Ny strålbehandling skonar hjärtat

Nyhet 2019-04-16

Den allra första patienten togs emot i den nya byggnaden i slutet av januari. Med de tekniska möjligheter och nya funktioner som finns här går det att ge stråldoser med högre precision.
– Ju bättre vi kan träffa, desto mindre marginaler behöver vi ha. Vi vill förstås stråla så lite som möjligt på frisk vävnad och så mycket som möjligt på tumören, säger Tobias Pommer, sjukhusfysiker.

En strålbehandling är individuell och kan variera mycket i både styrka och antal behandlingsomgångar. En dos kan behöva ges allt ifrån en gång till uppåt trettiofem. Vid varje tillfälle ska exakt samma område strålas, så en hel del tid läggs på att ställa in apparaturen och placera patienten i precis rätt läge på britsen.

Tekniken i de nya lokalerna har flera fördelar. Inbyggda datortomografer i alla acceleratorer (strålbehandlingsmaskiner) kan visa patientens inre. I behandlingsrummen finns också kameror som ger en tredimensionell beskrivning av patientens läge. Från kontrollrummet kan sjuksköterskorna jämföra med behandlingsplanen och se om en patients arm behöver flyttas eller en axels vinkel justeras för att hamna i rätt läge.

Sjuksköterskorna behöver samtidigt inte lägga lika mycket tid på att ställa in maskinerna vid varje behandling. Ny mjukvara till acceleratorerna gör att varje patients behandlingsplan följs automatiskt.

– Vi kommer också att arbeta papperslöst och kan till exempel skicka ett digitalt meddelande till en läkare om att det finns färdiga bilder att analysera. Förut fick vi skriva ut ett papper för varje patient och gå och lämna det i läkarnas rum, säger Susanna Baltovic Tuominen.

Den största nyheten efter flytten blir kanske ändå möjligheten till andningsstyrd strålbehandling – så kallad gating. Sådan är en fördel när bröstkorgen måste strålas till exempel hos bröstcancerpatienter. Strålning ges då enbart vid inandning, då bröstkorgen är lyft, förklarar Tobias Pommer.
– Patienten andas in och måste sedan hålla andan medan vi strålar. Det är inte alla som klarar det, men om det går, så är det en fördel eftersom stråldosen till hjärtat blir lägre, säger han.

De nya lokalerna har anpassats efter behov hos både patienter och personal. Här finns till exempel en expedition och ett samtalsrum i anslutning till varje behandlingsrum.
Via storbildskärmen i ett av samtalsrummen kommer man, när programmet väl är färdigutvecklat, att kunna göra ett virtuellt besök i ett strålbehandlingsrum.
– Många patienter är oroliga inför sin första behandling, så det förberedande mötet är viktigt. Ett virtuellt besök skulle kunna vara en del av detta. Jag har sett det i Lund, där tekniken redan används, och det går att göra mycket verklighetstroget, säger Eva Gustafsson, vårdenhetschef FO Strålbehandling Tema Cancer.

Fram till april tas de totalt åtta nya acceleratorerna i kliniskt bruk, en efter en. Fler och fler i arbetsstyrkan kommer under den närmaste tiden att flytta över från den gamla till den nya sjukhusbyggnaden. Alla läkare, sjuksköterskor, ingenjörer och fysiker som ingår i behandlingsteamen ska utbildas i de nya behandlingsmetoderna och kliniska rutinerna.
Under en tid måste strålverksamheten pågå på bägge enheterna eftersom det handlar om patienter som inte kan vänta på behandling och som också måste fullfölja den inom en bestämd tid.

– Just nu har vi öppet även under kvällar och helger. Vi har också ett tätt samarbete med Södersjukhusets strålverksamhet. Några patienter får sin strålbehandling i annat landsting under flyttperioden för att undvika köer, berättar Eva Gustafsson.

Det har tagit ett och ett halvt år att ta fram nya kliniska rutiner och ett utbildningsprogram till alla som arbetar med strålbehandling på Karolinska.

– Vad jag vet har inget sjukhus gjort det vi gör just nu. Vi har verkligen fått tänka nytt. Men jag tror att vi kommer att ha användning av den nya utbildningen under många år framöver, säger Giovanna Gagliardi, funktionsenhetschef på Strålbehandlingsteknik och Fysik.

TEXT OCH FOTO: CATARINA THEPPER