Undersökningar

Här hittar ni information om undersökningar

Anestesi (Sövning)

Ibland sövs du för att göra undersökningar eller i samband med operation. Sövningen kan även kallas för narkos eller anestesi.

Klicka här för att komma till narkoswebben

Angiografi

Angiografi är en röntgenundersökning av blodkärlen för att ta reda på eventuella förändringar eller sjukdomar. De förändringarna som kan ses är tillexempel blockeringar eller förträngningar. Genom tunna slangar sprutas kontrastvätska in i kärlet och läkare kan genom röntgen se hur kärlet ser ut.

Innan undersökningen får du en plastslang, en PVK. Du behöver även fasta innan undersökningen, detta innebär att du inte får äta 6 timmar innan själva undersökningen.

Under undersökningen får du medicin som gör att du sover, du får ha en vårdnadshavare hos dig tills du somnat.

Efter undersökningen kommer du komma till uppvakningsavdelningen (BUVA), där din/dina vårdnadshavare kommer vara när du vaknar.

På uppvakningsavdelningen kommer du få ligga i sängen i minst 4 timmar. Du kommer ha ett förband över ljumsken där slangen som läkaren satt in under undersökningen suttit, ibland får vissa barn även en ballong som trycker över insticksstället under en tid.

Efter du varit på uppvakningsavdelningen behöver du äta och kissa innan du får gå hem, vissa barn får sova kvar på avdelningen en natt.

Central venkateter (CVK)

En central venkateter, CVK, är en kärlkateter med en slang som sitter i en central ven. CVK läggs ofta in i ett kärl i halsen eller ljumsken. Anledning till att du kan behöva en CVK kan vara att det är svårt att få in en PVK eller att barnet skall få intravenösa läkemedel under en längre tid.

CVK sätts på operation medan du sover, du får sömnmedicin som gör att du sover gott under insättningen. En vårdnadshavare får vara med dig tills du somnar.

Efter insättningen får du komma till uppvakningsavdelningen (BUVA) där din/dina vårdnadshavare kommer vara när du vaknar.

Datortomografi

Datortomografi, DT, är en typ av röntgenundersökning.
Den kallas även för skiktröntgen. Under röntgenundersökningen får man ligga på en brits. Britsen åker sedan igenom en ringformad röntgenapparat som tar bilder på organen inuti kroppen. Undersökningen gör inte ont men det är mycket viktigt att man ligger helt stilla så att bilderna blir bra. Ibland kan man behöva göra om undersökningen om man inte legat tillräckligt stilla.

Elektroencefalografi (EEG)

Elektroencefalografi (EEG) är en undersökning där man registrerar hjärnans elektriska aktivitet. Denna aktivitet som finns i hjärnans nervceller speglar funktionen i olika delar av hjärnan. Vid sjukdomar och skador som påverkar hjärnans funktion kan förändringar ses på EEG. Till exempel ses mer specifika förändringar hos barn med epilepsi.

Registreringen sker via ett tjugotal små metallplattor som fästs i hårbotten med en fästpasta. På en datorskärm kan man sedan följa signalerna från den elektriska aktiviteten i hjärnan.

Är du håröm kan det kännas obehagligt när metallplattorna fästs i hårbotten samt när de tas bort, själva undersökningen är helt smärtfri.

EMLA

EMLA är en bedövningssalva som används på huden för att bedöva inför exempelvis muskelbiopsi, blodprovstagning eller PVK-sättning. Salvan skall sitta på huden minst 1–2 timmar, men ibland kan den sitta upp till 4 timmar. Bedövningen har effekt ca 2-4 timmar efter att plåstret tagits bort.

EMLAbild

Lustgasanalgesi

Lustgas är som luft, osynlig och något man andas in genom en pilotmask. Gasen har en söt doft. Inandning av lustgas har en lugnande inverkan och en smärtlindrande effekt.

Vad händer när du andas lustgas

Du blir trött men är vaken hela tiden. Du kan prata och röra dig under behandlingen. En del patienter får dagdrömmar och blir glada. Några patienter får en känsla av yrsel och av att åka karusell. Vissa barn kan få en känsla av pirrningar, sockerdricka, i benen och runt munnen. Lustgas kan ibland ge ett illamående.

Förberedelser

Ofta ges smärtlindrande medicin innan lustgasanalgesin. Ordinationen får ni av ansvarig personal.

Förkylning

Om ditt barn har pågående krupp, haft kikhosta det senaste halvåret eller har en pågående infektion/öroninflammation vill vi att ni kontaktar oss.

Föräldrar får vara med under lustgasanalgesin. När ni kommer till oss kommer vi gå igenom vad som kommer hända.

Magnetkameraundersökning

Magnetkameraundersökning (MR) kan användas för att ta bilder av nästan alla organ i kroppen, även tredimensionellt. MR används för att upptäcka och kartlägga många olika sjukdomar och tillstånd som är svåra att se vid en vanlig röntgen- eller datortomografiundersökning. Till exempel ögonsjukdomar, tumörer samt sjukdomar i hjärnan och hjärnans blodkärl.

