Diagnostik av Ventrikulära Dräninfektioner hos Neurointensivvårdspatienter
| Akronym | EVD-infect II |
| Syfte | Inom neurokirurgi används ventrikeldränage för att behandla akuta neurokirurgiska tillstånd. Ett ventrikeldränage är en tunn slang som läggs in i en patients hjärna för att kunna dränera hjärnvätska, ta prover, samt övervaka intrakraniellt tryck. Ett stort problem är att ventrikeldränage är associerade med en risk för infektioner. Dessa infektioner är fruktade dels då de är svåra att identifiera, men också för att de är förknippade med sämre prognos inklusive ökad mortalitet. I litteraturen så varierar antalet infektioner mellan 1-35% av alla patienter som behandlas med ventrikeldränage. Intervallet beror på avsaknaden av en internationell konsensus kring hur en infektion definieras samt låg precision hos nuvarande diagnostik. Inom neurointensivvård så är kliniska symptom svåra att värdera på grund av underliggande sjukdom. Bakterieodling av hjärnvätska (likvor) är gyllene standard för diagnostik av dränrelaterade infektioner. Provsvar från odlingar kan dock dröja flera dagar och tidigare behandling med antibiotika kan ytterligare fördröja växt av bakterier eller orsaka falskt negativa odlingssvar. Det är därför sällan möjligt för läkare att avvakta med behandling med antibiotika tills dess att svaret på odlingen är färdigt. Till följd av detta så baseras dagens diagnostik på indirekta tecken till dränrelaterad infektion, nämligen analys av likvor för vita och röda blodkroppar, laktat, glukos samt protein. Dessa patienter har ofta blod i likvor som ett resultat av underliggande sjukdom. Blod i likvor orsakar en inflammation som ger upphov till liknande bild hos rutinmässigt analyserade parametrar i likvor som vid en bakteriell infektion. Sammanfattningsvis så bidrar patienternas kritiska tillstånd samt grundsjukdom till att det är mycket svårt för läkare att med dagens diagnostiska metoder och algoritmer att skilja mellan dränrelaterade bakteriella infektioner, och den inflammation som orsakas av patientens grundtillstånd. Resultatet av den låga diagnostiska precisionen är att ca 30-40% av alla patienter som behandlas med ventrikeldränge på Karolinska Sjukhuset i Solna behandlas med höga doser av bredspektrum antibiotika mot misstänkt infektion och där endast cirka 3% i slutändan visat ha en sann infektion. Det sker således en kraftig överbehandling med antibiotika hos denna patientgrupp vilket drabbar patienter på individnivå då antibiotika kan orsaka omfattande skada på framförallt tarmens mikrobiom, men också på en gruppnivå då det driver antibiotikaresistens. Med tanke på den låga precisionen hos nuvarande indirekta diagnostiska metoder så finns det ett stort behov av snabba och precisa metoder för direkt mikrobiologisk detektion av bakterier i likvor för att förbättra diagnostiken av dränrelaterade infektioner hos denna patientgrupp. Användningen av sekvensering av bakteriellt DNA ökar inom infektionsdiagnostik. Tyvärr så har få sekvenseringsmetoder validerats för analys av likvor för ändamålet att identifiera dränrelaterade infektioner. DNA sekvensering kräver ofta att man riktar analysen mot förbestämda DNA sekvenser hos specifika bakterier, och kräver således en förkunskap kring vilka bakterier som kan finnas i ett provmaterial. Då dessa typer av infektioner ofta orsakas av bakterier som koloniserar hud eller kommer från vårdrelaterade lokaler, så kan den mikrobiologiska profilen skilja sig mellan olika institutioner. Det finns således inget etablerat testbatteri på marknaden idag. Optotracing är en ny metod för identifiering av bakterier och bakteriella biofilmer. Metoden baseras på syntetiska polymerer med fluoroscerande egenskaper. Dessa syntetiska polymerer kan anpassas för att binda till vissa typer av bakterier eller bakteriellt material, och blir fluoroscerande när bindningen etableras vilket gör det möjligt att identifiera dessa optiskt. Metoden har inte validerats på likvor men har framgångsrikt kunnat differentiera mellan infekterat och icke infekterat urin hos människor. Analys av elektrokemisk bakteriell metabol aktivitet (REDOX) är en ytterligare ny metod för bakteriell identifikation. REDOX utnyttjar bakteriers förmåga att reducera material. Denna egenskap har gjort det möjligt att skapa en mycket känslig testmetod som utnyttjar polymerer med konduktiva egenskaper som agerar som elektronacceptorer. Tekniken gör sedan att vi kan mäta den metabola aktiviteten hos bakterier och därmed även mäta deras tillväxt i realtid genom att mäta den ström som induceras av att bakterierna reducerar polymererna. |
| Urvalskriterier | Vårdas med ventrikeldränage inom intensivvården på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Vuxna > 18 år. |
| Sökord |
neurokirurgi, ventrikeldränage |
| Tema/Funktion, Medicinsk Enhet | Funktion PMI, ME Intensivvård och Thoraxoperation |