Sjuttio minuter som räddar hjärnvävnad

Nyhet

Idag, på den internationella strokedagen, kan vi presentera en glad nyhet. Tiden från att en svår stroke upptäcks till behandling på Karolinska har kortats med hela 70 minuter. Det visar en studie från JAMA Neurology.

– Det betyder att vi kan rädda fler patienter från allvarlig funktionsnedsättning så att de klarar sin vardag, säger Michael Mazya, biträdande överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och försteförfattare av studien.

När någon får en svår stroke räknas varje sekund. Karolinska är det enda sjukhus i regionen som kan behandla de riktigt svåra fallen av stroke, de där blodproppen är stor eller blockerar ett stort blodkärl.

För att patienter så snabbt som möjligt ska få rätt behandling infördes så kallad ambulans-triagering för strokepatienter i Stockholm år 2017. Innan var praxis att ambulanser med misstänkta strokefall körde till närmaste akutsjukhus, för eventuell senare omlastning och transport till Karolinska i Solna om det rörde sig om en allvarlig stroke.
- I det nya systemet genomför sjuksköterskan i ambulansen ett så kallat A2B2- test för att avgöra hur svåra strokesymtomen är, säger Michael Mazya.
Han konstruerade modellen och har ansvarat för kvalitetsuppföljning och forskning kring systemets effektivitet.

Ett positivt A2B2-test innebär att patienten inte klarar att hålla uppe armen i tio sekunder och benet på samma sida av kroppen i fem sekunder. Risken är då stor att det rör sig om en svår stroke orsakad av en stor blodpropp eller en blödning. Ambulanspersonalen tar då kontakt med stroke-jouren på Karolinska Solna, varefter det fattas beslut om till vilket sjukhus ambulansen ska åka. Samtidigt börjar sjukhusets stroketeam att förbereda sig.

Michael Mazya, Christina Sjöstrand och Staffan Holmin

Enligt studien, som presenterats i JAMA Neurology under våren 2020, har det nya systemet inneburit att 71 procent av patienterna som har en allvarlig stroke och behöver behandling med så kallad trombektomi kommer direkt till Karolinska i Solna, jämfört med tidigare 28 procent då majoriteten kördes till närmaste akutsjukhus. Tiden till behandling har också kortats med hela 70 minuter.

Kvalitetsuppföljningen av det nya systemet har visat att 10 procent fler av patienterna med svår stroke nu blir helt fria från funktionsnedsättning, 34 procent jämfört med 24 procent. Trots att man i det nya systemet under 2018-19 har behandlat patienter som både var något äldre och hade något högre svårighetsgrad av stroke jämfört med två år tidigare.

- Generellt har det här gjort skillnad för väldigt många av våra patienter. Det fler som klarar sig utan hjälp i vardagen efter en allvarlig stroke, säger Michael Mazya.

Ett nära samarbete kring vården av stroke-patienter är etablerat i regionen sedan hösten 2017 då riktlinjen för prehospital triagering av strokepatienter i Stockholm infördes. Christina Sjöstand, ansvarig för strokeflödet på Karolinska, har lett arbetet.
- Nyckeln till framgång var allt förarbete som gjordes på Karolinska och att alla sjukhus och ambulanssjukvården i Stockholm var involverade. Det har fungerat tack vare ett mycket gott samarbete där konkret patientnytta verkligen har fått stå i fokus, säger hon.

Allvarlig stroke och trombektomi

Majoriteten av alla fall av stroke klarar sig med läkemedelsbehandling, vilket utförs av alla akutsjukhus. Stora blodproppar i hjärnan kan dock behöva avlägsnas mekaniskt med så kallad trombektomi, vilket i region Stockholm enbart görs på Karolinska Universitetssjukhuset. Med en tunn slang når neuroradiologen fram till kärlet i hjärnan där proppen sitter. Via slangen kan ett instrument, ett litet nät, fånga in proppen så att det blir möjligt att dra ut den.

TEXT: Catarina Thepper
FOTO: Oscar Segerström