Tyreoideautredning

Utredning och/eller behandling av sköldkörtelsjukdom

• Vid symptom på hyper- eller hypotyreos
• Struma vid undersökning
• Levaxinsubstitution
• Tyreostatikabehandling
• Uppföljning efter radiojodbehandling eller sköldkörteloperation
• Hos kvinnor med fertilitetsproblem och subklinisk hypotyreos

Screening för tyreoideasjukdom

• Hypotyreos hos nyfödda

Analyser

Tyreoideafunktion bedöms bäst med TSH-värde, ofta i kombination med fritt T4 (FT4) och fritt T3 (FT3). FT3 har dock bättre sensitivitet vid diagnostik av hypertyreos än hypotyreos.

Lågt TSH uppmäts oftast vid

Primär hyperthyreos, dvs överproduktion av hormon från sköldkörteln.

I kombination med

• högt FT4 → bekräftad hypertyreos
• normalt FT4 → mät FT3
• normalt FT3 → subklinisk hypertyreos
• högt FT3 → hypertyreos
• lågt FT3 → allmän sjukdom
• lågt FT4 → central hypotyreos eller svår allmän sjukdom , non thyroidal illness (NTI).

Dessutom kan lågt TSH observeras

• efter behandling av hyperthyreos, då TSH-supression kvarstår i flera veckor och ibland någon månad trots att FT4 och FT3 har blivit normala.
• initialt i graviditeten pga. ökad hCG produktion.
• vid intag av factitia (bantningsmedel, kroppsbyggarpreparat).
• vid behandling med kortikosteroider (då FT4 och FT3 kan vara normala).

TSH inom referensområdet

I kombination med

• FT4 inom referensområdet → patienten är eutyreoid
• högt FT4 → hypofystumör, analytisk interferens för FT4
• lågt FT4 → hypofysinsufficiens

Förhöjt TSH är vanligast vid

Primär hypotyreos, dvs underproduktion av hormon i sköldkörteln.

I kombination med

• sänkt FT4 → bekräftad hypotyreos
• normalt FT4 → subklinisk hypotyreos

Förhöjt TSH kan också förekomma vid följande tillstånd:

• Tillfrisknande från annan allmänsjukdom (normala FT3 och FT4), s.k. "rebound".
• Dålig följsamhet (s.k. "non-compliance") vid tyroxinsubstitution , dvs. när patienten har intagit Levaxin oregelbundet (samtidigt observeras normala FT4 och FT3).
• Analytisk interferens på grund av heterofila antikroppar som stör TSH-mätning och ger oftast falskt förhöjt TSH (i kombination med normala FT4 och FT3).
• Tyreoideahormonresistens. Ärftligt tillstånd med sänkt känslighet för tyreoideahormoner på receptornivå. Uppmäts ofta förhöjt TSH med förhöjda FT4 och FT3.
• TSH producerande hypofystumör (FT4 och FT3 förhöjda). Mycket ovanligt.

S-Antikroppar mot thyreoperoxidas (S-anti-TPO), S-Antikroppar mot TSH-receptor (TRAK)

TPO-antikroppar analyseras vid misstanke på autoimmun tyreoideasjukdom, framför allt vid kliniska symptom på hypotyreos. Förekomst av TPO-antikroppar har prognostiskt betydelse i bedömning av hypotyreosutveckling.

TRAK är specifika för Graves sjukdom, även viktiga att monitorera vid endokrin oftalmopati.

Totalt T4 (Tyroxin) och totalt T3 (Trijodtyronin)

Cirka 99 % av cirkulerande T4 och T3 i blodomloppet är proteinbundna. De är inerta i koncentrationsskiften och beroende av förändringar i bärarproteiner (dvs östrogenpåverkan, intag av läkemedel, leversjukdom, stora proteinförluster osv.).

Därför är de fria, biologiskt aktiva fraktionerna (FT4 resp. FT3) att rekommendera för diagnostik av tyreoideasjukdomar.

Tyreoidea analytisk interferens

Vid Klinisk kemi på Karolinska Universitetslaboratoriet utförs utredning för Tyreoidea analytisk interferens.

Det är ett analyspaket bestående av TSH, FT4 och FT3 uppmätta med tre olika metoder (Access, Cobas och AutoDelfia) och totalt T4 samt totalt T3. I paketet ingår medicinsk bedömning.

Utredning för analytisk interferens rekommenderas vid kliniska situationer då tyreoideavärden uppvisar dålig överensstämmelse inom konstellationen TSH-FT4 och/eller är svårtolkade i kliniskt sammanhang.

Remitterande läkare ombeds att ange relevant klinisk information (anamnes, läkemedelsintag osv.) på remissen.

Faktaansvarig: Inga Bartuseviciene, Överläkare