Tekniken bygger på magnetfält och radiovågor, du som patient utsätts därför inte för någon strålning. Eftersom undersökningen bygger på magnetfält är det viktigt att du inte har några föremål av metall på dig under undersökningen, t.ex. örhängen eller glasögon. Det är viktigt att du ligger still under hela undersökningen. Har du svårt för detta kan narkospersonalen hjälpa dig med medicin som gör att du får sova under undersökningen istället, detta kallas att du får göra undersökningen i narkos.

Nyfödda barn upp till 3-4 månader kan ibland klara att utföra undersökningen om de är nymatad eller trötta.

Läs mer om narkos/sövning här

Muskelbiopsi

Huden där muskelbiopsin ska tas smärtlindras med bedövningssalva, EMLA. Provtagning sker på framsidan av underbenet, där man bedövar lokalt, ett litet snitt görs (ca 7mm) och några små muskelbitar tas med en specialtång. Samtidigt tas en strimma hud längs sårkanten för odling av hudceller. Du får även annan smärtlindring innan biopsin.

Ingreppet tar ca 5 minuter men hela proceduren tar ca 30 minuter. Efteråt dras såret ihop med tejp. Ett vattentätt förband sätts på som ska sitta i en vecka. Den första timmen lägger vi ett tryckförband för att minska risk för blödning. Det är bra att ha benet i högläge efter ingreppet, det kan du göra genom att t.ex. ha benet på en kudde när du sitter eller ligger ner. Du kan oftast åka hem samma dag som du gjort muskelbiopsi, men vissa barn kan få stanna på sjukhus.

Du kan duscha med förbandet, men du får inte bada på en vecka. Om det skulle blöda så att hela kompressen blir blodig så kontakta närmaste vårdcentral/närakut. Förbandet ska försiktigt tas bort hemma efter en vecka.

Svar på undersökningen lämnas av remitterande läkare tidigast efter 4-6 veckor.

Läs mer om EMLA här

EMLA

Perifer venkateter (PVK)

Perifer venkateter, PVK, är en mycket tunn plastslang/kateter som förs in i en ven och ger tillgång till blodbanan. Genom slangen kan man ge läkemedel, vätska, näring och blodprodukter. Att sätta en PVK är ett mycket vanligt ingrepp inom sjukvården.

Inför inläggning av PVK får du bedövningssalva, vanligast får du EMLA men ibland kan du även få snabbverkande salva som heter rapydan.

Läs mer om EMLA här

EMLA

Här ser du hur en PVK ser ut

PVKslang

Oftast får du en linda

PVKlinda

Det är även vanligt att du får en "snöboll"

PVKsnöboll

Provtagning

Ofta behöver bloprover kollas för att se att din kropp mår bra. Provtagning kan ske på olika sätt, två av dessa sätt är genom venös provtagning eller kapillär provtagning.

Vid venös provtagning sätts antingen en PVK, en liten plastslang, in och proverna tas ur den alternativt att vi tar prov antingen från armvecket eller från handen.

Kapillär provtagning går till så att du får ett litet stick i fingret och proverna tas från fingret.

Skelettröntgen

En skelettröntgen kan visa om ditt skelett är skadat, brutet eller har hamnat ur led. Undersökningen kan även visa om skelettet växer som det ska eller om det har några förändringar.

Skelettröntgen går fort och du som patient behöver inte förbereda sig på något sätt. Du som närstående kan vara med vid undersökningen.

Hur många bilder som behöver tas och hur lång tid undersökningen tar beror på vilken del av skelettet som skall undersökas.

Subkutan venport (SVP)

En subkutan venport är en typ av central infart. Det är en liten dosa som opereras in under huden. Från dosan går sedan en kateterslang till en central ven, nära hjärtat. SVP kan användas till exempel om barnet är svårstucket perifert, i de ytliga venerna, eller om intravenösa läkemedel skall ges under en längre tid.

När läkemedel skall ges sätts en nål genom huden ner i porten. Inför nålsättningen bedövas huden med EMLA-kräm. Om porten inte skall användas under en tid kan nålen tas bort och porten får vila under huden.

Ultraljud

På ett ultraljud kan alla vävnader och organ i kroppen som innehåller vatten undersökas. Med hjälp av en liten dosa som man håller mot huden skickas ljudvågor in i kroppen. När vågorna träffar ett organ studsar det tillbaka till dosan. Från dosan skickas vågorna till en dator som omvandlar dessa till en bild som kan ses på en bildskärm. För att bilderna skall bli bra lägger man lite gelé på huden före undersökningen. Undersökningen är inte farlig, ibland behöver den som utför undersökningen trycka ganska hårt men det gör sällan ont att göra ett ultraljud.