducera enligt nedan:

• Fragmin®: dosreduktion med 30–50 % vid e-GFR mindre än 30
• Innohep®: dosreduktion med 30–50 % vid e-GFR mindre än 20
Källa: Praxis och Internetmedicin Lågmolekylära hepariner

Vilken nivå av anti-Faktor Xa ska patienten ha vid LMH-behandling?

Svar:

Det finns vissa patientgrupper och kliniska situationer vilka behöver monitorernas med anti-Faktor Xa (aFXa)-nivå i plasma som mått på LM-effekt. Detta gäller bland annat barn, gravida och svår njursvikt.
Prov tas direkt före nästa dos, så kallat dalvärde. Hos framförallt gravida brukar även prov tas 3 timmar efter given dos, så kallat toppvärde.

Källa: Praxis och Internetmedicin Lågmolekylära hepariner

Vilka patienter med OAC behöver "bridging" med LMH vid operationer/ingrepp?

Svar:

Patienter med arteriell eller venös trombos senaste 3 månaderna eller patienter med mekanisk hjärtklaff. Gäller även de patienter som tidigare fått trombos under kortare uppehåll med OAC eller på annat vis har hög trombosbenägenhet såsom vid Antifosfolipidsyndrom (APS).
Källa: Praxis och Janusinfo Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi avsnitt 4

Vid vilka Trombocytnivåer bör antikoagulantia dosreduceras?

Svar:

OAC kan ges ner till TPK 50 x 109/L om inga blödningssymtom finns. Vid TPK under 50 x 109/L bör dessa seponeras då det inte går att styra doserna dag för dag.

Fulldos LMH kan ges ner till trombocytnivåer (TPK) 50 x 109/L om patienten inte har symtom på blödning. Dosreducering till 50% rekommenderas när TPK 25–50 x 109/L, och uppehåll om TPK går under 25 x 109/L. I specialfall kan låga doser av LMH ges även vid lägre nivå, men bör då noggrant övervägas.

Heparin-inducerad trombocytopeni (HIT), ett potentiellt livshotande trombotiskt tillstånd bör övervägas vid hastigt sjunkande TPK utan säker annan förklaring och samtidig behandling med LMH eller heparin.

Om patienten står på kombinerad behandling med antikoagulation och trombocythämmande får dessa nivåer tas med försiktighet, blödningssymtom kan uppkomma vid TPK över 50 x 109/L. Detsamma gäller patienter med njurfunktionsnedsättning, då LMH och DOAC är njurfunktionsberoende.

Källa: Praxis, Management of cancer-associated thrombosis in patients with thrombocytopenia: guidance from the SSC of the ISTH. Journal of Thrombosis and Haemostasis 2018,

Pishko et al., Journal of Thrombosis and Thrombolysis 2018

När behöver jag utreda patient med spontant förhöjt PK(INR)?

De vanligaste orsakerna till stegrat PK(INR) är nedsatt syntes av koagulationsfaktorer i levern på grund av leverfunktionsnedsättning eller K-vitaminbrist, det senare ses vid malabsorption och till följd av antibiotikabehandling. För att bekräfta K-vitaminbrist som förklaring till stegrat PK(INR) rekommenderas tillförsel av vitamin-K (Konakion® Novum 10 mg/ml à 1 ml). Om K-vitaminbrist förelegat sjunker PK(INR) inom ett dygn efter K-vitaminadministrering.
Den blodförtunnande effekten av Waran och andra anti-Vitamin K läkemedel styrs utifrån PK(INR). I regel påverkas inte PK(INR) av Eliquis® och Lixiana® men kan ses vid användning av Pradaxa® och Xarelto®.
Stegrat PK(INR) på grund av hereditär eller förvärvad brist på specifika koagulationsfaktorer (Faktor VII, Faktor X och (Protrombin)) är ovanligt. Hos en vuxen patient med spontant PK INR på mindre än 1,5 och utan blödningssymtom är utredning avseende specifika koagulationsfaktorer av ringa kliniskt värde.

Kan DOAC användas vid njursvikt?

Njurarnas filtrationsförmåga beräknas alltid före insättning av DOAC och följs regelbundet under behandling. Nedsatt njurfunktion innebär risk för ackumulering av läkemedel och därmed förhöjd blödningsrisk.

Vid lätt sänkt njurfunktion kan DOAC användas med ordinarie dosering. Vid måttlig nedsättning (eGFR <50 ml/min) bör man överväga dosreduktion enligt FASS för respektive preparat och indikation. DOAC ska användas med försiktighet vid eGFR <30 ml/min och täta kontroller av njurfunktionen rekommenderas. Eliquis®, Xarelto® och Lixiana® bör samtliga sättas ut vid eGFR <15 ml/min. Pradaxa® är mer beroende av njurfunktionen för sin eliminering än de övriga och är kontraindicerat redan vid eGFR <30 ml/min.

För patienter med grav njurfunktionsnedsättning (eGFR <15 ml/min) och dialys är i nuläget Warfarin den enda OAC som kan rekommenderas. Dessa patienter har en hög risk för tromboembolism men även för blödning och nytta med behandling bör vägas noggrant mot risk. Observationsstudier tyder på effekt och säkerhet även vid behandling med Eliquis® men data från pågående randomiserade studier behöver inväntas för att säkerställa detta.

Läkemedelskoncentration för DOAC saknar fasta referensintervall för terapeutisk behandling varför provtagning generellt inte rekommenderas. Endast undantagsvis tas dalvärde hos patient med njursvikt om man misstänker att DOAC ackumuleras.

Källa:
FASS
Janusinfo, Lathund 2017: Antikoagulantiabehandling vid förmaksfimmer


Atrial fibrillation in patients with end‐stage renal disease on hemodialysis: Magnitude of the problem and new approach to oral anticoagulation, Res Pract Thromb Haemost 2019

Outcomes associated with Apixaban use in patients with end-stage kidney disease and atrial fibrillation in the United States. Circulation 2018

Läkemedelsverket; Koncentrationsbestämning av DOAC. 2017

Bra länkar vid förekommande frågor

Fass -Riktlinjer för dosering av läkemedel och interaktioner
SLL Janusinformation, experrråden uppdaterar fortlöpande riktlinjer för antitrombotisk behandling.
Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi.

Provtagningsanvisningar för Karolinska Universitetssjukhusets lab

Svenska sällskapet för trombos och hemostas, SSTH
Råd och riktlinjer
- Kortversion Kliniska råd NOAK (DOAK
Kliniska råd vid kirurgi och blödning under behandling med peroralatrombocythämmare
Hemostas vid allvarlig blödning

Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI)
Riktlinjer för bl.a. hantering av antikoagulantion vid ryggbedövning

Läkemedelsboken
Venös tromboembolism
Blödningstillstånd

VISS
-Antikoagulatiabehandling AVK och LMH
-Behandling med nya antikoagulatia (NOAK)
-Blödningsbenägenhet
-Ventrombos och lungemboli