Ny säkerhetsorganisation för MR

Nyhet 2019-11-22

Den 1 oktober bildades en säkerhetsorganisation för MR på Karolinska, som nu är ett av de första sjukhusen i Sverige som bygger upp en sådan.

Det inträffat mycket få allvarliga olyckor i Sverige.

– MR-tekniken är inte omgärdad av samma rigorösa säkerhetskrav som till exempel röntgen. Till skillnad från röntgenstrålning finns inte några långsiktiga skadliga effekter av att vistas i ett starkt magnetfält. Tekniken är väldigt säker om man följer rutinerna, säger Love Engström-Nordin, MR-fysiker och en av dem som driver säkerhetsorganisationens arbete.

De risker som finns handlar om det oerhört starka magnetfält som finns i och kring kameran. Inga föremål av magnetisk metall får finnas i närheten – då dras de in mot kameran och kan skada personal och patienten som ligger där. Därför råder speciella krav på utrustningen kring en magnetkamera. Till exempel används rullstolar av plast.

– Det inträffar ibland små olyckor när mindre föremål, som hårnålar glömts och fastnar i kameran. Däremot har det inträffat mycket få allvarliga olyckor i Sverige, berättar Maria Liljeroth, även hon MR-fysiker och drivande i den nya organisationen.

Olyckan som inträffade på Sunderby sjukhus i Luleå nyligen väckte därför stor uppmärksamhet. En röntgensjuksköterska drogs in i kameran, fastnade och skadade sig illa.

MR är en bilddiagnostisk metod som har funnits sedan tidigt åttiotal är på frammarsch med nya möjliga användningsområden. MR används till exempel för identifiering och karakterisering av tumörer, nya sätt att visualisera biomarkörer för olika sjukdomar och metoder för att studera hur olika organ fungerar både vid hälsa och sjukdom. Det börjar också komma kombinerade tekniker med ultraljud, laser eller strålbehandling.

Idag finns det 27 MR-kameror på Karolinska. Bara i Huddinge har man gått från tre till åtta kameror på några år.

– Behovet av utbildning ökar. Speciellt då flytten till nya Karolinska medförde att fler personalgrupper arbetar kring och ibland i en MR-zon, säger Maria Liljeroth.

På Karolinska finns ett system med olika utbildningsnivå beroende på i vilken skyddszon man arbetar; i rummen intill MR-kameran, eller i själva kamerarummet.

– Alla som vistas i den här miljön behöver utbildning, även de som inte har direktkontakt med patienter, som städpersonal och väktare. Inte minst för att minska onödig oro, säger Love Engström-Nordin.

På Karolinska har det funnits ett behov av enhetliga rutiner för hur man ska hantera kirurgiska implantat, som kan vara magnetiska och ge brännskador om de inte hanteras rätt. Elektroniska implantat, som pacemakers, påverkas också av magnetfält, och måste ställas in på ett speciellt sätt innan en undersökning.

– Det är många yrkeskategorier som arbetar kring en MR-kamera. För att stärka säkerheten har vi använt en amerikansk modell och definierat tydligare roller. I varje verksamhet som arbetar med MR finns en triangel som arbetar ihop för säkerheten; ansvarig läkare (safety director), ansvarig sjuksköterska (safety officer), och en ansvarig fysiker (safety expert), säger Love Engström-Nordin.