Nytt forskningsanslag för studier om långtidscovid hos barn på Karolinska

Nyhet

Karolinska är det sjukhuset i landet som vårdat absolut flest barn med covid-19 och en mottagning har öppnats för barn med kvarstående symtom. Olof Hertting, överläkare på Barninfektion i Solna, berättar här om den nyöppnade specialmottagningen och det forskningsanslag de nu fått för studier på barn med så kallad långtidscovid eller postcovid.

Med den stora erfarenhet av barn med covid-19 som Karolinska i Solna har öppnades vid årsskiftet en mottagning avsedd för barn som inte blir av med sina symtom efter ett tillfrisknande, så kallad långtidscovid eller postcovid. Olof Hertting är överläkare på Barninfektionsenheten på Karolinska i Solna och är en av dem som startat upp mottagningen. Nu har han, tillsammans med Petter Brodin, fått anslag för forskning av den patientgrupp man än så länge vet väldigt lite om.

Hur kommer det sig att det startades upp en mottagning för barn med långtidscovid på Karolinska i Solna?

- En bra bit in i pandemin, under hösten förra året, fick vi reda på att det också finns många barn där symtom efter covid-19 har kvarstått. Information om detta kom både från vuxenvården, där folk berättade att de hade barn hemma som mådde dåligt, men också från föräldragrupper som hörde av sig. Det var så pass många barn att vi förstod att vi snabbt måste formalisera och strukturera upp en mottagning för de här barnen.

När öppnades mottagningen och hur behandlas patienterna?

- Mottagningen för barn med långtidscovid öppnades sista veckan i november och är inspirerad av den mottagning som finns för vuxna. Alla patienter följer först en väldigt enhetlig struktur av olika undersökningar för att få en tydlig bild av deras status, både fysiskt och psykiskt. Det betyder att de, efter provtagningar, träffar läkare, fysioterapeut och en psykolog. Efter alla standardiserade undersökningar har vi ett team-möte där vi diskuterar varje enskilt fall så vi kan ge varje individ den vård som vi tror att de behöver.

Hur många barn rör det sig om och ungefär hur gamla är de?

- Sedan årsskiftet har vi tagit emot cirka 100 barn. De kan vara i alla åldrar men de flesta är i nedre tonåren och en majoritet är flickor.

Vilka symtom uppvisar barnen?

- Det är lite olika men gemensamt för nästan alla är en oerhörd trötthet. De orkar inte längre gå på sina aktiviteter eller knappt gå till skolan och många blir hemmasittande. Flera uppvisar även symtom som huvudvärk, illamående, olika kroppssmärtor och nedstämdhet.

Ni har precis fått forskningsmedel från Stiftelsen Barnforskningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus för att kunna förstå mer om barn med långtidscovid. Hur ska studien gå till?

- Vi har samlat mycket data från barnen som vi tagit emot. Nu när vårt team har fått forskningsanslag kan vi titta på detta i detalj. Nu i ett första stadie ska vi kartlägga allt vi vet om patienterna i en retroperspektiv studie. Vi har mycket laborationsparametrar, data från fysiska tester och data från enkäter. I fas två kommer vi att försöka att förstå orsakerna till vad som gör att just dessa barn inte tillfrisknar efter sin infektion.

När beräknar ni att vara igång med studien?

- Vi vill komma igång så snabbt som möjligt och väntar nu bara på ett etiktillstånd. Så förhoppningsvis startar vi upp ordentligt närmaste månaden och kan lägga sommaren och hösten på forskningen. Hela världen efterfrågar mer vetenskap kring långtidscovid, hos både barn och vuxna, och vi har varit snabba med att träffa och försöka förstå hur dessa barn och ungdomar mår.